Viaje a la escuela del siglo XXI El mundo digital está transformando la sociedad en la que vivimos y es precisamente en el ámbito de la educación donde su impacto es mayor. Una enseñanza basada únicamente en la transmisión de información no es una educación para el siglo XXI. Las nuevas generaciones deben utilizar modos diferentes de trabajo, ser capaces de extraer conocimientos relevantes de la información que nos rodea, aprender de manera colaborativa, y desarrollar competencias y nuevas habilidades. Alfredo Hernando: "Escuelas distintas construyen vidas distintas" En el mundo, existen muchos pioneros que ya caminan hacia el futuro de la educación. SOBRE LA PUBLICACIÓN (+info)
Omvärldsbloggen » 2013 » Februari » 21 I slutet av januari gav OECD ut boken Trends Shaping Education 2013, som ger en lättläst presentation av viktiga globala utvecklingsprocesser som påverkar skola och utbildning. Syftet är att ge beslutsfattare, skolledare, lärare, föräldrar och alla andra intresserade en översiktlig bild av hur världen förändras, och att stimulera till tankar och diskussioner om vad detta kan betyda för den fortsatta utvecklingen. De senaste åren har flera internationella rapporter pekat på behovet av en bredare utbildnings- och skoldebatt, som tar sig an de pågående samhällsförändringarna. Horizon Report, K-12 Edition lyfte fram detta 2010, och konstaterade då att det nuvarande skolsystemet inte kan hantera de nya förutsättningar som skapas. OECD har gett ut Trends Shaping Education vid två tidigare tillfällen, 2008 och 2010. GlobaliseringHälsa, välmående och ett gott samhälleArbetsmarknaden och dess krav på kunskaperDen moderna familjenDen digitala utvecklingen
OECD om globala trender som påverkar skolan I slutet av januari gav OECD ut boken Trends Shaping Education 2013, som ger en lättläst presentation av viktiga globala utvecklingsprocesser som påverkar skola och utbildning. Syftet är att ge beslutsfattare, skolledare, lärare, föräldrar och alla andra intresserade en översiktlig bild av hur världen förändras, och att stimulera till tankar och diskussioner om vad detta kan betyda för den fortsatta utvecklingen. De senaste åren har flera internationella rapporter pekat på behovet av en bredare utbildnings- och skoldebatt, som tar sig an de pågående samhällsförändringarna. Horizon Report, K-12 Edition lyfte fram detta 2010, och konstaterade då att det nuvarande skolsystemet inte kan hantera de nya förutsättningar som skapas. Därför behövs det både mer forskning, fler experiment med nya sätt att undervisa och en mer djupgående offentlig debatt för att vi tillsammans ska kunna hitta nya vägar. OECD har gett ut Trends Shaping Education vid två tidigare tillfällen, 2008 och 2010.
Partnership for 21st Century Learning Week4 IdeasForTheFinalProject Rural School Cloud ProjectRural School Cloud Project ”Att förstatliga skolan löser inte problemen” Att förstatliga skolan, som flera debattörer föreslår på DN Debatt (26/3), är endast ett blindspår som skulle föra skolan långt från lösningarna på skolans verkliga problem. Vi delar däremot debattörernas oro över den ökande segregationen i skolan, skriver företrädare för SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Skolans utmaningar handlar inte om kommunal eller statlig skola. Det handlar i stället om att utveckla undervisningen. Lärare behöver lära av varandra och bli bättre på att möta elevers bristande motivation. En annan central fråga är att utveckla ledarskapet på alla nivåer: politiken, förvaltning och rektorer. Enligt det etablerade konsultbolaget McKinsey, som studerat olika länders utbildningssystem är nästa steg i utvecklingen för Sverige ökat fokus på lärarnas roll i klassrummet, bättre coachning och samarbete mellan lärarna. Det här är något som debattörerna helt bortser från. För att komma till rätta med problemen krävs en analys utifrån verkligheten.
Små justeringar löser inte skolans problem Dagens mångkulturella och informationstäta samhälle har inte mycket gemensamt med det samhälle som 1962 års grundskola formades för.Bert Stålhammar När ”Den blomstertid nu kommer” sjungs i våra skolor om några veckor så är det femtionde läsåret med grundskolan från 1962 som avslutas. Dåvarande ecklesiastikministern Tage Erlander tillsatte 1946 en Skolkommission 1946 som skulle dra upp riktlinjerna för en ny obligatorisk skola som skulle passa det nya samhälle som nu växte fram. Det andra världskriget hade slutat 1945, industrialiseringen av Sverige hade satt fart och allt fler från landsbygden övergav sina arbeten på landsbygden och började i stället i städernas fabriker. Den sjuåriga kommunala skolan och de statliga realskolorna hade blivit obsoleta i detta nya samhälle som krävde medborgare med vidare kvalifikationer än vad jordbrukssamhället hade behov av. När grundskolan infördes var det självklart att skolan skulle påverka eleverna. professor em. i pedagogik, Örebro universitet