Howard Gardner on His Theory of Multiple Intelligences and Lessons for COVID-19 Era The education world gets obsessed sometimes with trying to come up with ways to measure smarts. But today we’re talking with someone who has a history of shaking up the narrative when it comes to talking about intelligence. It’s Howard Gardner, best known for his theory of Multiple Intelligences (MI). Gardner has made a long and influential career exploring the mind and how to think about it. American Educational Research Association 2020 Distinguished Contributions to Research in Education Award. This month Gardner came out with a different kind of book, one where he looks inward. Listen to this week’s episode on Apple Podcasts, Overcast, Spotify, Stitcher or wherever you listen to podcasts, or use the player on this page. EdSurge: In a nutshell, what is the theory of multiple intelligences? Howard Gardner: [Typically people talked about] the single word “intelligence” as if it's one thing. My theory is that we have eight, nine or ten different computers. I'm very sad.
Free Technology for Teachers/ Videos Summer is a time when many of us are thinking about and planning professional development workshops for our schools and for other schools. I've always found that a short 3-5 minute video can be a good introduction to a PD sessions and or make for a nice thought-provoking break during a PD session. Here are seven videos that I think serve those purposes well. The "classic" of course is the various incarnations of Karl Fisch's and Scott McLeod's Did You Know? Version 4.0 is embedded below, but I still prefer this version. Educational Change Challenge is a video that I came across just last week on the first day of ISTE 2010. Here's another "classic" in the field. Social Media Revolution is a must-watch for all of those who think social media is nothing more than a time-sink. And when you're wondering what teachers make, Taylor Mali has some answers for you. Finally, on a lighter note for fans of The Office.
Lär dig att syntetisera information, alla tips för att uppnå det. Det är inte lätt att förstå eller veta hur man syntetiserar information. Faktum är att inte alla har ett syntetiskt sinne. Det vill säga att vissa människor är mindre skickliga än andra i deras sätt att lära sig att syntetisera information. Det finns dock tekniker och övningar för att få dig till snabbhet. Dessa mycket ofta svåra att identifiera är dock viktiga både i vardagen och i ditt arbete. Betydelsen av informationssyntes Varje dag bombas vi med information. Syntesen är avgörande för eleverna, det kommer att möjliggöra en effektiv läsning av kurserna. Skillnad mellan syntes och sammanfattning Syntesinformation har inget att göra med att sammanfatta det. Syntes är ett sätt att förmedla viktig information om ett visst ämne. Det är i alla fall viktigt att säkerställa att informationen har källor som kan åberopas vid behov. 6 tekniker för att lära sig att syntetisera information snabbt För många är det inte alltid lätt att lära sig att syntetisera information. 1-Koncentrationen
Claes Nilholms blogg För ett antal år sedan skrev jag en bok som handlar som perspektiv på specialpedagogik. De flesta är förmodligen överens om att specialpedagogik handlar om problem i relation till skolarbete eller lärande i största allmänhet. Det finns olika sätt att se på varför sådana problem uppkommer och hur de ska åtgärdas. I boken urskiljer jag tre olika perspektiv på sådana problem. Jag argumenterar för att perspektiven skiljer sig åt beroende på var problemen förläggs. Å ena sidan har vi ett kompensatoriskt perspektiv, ibland kallat ett bristperspektiv, där orsaken till skolproblem i huvudsak förläggs till individer. För ett antal år sedan skrev jag en bok som handlar som perspektiv på specialpedagogik. De flesta som intresserat sig för att kartlägga olika perspektiv på specialpedagogik brukar urskilja dessa två. Det är två poäng med ett dilemmaperspektiv som jag vill lyfta fram här. Nilholm, Claes. (2007) Perspektiv på Specialpedagogik. Efterskrift 10/18 2017 Konsten att urskilja perspektiv
Howard Gardner, Five Minds for the Future | My Education Vision Howard Gardner, Five Minds for the Future Howard Gardner, professor of cognition and education at Harvard Graduate School of Education (the Multiple Intelligences Guy) argues that in our rapidly changing world, the following five minds, encapsulating skills, values, attitudes and knowledge, are crucial. The Disciplined MindThe Synthesizing MindThe Respectful MindThe Creating MindThe Ethical Mind In his introduction, Gardner rightly points out that education is a very conservative profession. This is not necessarily bad, he argues, because it means that centuries of practical knowledge has been assimilated into the profession. Gardner takes a swipe at policymakers who are unable to articulate the aims of education and who instead use glib phrases about “using the mind well”, “having the skills to compete” and (the latest one) “leading the world in international comparisons of test scores.” The Disciplined Mind Neither. This is a powerful argument against fact-based learning. 1. 2. 3. 4.
How Helping Students to Ask Better Questions Can Transform Classrooms To get started with the QFT, first give students time to develop as many questions as they can, with the instruction not to worry if it’s a “good or bad” question. The only requirement is that they be questions, not statements. After the initial fast brainstorm, talk about the difference between closed and open questions, discussing the advantages and disadvantages of both. Then ask students to categorize their questions as “open” or “closed.” “It’s in the working with the questions that something happens,” said Rothstein, co-director of The Right Question Institute, during a session at the Building Learning Communities conference. After working with questions they developed in this way, ask students to pick their best three questions. After producing, improving and strategizing about their questions, the last step is to reflect upon the experience of asking and modifying questions. “It’s a simple process that can be adapted to many different purposes,” Rothstein said.
New Modes of Learning The temporary shift to distance schooling can be a time for both parents and teachers to reshape their understanding of what learning can be, says Professor Jal Mehta. As John Dewey famously theorized, education is about “linking the growing web of knowledge in a child’s head with a growing web of knowledge in the world. That means that almost anything can be an opportunity for learning,” says Mehta, whose research explores the benefits of deeper learning. “My suggestion is to look for activities that are fun but have educational value.” Drawing on his recent experiences with his own children (6 and 9), Mehta had the following suggestions for parent-educators at home: Though without the structure of a physical classroom and teacher presence, kids will still want to do things that are familiar. “This is a chance for [children] to find something they love and do more of it than they would otherwise get to,” says Mehta.
The Power of an Open Mind — MI Oasis Howard Gardner was recently interviewed about MI theory in today’s world – one in which many of the old structures of work and education are breaking down. The following article by Annette MacKenzie will appear in World Magazine. Harvard professor Howard Gardner has spent a lifetime understanding the way we learn and think – but one of his most important lessons is about the importance of keeping an open mind. The list of academic awards on developmental psychologist Professor Howard Gardner’s CV is long, very long. The John H. and Elisabeth A. The multiple intelligences theory transformed the fields of psychology and education and has gone on to be applied in many countries and in many different ways – some right and some wrong, according to Gardner, 76, who recently set up the Multiple Intelligences Oasis website to provide clarity on the theory. Here he shares his wisdom on how to survive – and thrive – in the 21st century: I have at least three reasons for this: l. 2. 3.
Blandade OEQ – om-matematik Från Åk 1—- När Kalle adderade två tal fick han svaret 679. Vilka tal kan han ha lagt ihop? Alternativt svaret 97. När Lisa subtraherade två (tresiffriga) tal fick hon svaret 123. Vilka tal kan hon ha subtraherat? Möjliga uppgifter från skolår 1 om de lärt sig positionssystemet! Se här på bloggen Ett riktigt positionssystem. Åk1. Kalle och hans lillasyster Lisa fick alltid karameller av sin farmor. Åk 2 Jag kommer om en kvart, sa pappa. Åk 3 Ali får alltid en 1/3 av storebrors karameller. Åk 4 Kalle , Lisa och Sven skulle dela på farfars gamla glaskulor. Åk 5. Ett av mina rum är 25 kvadratmeter. Åk 6. Liam multiplicerade 3 tal och fick alltid ett udda svar mellan 100 och 200. Lisa multiplicerade två tal, det ena var ett decimaltal men svaret blev ett heltal. Lisa dividerade och fick alltid svaret 3. Kalle multiplicerade två tal och svaret hade alltid en decimal. Det var 5 minuter mellan varje skidåkare i starten. för åk 1-9
The Role of Metacognition in Learning and Achievement To illustrate the value of metacognition and how it actually plays a role in learning, we can consider an example from mathematics, where it has been shown that metacognition plays a central role in learning and achievement. Specifically, when novice students were compared to seasoned mathematicians, the students selected a seemingly useful strategy and continued to apply it without checking to see if the strategy of choice was actually working well. Thus, a significant amount of time was wasted in fruitless pursuits. The more experienced mathematicians on the other hand, exercised metacognition, monitoring their approach all along the way to see if it was actually leading to a solution or merely to a dead end. Being aware of how one is engaging with the process of learning influences how the student interprets the task at hand, and what strategies are selected and employed in service of achieving learning goals. 1. 2. 3.
How 'Slow Looking' Can Help Students Develop Skills Across Disciplines Eight seconds — that’s the latest estimate of the length of the human attention span. The push to cover more material in the same amount of classroom time also provides a challenge, especially when teachers are told that the skills (like critical thinking and creativity) their students will need in order to compete in the 21st century are ones that take time to develop. For educators working with a new generation raised in a world of rapid information exchange, it may seem difficult to hold students’ attention when it comes time for extended observation. As an antidote, Project Zero researcher Shari Tishman offers “slow looking" — the practice of observing detail over time to move beyond a first impression and create a more immersive experience with a text, an idea, a piece of art, or any other kind of object. How "Slow Looking" Can Support Students Slow looking helps students navigate complex systems and build connections Slow looking fuels empathy and self-awareness
Graphics - Free Downloads - North Star PathsNorth Star Paths Mia Smith - ämnesspanare Funderar du på vad du ska göra för att fånga elevernas intresse på din provlektion inför språkvalet? Hur ska du presentera språket så att det verkar intressant för eleverna att välja det nya språket? En del väljer det språket som verkar vara lättare. En del väljer det språket som de kan få hjälp med hemma. Några väljer enligt grupptryck medan vissa väljer det språket som de inte tror ska vara populärt för att få vara med i en liten grupp och på det sättet få studiero. En del väljer det språket som verkar vara till stor nytta och andra väljer det som verkar vara det roligaste. Vi bör tydliggöra att läsa språket ska vara roligt men det kräver också engagemang speciellt när man ska ta ytterligare ett steg i utvecklingen och komma upp till nästa nivå. En lektion räcker inte till för att eleverna ska kunna genomföra ett säkert och informerat val och därför är det nyttigt att göra andra aktiviteter i samband med valet. Övergripande presentation 1. 2. 3. 4. 5. Språkspecifik presentation
ASL – hur börjar jag? Efter en motiverande kom-igång-kurs på pedagogisk inspiration i Malmö var jag oerhört laddad och såg fram emot att starta upp ASL i min första etta. Dock kändes det svårt att hantera alla spännande inslag samtidigt – vad skulle jag börja med och hur? Hur skulle jag organisera stationerna? I första skedet började jag med att introducera två finmotoriska stationer. När vi kommit så långt introducerade jag skrivandet på datorer i halvklass. En spännande upplevelse var när en av mina elever sa vad hon skrev samtidigt som hon slog snabbt på tangenterna utan uppehåll. Jag hade höga förväntningar på eleverna och stationssystemen, det är en häftig stämning i klassen när vi arbetar med ASL – de är så fokuserade och medvetna om vad det innebär. Mitt tips; introducera ett moment i taget och ha höga förväntningar på elevernaMer läsning: eller vår klassblogg