Struktur: Roller – Kooperativt Lärande I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna. Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Det finns ett flertal olika roller som kan användas vid olika tillfällen beroende på vad eleverna behöver träna på och vad syftet med övningen är. Vissa av rollerna lämpar sig extra väl till vissa strukturer. Under användandet av roller är det bra att alla elever får testa på alla roller. Uppgiftsroller: Sekreterare – antecknar det gruppen gör, skriver ner lösningar och tankar inför senare presentation. Berättare – läser uppgiftsfrågor och texter för gruppen och fokuserar på att alla förstår innehållet. Materialförvaltare – ser till att gruppen har det material den behöver för att kunna genomföra uppgiften. Hjälpare – hjälper gruppen framåt genom att ställa frågor och komma med tips. Sociala roller: Utskriftsmallar:
Vad skiljer ett E från ett A - sex bedömningsaspekter Vad är skillnaden mellan ett enkelt och ett välutvecklat resonemang? Det svarar Peter Wall på i den här filmen och listar sex bedömningsaspekter som stöd. Här kan du ladda ner figuren med bedömningsaspekterna. Vad är tanken med filmen om bedömningsaspekter? Bedömningsaspekterna förtydligar vad eleven skall kunna i relation till ett kunskapskrav. Står inte det här i läroplanen? I läroplanen står vad som skall bedömas och vilka så kallade värdeord som avgör om elevens kunskapsnivå skall bedömas som E, C eller A. Var kan man läsa om skillnaden mellan värdeorden enkla, utvecklade och välutvecklade? Skolverket har tagit fram bedömningsstöd där det redogörs för vad som är kännetecknande för skillnaden mellan värdeorden, t ex vad som karaktäriserar ett enkelt resonemang. Kan man säga att bedömningsaspekterna visar vad som krävs för att få högre betyg i ett ämne? Man kan säga att bedömningsaspekterna försöker definiera vad kvalitet är i förhållande till ett kunskapskrav.
Träna hjärnan och bli smartare – Vi vet idag att hjärnan är plastisk. Det innebär att den kan stretchas och att vi kan träna upp vår hjärna att klara saker vi inte kunnat förut. Ett barn som har svårt med läsningen blir bättre på att läsa genom att träna. Det är samma sak med träning av till exempel sociala förmågor. Kristina Bähr är barnläkare och har under flera år arbetet som skolläkare. Kan lära nya förmågor Förr trodde man att man föddes med en viss intelligensnivå och ett antal förmågor, som man sedan fick leva med. – Tekniken har hjälpt oss att mäta direkta effekter i hjärnan när vi tränar den. Det gäller även barn med en funktionsnedsättning och barn som är rent kognitivt svaga. – Har man svårt med kognitiva förmågor kan det vara svårare, men jag menar ändå att allt är träningsbart. Närvaro och fokus Kristina Bähr poängterar att det krävs ansträngning och att det är jobbigt att lära sig. Och så måste man ha fokus. – Lärande bygger på att vi kan följa en gång under en tankeserie.
Betyg – så funkar det! Det här är en film för vårdnadshavare i grundskolan om hur betygssättning går till. Den fungerar bra att visa på föräldramöten eller för föräldrar att titta på hemma. Filmen är helt fri att visa och sprida på det sätt ni tycker är lämpligt. Creative Commons-licensen finns längst ner på sidan. Filmen finns också i en teckenspråkstolkad version. Filmen bygger på de frågor om betyg och kursplaner som Anna Karlefjärd (lärare och betygsforskare) och andra lärare har fått från elever och föräldrar. Det här tar filmen upp: Nytt skolspråk Nya styrdokument för skolan gör att skolspråket förändras en del och det kan göra att det blir svårare för elever, vårdnadshavare och lärare att förstå varandra. Varför ny läroplan och ny betygsskala? Filmen beskriver vad som är nytt och varför förändringarna med läroplanen och betygsskalan har gjorts. Kunskapskrav Många har tyckt att det varit svårt att förstå kunskapskraven – det eleverna ska lära sig i skolan. Kommunikativ kursplan Hur sätter vi betyg?
