Tystnad är mycket viktigare för våra hjärnor än vi tror, enligt vetenskapen. | Newsner Bland mig och mina närmaste vänner är vi många som pratar. Högt, mycket och intensivt. Det är så klart bra att vi socialiserar och att vi hela tiden säger vad vi tycker, men ibland blir det pladdrigt och ibland är det svårt för dem som är lite tystare att få en syl i vädret. Samtidigt älskar jag att ta långa, ensamma skogspromenader. Från och med nu ska jag försöka prioritera om min tid lite. När världen upplevs som allt stressigare och hetsigare och folk hela tiden pratar i munnen på varandra är det inte så konstigt att tystnad blir mer och mer attraktivt. Och enligt forskningen är tystnad viktigare för oss än vi tror. I en studie från 2013, som publicerades i tidskriften ”Brain, structure and function”, undersökte forskare hur olika typer av ljud och tystnad påverkade möss hjärnor, skriver Nautilus. – Vi såg att tystnad verkligen hjälper de nya cellerna att bli till nervceller och integreras i systemet, säger forskaren Imke Kirste enligt Nautilus.
Struktur: Mötas på mitten – Kooperativt Lärande Struktur: Mötas på mitten Strukturen Mötas på mitten (eng: placemat consensus) har vi läst om på Pedagog Malmös tema-sida och i olika böcker om KL från USA. Vi har provat den i specialundervisning och i klass och den har fungerat mycket bra! En variant är att vi ibland valt att istället för papper dela ut en mini-whiteboard till varje elev i gruppen och så en gemensam whiteboard i mitten för gruppen för mer flexibilitet. Just nu håller årskurs 3 på med ett tema-arbete om rymden och en lektion där Mötas på mitten användes handlade om månen och månens faser. Läraren delar ut whiteboards till varje elev. Förslag som eleverna skrev tillsammans var – Det kanske har något med dragningskraften att göra? Bildkälla: matas_pa_mitten by lottech Creative Commons BY-NC-ND Klassexempel SFI: Att skriva en innehållsrik och strukturerad text Skrivuppgifter är en av de svåraste uppgifterna på SFI. I "Allmänt" Struktur: Lärarna Struktur: Rondellen I strukturen Rondellen får alla elever komma till tals.
Kooperativt Lärande – Elevaktiva arbetssätt Gruppidentitet – vad, varför och hur? När elever ska samverka med varandra i en mindre grupp över tid är det viktigt att bygga upp en tillit och tilltro till varandra. Om elever inte upplever att det är okej att göra fel eller att andra kommer lyssna på ens funderingar och frågor i gruppen finns det en risk att elever lär sig mindre när de samverkar än om de arbetar enskilt. Som lärare behöver man därför på enkla sätt, under ex. matematik eller svenskalektioner, få elever att känna en tillhörighet och gruppidentitet med de man arbetar i samma grupp som. Vad: Gruppidentitet är en känsla av samhörighet med andra där man formar en känsla av ett vi. Det innefattar ett inre ramverk och struktur samt ett förhållningssätt till varandra i en grupp. ”Vi” är inte ett vi förrän vi alla är med. Varför: Forskning av bl. a Elizabeth Cohen, Roger & David Johnson, Robert Slavin m .fl visar på flera effekter att en stärkt gruppidentet i en mindre grupp. Hur? Skapa grupper I "Allmänt"
Fem framgångsfaktorer för lyckad undervisning | Förstelärare i Svedala Nu närmar sig terminsavslut, skolavslutning och ett efterlängtat sommarlov. Förhoppningsvis får alla lärare tid över för reflektion och utvärdering av terminen innan sommarlovet tar vid. När jag reflekterar över vår termin är det några framgångsfaktorer jag kommer att tänka på: Inkluderande arbete och gemensam struktur på lektionerHögt ställda förväntningar på eleverTydliga kunskapskravArbeta nära elevernaDubbel bemanning på lektionerna Lyckan är att se elever som mår bra, utvecklas och ständigt lär sig nya saker. Inkluderande arbete och gemensam struktur på lektioner Som jag beskrev i min tidigare blogg om inkludering anser jag att inkludering handlar om att undervisningen ska planeras med alla elever i centrum. undervisningssituationer och inte hos eleverna själva. Alla i vårt arbetslag strävar efter att ha en gemensam struktur på våra lektioner. Högt ställda förväntningar på elever Vi berättar ofta för våra elever att vi har högt ställda förväntningar på dem. Tydliga kunskapskrav
