Frankenstein och det manligt monstruösa | Merete Mazzarella I kväll är det 200 år sedan Mary Shelley fick idén till ”Frankenstein”. Frågan är om det inte är Frankenstein snarare än hans skapelse som är monstret i denna roman, som med fördel kan läsas som en feministisk kritik av en enögd manlig rationalitet och självupptagenhet. Den 18 juni 1816 föddes en stor modern myt. Fem purunga människor var på semester tillsammans vid Genèvesjön och eftersom det hade blivit oväder med åska och regn satt de inomhus, församlade framför brasan och läste spökhistorier för varandra. De utgjorde ett okonventionellt sällskap: värd på stället var poeten Lord Byron, av en av sina många älskarinnor omtalad som ”mad, bad and dangerous to know”, de andra var hans livläkare John William Polidori, poeten Percy Shelley, Shelleys blivande hustru Mary och Marys jämnåriga styvsyster Claire. Stäng KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen Anmäl dig här Frankensteins monster hade blivit till och Mary började skriva. Monster, förresten?
Kallelse och dagordning till Åre-mötet (DUG 1/12). - mickeasb Supersaftiga rabarbermuffins med mandel – 175 grader Hallonet är en knippe stenfrukter, bananen ett bär. Och rabarbern? En ört. Det är ingen ordning på allt och man fattar inte ett enda dugg, för att parafrasera Pippi Långstrump. Men alldeles oavsett botanisk hemvist är rabarber en av mina absoluta favoritråvaror att baka med. De här rabarbermuffinsarna är helt galet saftiga och är dessutom enkla att göra. Rabarbermuffins med mandel och citron · 100 g smör, ordentligt rumstempererat och skuret i tärningar · Skal från två små citroner · Sätt ugnen på 175 grader. · Riv mandelmassan fint på rivjärn. · Tillsätt äggen och vispa, fortfarande med elvisp, till en jämn smet. · Blanda mjölet med bakpulvret och vänd ner blandningen i smeten. · Smörj och mjöla en muffinsplåt. · Ansa rabarbern och skär varje stjälk i två delar på längden. · Grädda långt ner i ugnen i 18–22 minuter.
On the Go- Mobile Storytelling It is time for another chapter in the series of Digital Storytelling for Educators posts. When I wrote The Guide to Digital Storytelling Tools for Educators (2008), I did not have a Smartphone yet and had yet to envision a device like the iPad. audio recorder Recorder adapter for early iPods I remember being out in the field with my digital camera, video camera and all kinds of devices and accessories to be able to capture images, videos and audio. Once captured, I had to take all the devices home, import the files to my desktop or laptop and then start editing with any chosen storytelling tool. Our digital life has changed since then… …devices like the iPhone and iPad have allowed to capture media easier and streamline the editing and publishing process. There are many storytelling apps available, that allow you to take advantage of taking your own media footage and editing them on the go. I have been experimenting with a variety of mobile storytelling tools. iMovie Garageband Vimeo Storykit
Sökmotorer är inte neutrala - Barn, unga och medier Kopplingar till läroplanen Lgr11 Samhällskunskapsämnets syfte ● analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,● uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,● söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, Centralt innehåll i samhällskunskap åk 4-6 Information och kommunikation● Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier.● Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt. Centralt innehåll i samhällskunskap åk 7-9 Information och kommunikation● Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.● Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier. Gy11 Samhällskunskap Ämnets syfte
TypeWith.me: Live Text Document Collaboration! Videokurs - Utrustning för porträttfoto | Moderskeppet Guld David Brohede Bli trygg i din utrustning Hur känns din kamera i handen? Får du till det där härliga suddet i bakgrunden på dina porträttbilder? Varför är just en reflexskärm den mest magiska grej du kan ha nedstoppad i din kameraväska. Vår fotolärare David Brohede förstår hur snårigt det ibland kan vara med teknik och val av utrustning. Vad ska du egentligen titta efter när du köper kamera och objektiv? Besök de som David intervjuar i slutet av kursen: Josefin Casteryd, Carl-Robert Jonzon, Victoria Söderström Musik: ”Border Blaster (Instrumental Version)” och ”Already there (no vocals)” av Josh Woodward. Om läraren David Brohede lär ut med entusiasm, ett brinnande fotointresse och en gnutta finurlighet. Läs mer om David.
Ett kritiskt perspektiv på skolans digitalisering – Omvärldsbloggen I september förra året konstaterade OECD i rapporten Students, Computers and Learning att det är långt ifrån självklart att en större tillgång till datorer och en ökad användning av it och digitala medier i undervisningen verkligen förbättrar elevernas kunskaper och förmågor. Det räcker inte att ge tillgång till tekniken, utan det krävs att beslutsfattarna tar fram hållbara strategier som hjälper lärarna att utveckla och förändra sin undervisning. Dessutom är det nödvändigt att förändringsarbetet är förankrat i resten av samhället och att det finns en allmän förståelse för varför skolan behöver digitaliseras. Annars kommer det inte att ske någon genomgripande förändring, konstaterade man. Det behövs visioner, kunskaper och hårt arbete för att digitaliseringen av skolans undervisning ska bli framgångsrik och värdefull för samhället. It är, i likhet med all annan teknik, inte något värdeneutralt område. Vad behöver göras för att skolans digitalisering verkligen ska leda till förändring.
Därför är bristen på ödmjukhet en fara för världen Ödmjukhet är inte en egenskap som står högt i kurs i dag. Ändå är den nödvändig för att människan ska överleva. Klimatförändringar och skuldkris får ursäkta, men vår tids största hot kan mycket väl vara psykologiskt, skriver Niklas Ekdal . Ödmjukhet” är ett ord man sällan hör numera. Den kämpande moralisten Karl Ove Knausgård har beskrivit vikten av ödmjukhet i vardagslivet med sedvanlig uppriktighet: ”Jag har inget emot ointressanta människor, de kan ha andra viktiga egenskaper som värme, omtänksamhet, vänlighet, sinne för humor och förmåga att få ett samtal att flyta på, att sprida trygghet omkring sig, att få en familj att fungera, men att vistas i närheten av ointressanta människor som själva tror att de är osedvanligt intressanta och skyltar med det gör mig nästan fysiskt illamående.” Definitionen av ”pekoral” lär vara diskrepansen mellan bombastisk förpackning och trivialt innehåll. Detta är emellertid triviala fenomen jämfört med bristande ödmjukhet på högsta politiska nivå.