En annorlunda uppgift - första, andra tredje! Grammatik är inte alltid elevernas favoritsysselsättning även om det är frökens! Jag står nästan aldrig framme vid tavlan och har traditionella grammatikgenomgångar. Jag har under åren konstaterat att det inte har så stor effekt och att det tar mycket tid. Jag försöker därför att variera och framförallt lägga in moment som eleverna tycker är roligt. Nedanstående upplägg går att använda i många olika ämnen och för olika åldrar. Hur går det till? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Eleverna blir väldigt engagerade och uppspelta! Uppgiften är inspirerad av Clare Lavery via BBC Teaching English. Sara
Ett tankeexperiment – Kooperativt Lärande Situation 1: Tänk dig ett klassrum fullt med elever. Föreställ dig nu att läraren står framför klassen med en säck full av värdefulla mynt. Läraren meddelar klassen att hen kommer att sätta igång en 3-minuters timer och sedan kasta alla mynten ut i hela klassrummet. Läraren fortsätter sedan att säga: ”Efter tre minuter har gått så får ni behålla alla mynt ni tagit!” Läraren kastar sedan mynten ut i klassrummet. Hur skulle beteendet se ut hos eleverna nu? Situation 2: Föreställ dig nu samma lärare, samma elever, samma säck med mynt, och samma 3-minuters timer men med en förändring. Hur skulle beteendet se ut hos eleverna ut nu? Samma elever, med samma mängd av belöningar och samma tidskrav skulle antingen vara i en konkurrenssituation eller i en mycket samarbetsvillig situation beroende hur läraren strukturerar samarbetet i gruppen. Kagan, S.
Öppet klassrum Mina egna illustrationer | supermamsen I detta inlägg lägger jag in alla illustrationer som jag har gjort själv. Jag kommer att fylla på allteftersom jag gör nya. Bilderna jag har använt är från ClipArt. Bilderna är fria att använda och dela. Min signatur står på dem. I denna PDF ligger de bilder som det har visats störst intresse för: supermamsens-illustrationer Förslag på några anpassningar skolan kan göra. Vi har både negativa och positiva tankar. Detta är ett exempel. Trappan ovan är inte från psykologen. En tom måltrappa att fylla i. Sätt en stjärna eller ett kryss för varje avklarat moment. Cs checklista. Jag har märkt att det är svårt att gå i led! Bild 1 om vänskap Bild 2 om vänskap Bild 3 om vänskap Bild 4 om vänskap Bild 5 om vänskap Bild 6 om vänskap Som PDF att ladda ner: ADHD bilder KOST OCH SELEKTIVT ÄTANDE (Läs gärna dessa inlägg: ”Selektivt ätande”, ”Barn i Sverige svälter inte!” kostcirkel Filed under Anpassningar, Egna illustrationer, Förståelse, Kommunikation, Pedagogiska tips!
Kunskapsvägg åk 1-3 För nästan 4,5 år sedan skapade jag kunskapsväggen för åk 1-3. Det gjorde jag för att synliggöra för mina elever vad det var vi skulle jobba med och vad de skulle lära sig. Jag trodde aldrig att det skulle bli så många som skulle använda sig av den som det har blivit under dessa år. Jättekul att fler tycker att de kan ha användning av den på olika sätt. Nu har jag uppdaterat alla ämnen för åk 1-3, dels för att Lgr 11 blivit reviderad men också för att jag hittat en del småfel samt gjort någon ny skrivning (ser ni några fel hör gärna av er då man ofta missar en del när man själv skriver). Klicka på bilden för att komma till respektive ämne där pdf finns att ladda ner. För dig som har kunskapsväggen sedan tidigare finns här en förteckning på vad som är ändrat. Uppdatering av kunskapsväggen för åk 4-6 anpassad efter revideringarna i Lgr 11 kommer inom kort. Har blivit uppmärksammad på att det är fel på svenskan för åk 1-3 på den version som legat ute.
Hur gör en elev som lär sig mycket? Så här i slutet av terminen fick en av mina klasser fundera en stund på frågor om lärande och därefter skriva en kortare text. Det är alltid bra att formulera sig i skrift för det hjälper eleverna att på ett djupare plan fundera över sitt eget lärande (att sätta ord på sina tankar utan att formulera sig är ju svårt). Frågorna var bland annat: Hur vet man och ser att en elev lär sig mycket (generellt)? Hur märks det i klassrummet? Vad gör eleven? Skriv en text på 200-300 ord. Man ser i elevens ansikte att den hänger med. Eleven ställer många frågor och vill veta saker. Eleven lyssnar på vad som sägs i klassrummet. Eleven lägger ner mycket tid på alla sorters uppgifter. Eleven låter inget annat störa, t ex mobil, Snapchat eller andra program på datorn. Eleven har bra självförtroende och är säker på att det ska gå bra. Eleven väljer att ha en positiv inställning till det som ska göras och försöker hitta det roliga eller intressanta i alla uppgifter.
About Smart Classroom Management Here at Smart Classroom Management, we believe in two principles thought by many to be on contradictory ends of the classroom management spectrum. On one side we believe in faithfully following a classroom management plan. This allows teachers to hold students accountable without yelling, scolding, lecturing, or using any other stressful or hurtful method. On the other side we believe in creating a classroom that students love being part of, that they’re excited to come to every day. This combination of strength and joy holds the key to effective classroom management. Week after week, using simple strategies and techniques, we’ll show you exactly how to use these principles to get your students to want to behave. We’ll show you how to influence them and inspire them and how to tap into their intrinsic motivation. We’ll show you how to make teaching more fun and less stressful. If you haven’t signed up for email updates yet, it’s easy and it’s free. Welcome! -Michael
Förebygg dåliga resultat när mörkret faller Vilken chock! Plötsligt blev det kallt och kvällarna är mörka. Fåglarna har slutat sjunga och jag letar efter reflexer och handskar. Morgnarna fylls med gäspningar, hostningar och täppta näsor. Sena ankomster och frånvaro börjar göra sig påminda. Det är nu vi lägger grunden för hur mycket reaktivt, tidsödande åtgärdsarbete vi kommer att hamna i fram till jul. Fem tips för att jobba förebyggande inom ramen för undervisningen senast vecka 42: Genomgångar under lektioner är sövande och kräver mer energi än vad många har just nu. Prata om det! Hemarbete. Samarbeta!
AnPassBar Här kommer en beskrivning av en del av förbyggande stödinsatser som jag utarbetat och använt i flera år. "Ögat" är en del av flera av mig kallade motivationshöjande metoder. Det som hjälper elever att förhålla sig till skolsituationen samt för att använda energi till lärande. Symbolen Ögat är både ett redskap och ett förhållningssätt gällande utvecklande och upprätthållande av sociala färdigheter, hur man förhåller sig till varandra och i agerandet att följa skolans regler samt som konsekvensredskap då regler av olika anledningar inte följs. Det är också ett stöd i att skapa och bevara arbetsro för elever. Det är förenligt med Lgr11, skolans värdegrund och vår skolas likabehandlingsplan. Förhållningssättet används både förebyggande i resonemang samt i aktuella och akuta situationer en även för att bearbeta redan skedda händelser. Fokus ligger på att förstärka och tydliggöra positiva beteenden. Figuren ”ögat” är tänkt att gå från mitten (grönt) till det yttersta området (rött).
Steg 1. Språkutvecklande – pedagogKrstd Lärarjobbet för mig handlar inte om att uppfinna hjulet på nytt gång på gång utan det handlar om att dela med sig och att lära sig av andra. Skolverket, Dylan William, John Hattie, Göran Svanelid, Lotta Karlsson, Kerstin Dahlin, Carmen Winding är mina största inspiratörer men det finns tusen andra som jag exponeras för. De som jag nämnt och övriga står för ovanstående illustration. Dylan William som förkroppsligar de två begreppen: tydligt och konkret. Hattie med fokus på att utnyttja elevers förkunskaper och även mitt eget perspektiv på hur jag via mitt uppdrag som lärare bäst kan nå resultat. Förra inlägget handlade om VARFÖR man ska arbeta med ett språkutvecklande förhållningssätt. I detta inlägg försöker jag förtydliga HUR jag arbetar med ett språkutvecklande arbetssätt utifrån den metod jag beskrivit i föregående inlägg. I detta fallet väljer jag att lyfta följande kunskapskrav för bedömning: “EPA”“Förklara”“Bilda meningar”“Gissa begreppet” Vad betyder det? Använda historiska begrepp