Återberättande text Eleverna skriver med stor glädje, vi använder oss utav ASL vilket stöttat eleverna att kunna fokusera mer på texters innehåll och form snarare än det motoriska kravet att forma bokstäver. De har fått skriva olika texter utan att vi gått närmre in på själva textstrukturen. Nu känner jag dock att de är redo att få redskap för att strukturera sitt skrivande. Cirkelmodellen Vi använder oss utav cirkelmodellen för att förmedla kunskap om olika textgenrer. Cirkelmodellen består av fyra faser. Fas 1 – Bygg upp kunskap om ämnesområdet Fokus ligger främst på textens innehåll. Fas 2 – Skaffa förebilder inom genren. Fas 3 – Skriva gemensam text Läraren skriver text tillsammans med eleverna så eleverna är delaktiga och kan se hur texten byggs upp. Fas 4 – Skriva individuell text Nu har eleverna fått kunskap om hur och kan därför börja träna på att omsätta på egen hand. 1:1 Kunskap om ämnesområdet Vad är en återberättande text? 2. Här är uppgiften ”dina, mina ord”: minadinaord 3.
Bästa bokstaven: A A kommer först i alfabetet. När någon ramlar och skriker kan det låta AAaa. Och så börjar ju apa på A. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac. Vad är magiska skrinet? - Magiska skrinet Tanken med Magiska skrinet är att bygga upp en sagoskatt på de fem minoritetsspråken som fylls på varje år. Det ska gå att återvända till sagorna många gånger och höra dem igen om man vill. En del av sagorna är nyskrivna och andra är historier som har berättats i många generationer. Några är översatta till svenska och sänds i Barnradion i P4. Alla sagorna går att lyssna på direkt via webben eller vår app Sveriges Radio Play. 2015 års program: Hösten 2015 sänds fem nya sagor som kommer från den finska redaktionen. 2016-2019 sänder vi nya sagor från de andra språkens redaktioner, fem per språk och år. Om bilderna: Illustrationerna är gjorda av Katarina Strömgård, Ingrid Flygare, Henning Cedmar Brandstedt, Matilda Ruta och Stina Lövkvist.
”1B:s tokiga alfabetsbok” – långa textsamtal kring korta meningar | Förstelärare i Svedala Textsamtal För mig var det textsamtalet som kom att göra störst förändring i min undervisning och i mina klasser, när jag började med det för många år sedan. Det var där, i samtalet om text, som det hände någonting. Ingen lämnades ensam med sin text, utan vi bearbetade den tillsammans på olika sätt. Läslyftet Vi på F-6 och fritids arbetar just nu med läslyftets modul ”Samtal om text”. 1Bs tokiga alfabetsbok Den här terminen arbetar vi med en bokstav i veckan. På det här sättet integreras bokstavsarbetet i NO- och SO-undervisningen. En dag i veckan arbetar vi med bokstaven genom att skapa en egen alfabetsbok. Vi skriver på iPads i appen ”Skolstil 2” och använder oss av talsyntes och ordprediktionen. Därefter samlas vi i ringen på golvet och alla par får säga vars ett ord. Så här blev några av våra tokiga meningar: Vi samtalar om innehållet i meningen. När meningen är klar och vi är nöjda, skriver barnen av meningen på ett ”lågstadiepapper”. Kunskapskrav Åk1 Åk3 Att diskutera
Detektiven Idag har vi tränat på nya ord på ett nytt sätt. Vi satt i grupper och hjälptes åt med ett ord var. Vi skulle fylla i fyra rutor om ordet. Vi diskuterade fram en förklaring till ordet.Vi skrev en mening med ordet.Vi ritade en bild till ordet.Vi berättade i vilken miljö ordet används. Nu blev vi experter på ett ord. Vi pratade om lite andra ord också, och sen lekte vi en lek.
Meka med ABC: A som i Alf Timpani bor i en gammal fabrik. Hon hittar ett bo med ägg och plötsligt kläcks ett ägg och ut kommer bokstaven A. Det visar sig att A heter Alf och är en helvild krumelur som låter som en apa, apa som börjar på a. Timpani och Alf sjunger Apelsinlåten. Medverkande: Johan Ulveson och Tuvalisa Rangström. Del 1 av 10. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac. Så kan du använda programmet i din undervisning Lärarhandledning Ladda ner (PDF)
Kunskapsvägg åk 1-3 För nästan 4,5 år sedan skapade jag kunskapsväggen för åk 1-3. Det gjorde jag för att synliggöra för mina elever vad det var vi skulle jobba med och vad de skulle lära sig. Jag trodde aldrig att det skulle bli så många som skulle använda sig av den som det har blivit under dessa år. Jättekul att fler tycker att de kan ha användning av den på olika sätt. Nu har jag uppdaterat alla ämnen för åk 1-3, dels för att Lgr 11 blivit reviderad men också för att jag hittat en del småfel samt gjort någon ny skrivning (ser ni några fel hör gärna av er då man ofta missar en del när man själv skriver). Klicka på bilden för att komma till respektive ämne där pdf finns att ladda ner. För dig som har kunskapsväggen sedan tidigare finns här en förteckning på vad som är ändrat. Uppdatering av kunskapsväggen för åk 4-6 anpassad efter revideringarna i Lgr 11 kommer inom kort. Har blivit uppmärksammad på att det är fel på svenskan för åk 1-3 på den version som legat ute.
