background preloader

Skapa grupper – Kooperativt Lärande

Skapa grupper – Kooperativt Lärande
Att få eleverna att arbeta tillsammans i grupper är en viktig del i Kooperativt lärande (KL). Det är genom det sociala samspelet som eleverna skapar och utvecklar sin kunskap. Därför är det av största vikt att du som lärare skapar grupper för lärande. Grupperna du skapar kan se olika ut beroende på vad du vill uppnå med din undervisning. Många har skrivit om gruppens betydelse för inlärningen. 1. Slumpmässiga grupper: Ett sätt att välja grupper är att slumpa grupperna. Elevvalda grupper: Att låta eleverna välja grupper själva är oftast inte att rekommendera då det kan leda till att en del blir utanför eller att de väljer sina kompisar som de har svårt att koncentrera sig tillsammans med. Lärarvalda grupper: Att läraren väljer grupperna är det bästa sättet att se till att grupperna blir heterogena, vilket leder till störst utveckling inom kooperativt lärande (se punkt 4). 2. Beroende på vad uppgiften är och vilken struktur du ska använda kan gruppstorleken variera mellan 2 och 4 elever. Related:  kristinaklemptKooperativt lärandeSchool

Tystnad är mycket viktigare för våra hjärnor än vi tror, enligt vetenskapen. | Newsner Bland mig och mina närmaste vänner är vi många som pratar. Högt, mycket och intensivt. Det är så klart bra att vi socialiserar och att vi hela tiden säger vad vi tycker, men ibland blir det pladdrigt och ibland är det svårt för dem som är lite tystare att få en syl i vädret. Samtidigt älskar jag att ta långa, ensamma skogspromenader. Från och med nu ska jag försöka prioritera om min tid lite. När världen upplevs som allt stressigare och hetsigare och folk hela tiden pratar i munnen på varandra är det inte så konstigt att tystnad blir mer och mer attraktivt. Och enligt forskningen är tystnad viktigare för oss än vi tror. I en studie från 2013, som publicerades i tidskriften ”Brain, structure and function”, undersökte forskare hur olika typer av ljud och tystnad påverkade möss hjärnor, skriver Nautilus. – Vi såg att tystnad verkligen hjälper de nya cellerna att bli till nervceller och integreras i systemet, säger forskaren Imke Kirste enligt Nautilus.

Struktur: Mötas på mitten – Kooperativt Lärande Struktur: Mötas på mitten Strukturen Mötas på mitten (eng: placemat consensus) har vi läst om på Pedagog Malmös tema-sida och i olika böcker om KL från USA. Vi har provat den i specialundervisning och i klass och den har fungerat mycket bra! En variant är att vi ibland valt att istället för papper dela ut en mini-whiteboard till varje elev i gruppen och så en gemensam whiteboard i mitten för gruppen för mer flexibilitet. Just nu håller årskurs 3 på med ett tema-arbete om rymden och en lektion där Mötas på mitten användes handlade om månen och månens faser. Läraren delar ut whiteboards till varje elev. Förslag som eleverna skrev tillsammans var – Det kanske har något med dragningskraften att göra? Bildkälla: matas_pa_mitten by lottech Creative Commons BY-NC-ND Klassexempel SFI: Att skriva en innehållsrik och strukturerad text Skrivuppgifter är en av de svåraste uppgifterna på SFI. I "Allmänt" Struktur: Lärarna Struktur: Rondellen I strukturen Rondellen får alla elever komma till tals.

Mikael Äntligen uppstartsdagen redo och vi nya mentorer kom äntligen överens om att köra något övergripande som eleverna kan ha användning för i de flesta ämnen. (Exalterad) Med hänvisning till Carmen Winding, Kerstin Dahlin, Göran Svanelid och Lotta Karlsson blev upplägget såhär. The big five Begreppsförmåga – Ord och begrepp som vi arbetar medProcedurförmåga – Tillvägagångssätt ex. kunna söka och samla information man vill haAnalysförmåga – Vad, hur, när, vem, varför? Begreppsförmåga – Gissa ordet/begreppet(här har vi klippt ut precis som Kerstin Dahlin visat exempel på). Ord/begrepp: Dessa nyckelord valde vi för att dessa är återkommande i förmågan att analysera, resonera osv. OM eleverna inte tillsammans lyckats ta reda på vad de olika begreppen står för så kommer de förklaras i uppgiften. UPPGIFT: ”Pelle köper en bil” (Originaluppgift ifrån Christian Lind) Eleverna ska få använda tre olika förmågor till denna uppgift. Procedurförmåga – Att söka och samla information man vill ha. Analysförmågor

Gruppidentitet – vad, varför och hur? När elever ska samverka med varandra i en mindre grupp över tid är det viktigt att bygga upp en tillit och tilltro till varandra. Om elever inte upplever att det är okej att göra fel eller att andra kommer lyssna på ens funderingar och frågor i gruppen finns det en risk att elever lär sig mindre när de samverkar än om de arbetar enskilt. Som lärare behöver man därför på enkla sätt, under ex. matematik eller svenskalektioner, få elever att känna en tillhörighet och gruppidentitet med de man arbetar i samma grupp som. Vad: Gruppidentitet är en känsla av samhörighet med andra där man formar en känsla av ett vi. Det innefattar ett inre ramverk och struktur samt ett förhållningssätt till varandra i en grupp. ”Vi” är inte ett vi förrän vi alla är med. Varför: Forskning av bl. a Elizabeth Cohen, Roger & David Johnson, Robert Slavin m .fl visar på flera effekter att en stärkt gruppidentet i en mindre grupp. Hur? Skapa grupper I "Allmänt"

Teknik tillsammans Teknik tillsammans är ett undervisningsmaterial i teknik för barn i förskola till årskurs 6. Tre arbetsområden är reviderade utifrån Lgr 11 och de övriga fyra är utarbetade efter den tidigare läroplanen. Följ Teknik tillsammans på Facebook Föjande tre arbetsområden är reviderade utifrån Lgr 11: Information om revideringen av Teknik tillsammans I det reviderade materialet kan man i de inledande avsnitten i en matris se hur arbetsområdena kan kopplas till det centrala innehållet i Lgr 11. CETIS - Centrum för tekniken i skolan - är ett nationellt resurscentrum för teknikundervisningen i förskola och grundskola.

Fem framgångsfaktorer för lyckad undervisning | Förstelärare i Svedala Nu närmar sig terminsavslut, skolavslutning och ett efterlängtat sommarlov. Förhoppningsvis får alla lärare tid över för reflektion och utvärdering av terminen innan sommarlovet tar vid. När jag reflekterar över vår termin är det några framgångsfaktorer jag kommer att tänka på: Inkluderande arbete och gemensam struktur på lektionerHögt ställda förväntningar på eleverTydliga kunskapskravArbeta nära elevernaDubbel bemanning på lektionerna Lyckan är att se elever som mår bra, utvecklas och ständigt lär sig nya saker. Inkluderande arbete och gemensam struktur på lektioner Som jag beskrev i min tidigare blogg om inkludering anser jag att inkludering handlar om att undervisningen ska planeras med alla elever i centrum. undervisningssituationer och inte hos eleverna själva. Alla i vårt arbetslag strävar efter att ha en gemensam struktur på våra lektioner. Högt ställda förväntningar på elever Vi berättar ofta för våra elever att vi har högt ställda förväntningar på dem. Tydliga kunskapskrav

Struktur: Runda bordet – Kooperativt lärande En struktur inom kooperativt lärande kallas på engelska ofta för Write around eller Roundtable. Vi väljer här att kalla den för Runda bordet. I runda bordet får eleverna möjlighet att dela med sig av sina kunskaper både till få och många. De får chans att se flera olika lösningar och kommunicera med varandra kring dem. Övningen skapar ett ömsesidigt lärande där allas del är viktig då eleverna i gruppen bygger vidare på varandras svar och bygger en helhet tillsammans. Runda bordet finns i flera varianter. Variant 1: Runda bordet – skicka runt Variant 2: Runda bordet – en i taget Läraren ger en öppen fråga.Varje grupp har bara ett papper. Variant 3: Runda bordet – sekreterare Läraren ger en öppen fråga.Varje grupp har bara ett papper. Variant 4: Runda bordet – tillsammans Läraren ger en öppen fråga.Eleverna har var sitt papper och är numrerade 1-3.Elev 1 säger ett svar på lärarens fråga. Användningsområden Klicka på länken för att se ett klassexempel – Runda bordet: Sammanfatta Matilda

Eget ansvar: Hur? När eleverna arbetar strukturerat i par och grupp är det viktigt att de känner ett eget ansvar både över att lära sig själva och att lära andra. Att ta eget ansvar är en av grundprinciperna i kooperativt lärande. Eget ansvar är viktigt då eleverna annars kan glida med utan att bidra och utan att lära sig de mål som undervisningen syftar på. För att skapa motivation och stötta eleverna i att ta det ansvaret kan man använda flera olika strategier. I detta inlägg följer några exempel på hur du kan hjälpa eleverna att ta eget ansvar i samarbetsuppgifter. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Hur ser du till att eleverna tar eget ansvar i gruppuppgifter? Grundprinciper för Kooperativt Lärande Vad är Kooperativt Lärande? I "Allmänt" Skapa grupper Att få eleverna att arbeta tillsammans i grupper är en viktig del i Kooperativt lärande (KL). Kontroll eller koll: Hur vet jag vad de lär sig? Hur vet jag vad eleverna kan när de jobbar i grupp?

Konkreta exempel på användbara karuseller för äldre elever En av mina absoluta favoriter bland de kooperativa strukturerna är Karusellen. Den funkar i så många olika sammanhang och till olika målgrupper. Jag har använt den på både mellanstadiet, högstadiet och med föräldrar på föräldramöte. Hur gör jag och vad ger det? När jag använder karusellen skriver respektive grupp alltid med en egen färg för att jag ska kunna följa deras tankegångar genom hela rundan. Jag skriver mina frågor på A3-papper som sprids ut på borden i salen. När vi är klara tar jag bilder på deras papper och visar på storbild så att vi kan gå igenom och diskutera hur de har tänkt. Några konkreta exempel på användningsområden Karusellen är användbar i många olika ämnen och sammanhang. Dela med sig av sina kunskaper Idag använde jag strukturen i årskurs 7 när vi arbetade med studieteknik. Kolla av förkunskaper Jag har använt samma struktur inför arbetsområden för att kolla av elevernas förkunskaper så att jag kan lägga min undervisning på rätt nivå. Kolla av vad som har fastnat

Skolgnistan | Inspiration och länktips till skola, fritids, förskoleklass & förskola

Related: