background preloader

Vad är cut-up poesi och hur kan du använda det i undervisningen?

Vad är cut-up poesi och hur kan du använda det i undervisningen?
Cut-up poesi är ett sätt att skapa dikt av ord som redan finns. Man klipper upp texter som redan är skrivna och begreppet cut-up kommer från engelskans ”klippa upp” Begreppet myntades av den dadaistiske poeten Tristan Tzara så tidigt som 1916. Många musiker och författare har sedan dess använt tekniken då de skrivit låttexter. Grundidén är att man skapar något nytt genom att bryta mot de normer som säger att skapandet ska ske på ett visst sätt. Här kan ni lyssna på hur David Bowie har använt sig av tekniken. Bowie brukade skriva ner ett stycke som beskrev ett ämne. En annan musiker som inspirerades av cut-up tekniken var Curt Kobain. Varför blev jag intresserad av just cut-up tekniken i undervisningen? Hur kan detta användas i svenskundervisningen? I det centrala innehållet finns det uttryckt att undervisningen ska behandla nya ord i språket och att kombinera ihop olika texttyper till nya. Så här kommer eleverna få arbeta med cut-up poesi Hur ska vi göra? Alternativ 1 – nya dikter av gamla Related:  kajsi82saramalm

Svenska i samarbete med skolans bibliotekarie Under veckorna 9-12 samarbetar jag och skolans bibliotekarie i ett projekt i kursen Svenska 1. I detta inlägg ska jag beskriva vad vi gjort och hur vi gjort. Knyck det du kan ha användning för. I korthet kan man sammanfatta bibliotekariens och mitt arbete så här. Vi har läst noveller, undersökt novellernas berättarstruktur, sökt information om författare och gjort infografik om författarna. Under novellarbetet kläcktes idén om att ha "textsamtal" utifrån en film. Jag pratade med bibliotekarien och bollade mina idéer med henne. - läsa skönlitteratur från olika tider och kulturer genom Läshörnan. - arbeta med centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag genom att bl a visa hur texter byggs upp. - ha muntlig framställning genom "textsamtal" utifrån en gemensam sedd film. - bearbeta, sammanfatta och kritiskt granska texter och sammanställa informationen genom att ta fram infografik. När vi kommit så här långt tog vi fram uppstartsinformation till eleverna (se nedan).

Språkprov enligt Lgr11 - vad bedömer vi och hur? - Mia Smith Bedömning är ett hett ämne i svensk skola, men ändå dyker det regelbundet upp exempel på bedömning av saker som inte är kopplat till kursplanen. I det här inlägget vill jag visa hur jag lägger upp min bedömning i moderna språk och engelska på högstadiet. Utgångspunkten för både undervisning och bedömning är kursplanerna och kommentarmaterialet därtill. Alla mina referenser i det här inlägget är kopplade till dessa texter. I båda kommentarmaterialen förtydligas grundsynen på vår undervisning. Förmågorna Vilka förmågor ska vi arbeta med då? Det här behöver vi bära med oss även i vår bedömning. Ett typiskt språkprov för mina elever baserar sig på någon av de olika färdigheterna: läsförståelse, hörförståelse, skriftlig produktion och interaktion samt muntlig produktion och interaktion. Ett typiskt prov Ett “klassiskt” prov i tyska för mina elever har tre delar: hörförståelse, läsförståelse och fri skrivning. Hörförståelsen är svårast att hitta underlag till. Att bedöma strategier Källor:

En skrivmall och en stödstruktur för källkritiskt resonemang Det vimlar av begrepp kring källkritiken…men hur reder jag i detta virrvarr och skapar en struktur att hjälpa mina elever att ta sig från a till b? Och vad ska jag som lärare bedöma? Och hur lär jag ut hur man söker och väljer ut när jag själv inte är så bra på att hitta upplägg. I detta inlägg hoppas jag ge dig verktygen för att kunna bedriva undervisningen och även fullfölja bedömningen. Genom en skrivmall/stödstruktur kan eleverna ta sig genom processen och i en matris vet du vad du ska bedöma som lärare. Banken för att visa hur man söker och väljer ut hoppas jag vi kan bygga vi upp tillsammans. Ordmoln med källkritiska begrepp gjord i Tagxedo Vad utgör bedömningen? Många ämnen berörs av hur man kan kan undervisa kring begreppet källkritiskt resonemang. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Hur kan jag hjälpa eleverna att få stöd för sitt skrivande? Hur för man ett resonemang?

Dikt En dikt är en konstnärlig, oftast ganska kort text som kan se ut på olika sätt. Ibland har den rim, ibland är den uppbyggd kring upprepningar, ibland är den fri och följer inget särskilt mönster. En dikt är ofta skriven i flera verser. I Textbok 2 kan du läsa flera dikter. Typiska drag för en dikt: • Kort text. • Flera verser. • Har ofta en rytm, speciellt i ramsor. • Upprepningar eller rim är vanligt. Exempel på en dikt: I stan I går var vi i stan mamma och jag Vi handlade Vi köpte ett par byxor Vi köpte ett par skor Vi åkte tunnelbana Vi köpte en randig tröja åt Per Vi var på banken Vi såg en farbror som var halt och inte kunde gå upp på trottoaren själv Vi köpte en köksklocka Jag satt i en stol när mamma provade tre klänningar ”Vad har ni gjort i dag då?” frågade pappa när vi kom hem. ”Varit i stan och roat oss”, svarade mamma. Konstigt! Jag tyckte inte alls att det var roligt. Siv Widerberg Analysera dikten efter dragen ovan. Vill du läsa fler dikter? bland annat läsa dikter av två kända svenska diktare: vänster.)

Att våga utmana Det är inte alltid så lätt att utmana sina elever. Eller egentligen är det lätt att utmana men det är inte alltid att eleverna upplever utmaningen som positiv. Just det här kan man som lärare uppleva som jobbigt. Under senare delen av hösten och första veckan i januari har mina elever i Svenska 1 fått arbeta med skönlitteratur och för eleverna innebar det 3 olika utmaningar, något jag återkommer till längre ner i inlägget. Och jag hade också fokus på följande delar av det centrala innehållet: Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Jag bestämde att vi skulle arbeta med romaner, med lässtrategier, med en skriftlig romanredovisning och med en muntlig uppgift i form av en podcast. Andra utmaningen var att få alla att skriva någon sorts romanredovisning. Utmaning nr 3 blev att få eleverna att våga göra podcast, där de i grupp samtalade om sina böcker. Hur gick det då? Vårt arbete utgick från Barnbokskatalogen. - att överblicka/ se framåt - att ställa frågor/undra

Hur kan jag ge stöd i undervisningen för källkritiskt resonemang? Hur är man källkritisk? Hur kan du få elever att träna på att välja ut trovärdiga källor? Och hur kan eleven visa att de kan använda de källor som de valt ut? Hur för man egentligen ett resonemang? Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. (Svenska/Sva åk9, Lgr11) Samma kunskapskrav återfinns i en rad andra ämnen så ta gärna del av stödfraserna och arbeta om utifrån hur resonemanget ska ske i ditt ämne. Planeringen utgår från att ge eleverna stöd När jag nu fick nya sjuor var nivån på förkunskaperna väldigt ojämn då de kommer från fem olika avlämnade skolor. Jag fattar inte! Källan tog upp både för och nackdelar med ….Källan är trovärdig för att avsändaren är…Sidan är mindre trovärdig för att…Texten försöker få oss påverkad att…Följande fakta i artikeln är fel ”…” … och det betyder att…Det saknas information kring…Texten stämmer mot frågeställningen Bedömningsaspekterna Att ge stöd PS!