Struktur: Runda bordet – Kooperativt lärande En struktur inom kooperativt lärande kallas på engelska ofta för Write around eller Roundtable. Vi väljer här att kalla den för Runda bordet. I runda bordet får eleverna möjlighet att dela med sig av sina kunskaper både till få och många. De får chans att se flera olika lösningar och kommunicera med varandra kring dem. Övningen skapar ett ömsesidigt lärande där allas del är viktig då eleverna i gruppen bygger vidare på varandras svar och bygger en helhet tillsammans. Runda bordet finns i flera varianter. Variant 1: Runda bordet – skicka runt Variant 2: Runda bordet – en i taget Läraren ger en öppen fråga.Varje grupp har bara ett papper. Variant 3: Runda bordet – sekreterare Läraren ger en öppen fråga.Varje grupp har bara ett papper. Variant 4: Runda bordet – tillsammans Läraren ger en öppen fråga.Eleverna har var sitt papper och är numrerade 1-3.Elev 1 säger ett svar på lärarens fråga. Användningsområden Klicka på länken för att se ett klassexempel – Runda bordet: Sammanfatta Matilda
EPA: Matematik – Kooperativt Lärande Det är väldigt tacksamt att använda EPA – enskilt, par, alla i matematikundervisningen. Ett sätt att göra detta är genom att använda skolverkets nya bedömningsstöd i matematik – Concept Cartoons. Concept Cartoons är begreppbilder som kan användas som bedömningsstöd och inspiration i undervisningen. Materialet är uppbyggt kring teckningar där elever uttrycker sina tankar om olika fenomen eller sammanhang i vardagen. Meningen är att bilderna ska väcka intresse, skapa diskussioner och stimulera till matematiska resonemang där eleverna kan visa sin förståelse av grundläggande begrepp. Bilderna i Concept Cartoons går att ändra för att passa just dina elever bättre. Jag använder ofta begreppsbilder när vi arbetat med ett område lite grann, för att stämma av hur mycket eleverna kan och vilka missuppfattningar som eventuellt finns. Foto: Jennie Wilson Vi har t.ex. använt begreppsbilder om bråk, likhetstecknet och udda/jämna tal. Fördelarna är många: HÄR, HÄR och HÄR kan ni se klassexempel.
Konkreta exempel på användbara karuseller för äldre elever En av mina absoluta favoriter bland de kooperativa strukturerna är Karusellen. Den funkar i så många olika sammanhang och till olika målgrupper. Jag har använt den på både mellanstadiet, högstadiet och med föräldrar på föräldramöte. Hur gör jag och vad ger det? När jag använder karusellen skriver respektive grupp alltid med en egen färg för att jag ska kunna följa deras tankegångar genom hela rundan. Jag skriver mina frågor på A3-papper som sprids ut på borden i salen. När vi är klara tar jag bilder på deras papper och visar på storbild så att vi kan gå igenom och diskutera hur de har tänkt. Några konkreta exempel på användningsområden Karusellen är användbar i många olika ämnen och sammanhang. Dela med sig av sina kunskaper Idag använde jag strukturen i årskurs 7 när vi arbetade med studieteknik. Kolla av förkunskaper Jag har använt samma struktur inför arbetsområden för att kolla av elevernas förkunskaper så att jag kan lägga min undervisning på rätt nivå. Kolla av vad som har fastnat
How to use Viralelt All Viralelt posts consist of three parts: an embedded viral video, 10 conversation questions (Question time) and a listening activity (Sitting comfortably?). Show your students the video a few times and ask them for their reactions. Although most videos are less than 2 minutes long, and are often without dialogue, they should be sufficiently engaging to provoke quite lengthy open-class discussions. 1. Put your students into pairs or small groups and ask them to discuss the 10 conversation questions. Sitting comfortably? As regards language input, emphasis has been given to lexis rather than grammar. 4 ideas for revisiting vocabulary a) Gapfilling (with or without the first letter) b) Students complete sentences using their own ideas c) Conversation questions incorporating key vocabulary d) Matching beginnings and ends of sentences Like this: Like Loading...
Runda bordet: Gruppstärkande – Kooperativt Lärande När vi arbetar med kooperativt lärande (KL) är det viktigt att jobba med att stärka gruppen och ge stöd i hur man samarbetar med andra. Det är inte alltid självklart för våra elever att man talar lugnt till varandra och hjälper varandra i en grupp. Wendy Jolliffe skriver i sin bok Cooperative Learning in the Classroom (2007) att elever behöver stöd och träning i relationer och hjälp med att utveckla de förmågor som behövs för att arbeta i grupp. att tänka positivt och säga snälla saker till varandraatt vara okej med att inte bestämma allting själv För att träna på dessa saker använde vi oss av fyra olika kooperativa strukturer. Vi började med att göra en social version av berättaren. I nästa övning tränade vi på att säga JA! Nu var det dags att träna på att inte bestämma allt själv. När sagorna blev klara använde vi strukturen Switcheroo för att dela med oss av våra roliga sagor med varandra.