Långsam inlärning – bokstäverna Vad ska du lära dig i skolan? De flesta barn svarar läsa och räkna! Vad händer med de elever som har en långsam inlärning för att lära sig läsa, skriva eller räkna? Som kanske inte knäcker läskoden under sitt första eller andra skolår? Jag upplever efter de elevmöten jag haft att det lätt påverkar självförtroendet och självkänslan när eleven inser att inlärningen inte flyter som kamraternas. Materialet är gjort för att kunna stötta elever med särskilt behov. Materialet kan också användas för barn som startar med intresse för läs och skriv. Beskrivning av de tre olika delarna: Bokstavsboken Häftet tar upp bokstäverna OMAS RLEN genom bilder och lättare uppgifter. Läsa ord Häftet kan med fördel användas som läsläxa. Läsa meningar Häftet innehåller enkla meningar med stöd av bilder och ord som känns igen från föregående två häften.
Den beskrivande rapportens struktur I dag har vi arbetat med den beskrivande rapportens struktur inför att vi ska skriva en text om vargen tillsammans. Jag använde mig av en text om gråsälen som jag skrivit själv. Jag skrev den själv för att få en beskrivande rapport på lagom nivå för mina elever med en tydlig struktur. Efter att vi läst igenom texten tillsammans och noggrant gått igenom innehållet i den fick klassen hem den som läsläxa. Vi inledde lektionen med att läsa igenom texten tillsammans på smartboarden. Spel-Ett Spel-Ett är en finlandssvensk version av det finska dataspelet Ekapeli. Spel-Ett tränar kopplingen mellan bokstav och ljud och småningom även läsning. Spelet är ämnat för förskola och nybörjarundervisning som stöd för den övriga läsundervisningen. Det kan användas både hemma och i skolan. Spel-Ett är gratis tillgängligt via internet. Starta spelet Mer om Spel-Ett Här kan du läsa mer om bakgrunden till Spel-Ett och bekanta dig med spelets innehåll. Snabbguide Bekanta dig med snabbguidens punkter innan du laddar ner spelet. Instruktionsbok I instruktionsboken hittar du mer detaljerad info om Spel-Ett och dess funktioner. Instruktions- och presentationsvideor om Spel-Ett Videorna ger korta instruktioner för hur du anmäler dig som användare, hur du använder Spel-Ett verktygsbacken. Bli Spel-Ett användare En spelare behöver alltid en handledare som laddar ner spelet åt honom eller henne. Har du frågor om Spel-Ett kan du kontakta användarstödet.
Veckans bokstav - Mia Kempe Att undervisa den första läs- och skrivinlärningen är bland det roligaste, men också svåraste, man kan göra som lärare. I samma klass kan det finnas allt från barn som precis börjat känna igen symboler till barn som nästan läser flytande. Vilken utmaning för lärare att organisera en undervisning som passar alla! Frågan är om det någon gång skiljer så mycket i barnens individuella behov. I detta inlägg tänker jag berätta om min struktur gällande bokstavsarbetet i åk.1, hur jag brukar presentera bokstäverna och den arbetsgång jag brukar använda mig av. 1.Pseudoläsning (eller skenläsning) är det första steget. 2.Logografisk läsning. 3.Alfabetisk läsning är tredje steget i läsprocessen. 4.Den ortografiska (och morfologiska) läsningen (det sista steget i läsutvecklingen) infinner sig när barnet inte längre behöver ljuda ut ljuden i varje ord utan ser ordet som en ortografisk bild. Skrivutvecklingen följer samma utvecklingssteg som läsutvecklingen och de olika processerna stödjer varandra.
Det handlar om läsning – ThereseLinnér Hur gör vi för att få våra barn och ungdomar att läsa mer? I skolan jobbar vi allt mer intensivt med att få allt fler att förstå mer av de texter som läses. Vi går läslyft och vi pratar om läsförståelsestrategier. Läsningen i hemmet minskar och ska vi öka läsförståelsen behöver vi samarbeta – alla som är berörda. Skola, hem, bibliotek och alla som kan vara läsande förebilder! Det handlar om läsning är ett program som handlar om att bokläsandet och läsförståelsen har minskat hos våra barn och ungdomar. Bokläsandet och läsförståelsen bland unga i Sverige har minskat, trots att läsning är en avgörande faktor för hur man lyckas i samhället. Jag hade den enorma förmånen att få vara en av gästerna och prata om detta viktiga ämne. Programmet Det handlar om läsning finns på urplay.se Det är absolut ett program som man kan tipsa föräldrar om.