Inspirationssida för retorik i år 6 och 7 (kända och okända tal) – svenskamedlillamy Flipp om att tala: Håller du på att träna inför ett tal? Behöver du blir inspirerad och kolla in andra kända och okända talare. Kolla nedanför. Om du vill lyssna på en del kända tal är denna sida väl värd att besöka: Barack Obamas tal – Yes we can. Emma Watson talar om feminism hos FN. Barn och ungdomar från UR:s serie retorikmatchen. Julian Gillard blir förbannad under en diskussion med en parlamensledarmot i Australien. Malala håller sitt tal när hon fick Nobels fredpris. BlackOutPoetry Av en slump hamnade jag på en svensklärarblogg där ett arbete om BlackOut Poetry fanns presenterat. Detta var i våras och jag lät idén ligga till sig lite över sommaren. När jag kom tillbaka med ny energi efter sommarlovet bestämde Bild-Jenny och jag oss för att göra ett arbete i BlackOut Poetry i 7B. Vi började med att låta eleverna läsa poesi och tillsammans hjälptes vi åt att reflektera kring dikterna. När introduktionen var klar hade klassen hört många dikter och var redo för BlackOut Poetry. Eleverna fick därefter välja tidningssidor eller boksidor som de sedan fick jobba med. Sista delen av vårt arbete handlade om var detta skulle visas upp. Riktigt roligt är det att Austin Kleon faktiskt sett att vi skapat BlackOut Poetry.

Vad behöver jag fortbilda mig i inom it? (del 3) I båda mina tidigare inlägg har du kunnat läsa om vad IT-strategierna gått ut på samt vad som eventuellt kommer att tydliggöras. I detta inlägg kommer jag att fokusera på vad som specifikt gäller för mina ämnen svenska och engelska samt vad som ska bedömas. Jag kommer även dela med mig hur jag jobbat för att nå målen samt vad jag behöver utveckla. Med det hoppas jag sätta igång en tankeprocess om vad vi behöver i framtiden för att nå dit vi behöver. Svenska I syftestexten finns följande ändringar. I det centrala innehållet ska elever skapa texter där ord och bild samspelar såväl med som utan digitala verktyg. Engelska Jag hittar inga förslag för engelskan. Bedömningen börjar i planeringen så vad bedömer jag behöva för kompetensutveckling? Om du vill titta mer specifikt på vad som ska bedömas kan du läsa mina tidigare inlägg, dels här på ämnesspanarbloggen men även på min blogg. För svenskan skrev jag då att bedömningen ska fokusera på: För engelskan: Så här tänker jag:

Bedömning engelska Du blir bedömd enligt fem aspekter inom tala och skriva. Här hittar du den matris som jag använder vid bedömningen samt lite checklistor så du kan bearbeta och förbättra din text. Den är gjord för mig som pedagog så jag måste visa hur du ska göra. Ett sätt att visa är att jag till varje aspekt visar hur du gör. Jag har länkat (och kommer fortsätta länka) till exempel på vad som menas och sedan tränar vi i klassrummet i skrivuppgifter som ni skriver på egenhand och tillsammans genom att du får respons av mig och dina kamrater som du sedan använder för att förbättra dina texter. Omfång och bredd Här blir du bedömd för saker som hur du: använder synonymer och fasta uttryckförklarar och beskriver med adjektiv, verbutvecklar ditt resonemang med exempel och jämförelser. Precision Textbindning Flöde sätter punkt och använder stor bokstavomformulerar så texten flyter (prova att läsa din text högt)stavaranvänder grammatik Anpassar text efter läsare Strategier Bearbetning

Årets viktigaste lektion Under våren har jag och mina sjuor arbetat med temat ”Mänskliga rättigheter” i svenska. Vi har lärt oss om yttrandefrihet, tryckfrihet, barnkonventionen, FN och de mänskliga rättigheterna. Eleverna har hållit informerande presentationer om de mänskliga rättigheterna och hur de följs i olika delar av världen. De har skrivit insändare om saker som är angelägna i deras liv, kopplat till de mänskliga rättigheterna. På måndag fortsätter vi på samma tema utifrån bilden på Tess Asplund som står med knuten näve framför ett 300 nazister i Borlänge. August Landmesser, Danuta Danielsson och Tess Asplund riskerade att bli slagna, fängslade eller till och med dödade för att de kämpade emot rasism. PowerPoint att visa för eleverna (låna gärna) Spoken Word  Engelskt ord för estradpoesi. Poesi…

Related: