”Det är dags för pedagogiken” Flera röster från myndigheter och fackförbund höjs för att skolan måste ha en mer medveten tanke kring hur IT används i undervisningen, i svallvågorna efter den senaste analysen av PISA-resultaten. Samtidigt har 380 elever i fem svenska högstadieskolor tilldelats digitala plattor där interaktiva läroböcker installerats. Anledningen är ”Det digitala lärandets möjligheter”, ett samarbetsprojekt mellan Samsung, Gleerups och Atea som inleds under hösten. I tre läsår ska skolornas elever använda de nya verktygen samtidigt som kompetensutvecklare från Atea Sverige handleder lärarna och skolledarna. Precis som titeln antyder är projektets syfte att få ökad kunskap om digitalt lärande. Åke Grönlund, professor i Informatik på handelshögskolan vid Örebro universitet ska bedriva följeforskning under projektets gång. Han ser vissa problem med hur landets skolor jobbar med digitala verktyg i dag. – Det har legat ett stort fokus på datorer och de tekniska bitarna, vilket har tagit rätt stor plats.
"Övertro på digitala teknikens betydelse i skolan" - Göteborgs universitet Nyhet: 2015-11-16 Det finns en svårförklarlig och överdriven optimism i synen på vad digitala redskap ska kunna åstadkomma i termer av lärande ute på Sverige skolor. Det menar Catarina Player-Koro, universitetslektor vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, som i sin forskning granskar förväntningarna på digitala redskap i förhållande till vad som faktiskt sker i skolorna. I en föreläsning under konferensen Forskning pågår gav Catarina Player-Koro en historisk tillbakablick av hur diskussionen kring införandet av datorer och senare olika digitala redskap sett ut i Sverige. – Den digitala tekniken har accepterats men inte alls förändrat skolan som många trodde. Sällan positiva förändringar Nationella IT-strategier I september 2015 gav regeringen Statens skolverk i uppgift att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet Enorma vinster för IT-företagen
4 things innovative districts do to improve graduation rates By Melissa Gedney September 22nd, 2015 Forward-thinking practices focus on college and career readiness As the skills expected of today’s graduates change rapidly, school districts have to overhaul their thinking on what it means to be “college and career ready.” This is all top of mind for members of the Digital Promise League of Innovative Schools, a coalition of around 57 forward-thinking districts and leaders across the country, who are committed to improving the opportunity to learn for all of their students through technology and research. Learning can happen anytime, anywhere Geographic and socio-economic factors no longer have to be barriers to learning. Yet every student in Piedmont is given a laptop in school and to take home and, through partnerships developed by the district, can access free or low-cost broadband 24/7. Early college access for later success Provide real-world opportunities New skills for a new economy
svt Att lära sig ett nytt språk är inte det lättaste. Det vet alla som tragglat med tyska verb eller som förgäves försökt att lära sig alla olika kinesiska tecken. Varför är det svårare att lära sig vissa språk än andra? Nu ska svenska språkforskare försöka ta reda på vilka ingredienser som spelar störst roll för språkinlärningen. Olika ordföljder Ett område som forskarna är särskilt intresserade av är hur stor betydelse ett språks ordföljd har vid inlärningen. För att testa detta har forskarna låtit studenter som just nu lär sig svenska att bilda meningar på svenska med korrekt ordföljd. De person som pratade tyska, som jämfört med engelskan har en ordföljd som är mer lik den svenska, visade sig ha betydligt lättare för testet. – De här observationerna är ett tecken på att ordföljd är en av de faktorer som kan vara otroligt svårt att ändra på när man ska lära sig ett nytt språk. Gester har betydelse – Tal består faktiskt av både tal och gest.
Svenska Dagbladet Förra sommaren missade Kristoffer Örstadius, journalist på Dagens Nyheter, sitt eget scoop. Örstadius gjorde ett gott journalistiskt arbete med att avanonymisera några skolors Pisa-prov, men hellre än att skriva om sina uppseendeväckande resultat, som bland annat visade att högpresterande friskolan Engelska skolan i Bromma skrev sämre på Pisa i matematik än kommunala lågpresterande Petrus Magni skola i Vadstena, så utvecklade han långsökta teorier om varför detta avslöjade Pisa som missvisande. Engelska skolan har med sina cirka 27 skolenheter i Sverige blivit ett flaggskepp bland dem som förespråkar vinstuttag i skattefinansierad skolverksamhet. Trots relativt låg lärartäthet och låg andel behöriga lärare har de långa köer till sina skolor. På nationella proven i matematik uppnådde 24,7 procent av Engelska skolans elever MVG och 44 procent VG. Örstadius valde att tro att nationella prov är mer rättvisande än Pisa, men så är knappast fallet. Pisa är ett osnitslat test.
Bloggen är navet i min undervisning För mig och mina elever betyder min blogg struktur och navet i undervisningen. Jag har en blogg som jag kallar för min ”moderblogg” Bruuns klassrum. I den bloggen hittar eleverna sina planeringar genom att klicka i högerkanten på sin klass. Jag lägger ut lektionsplaneringarna och även annat som de behöver träna på. Eleverna kan i förväg gå in i bloggen och kolla vad vi ska göra. Jag upplever att bloggen är ett stort stöd för framförallt de elever som har någon diagnos. Moderbloggen har jag för instruktioner. När jag började blogga hade jag både instruktioner och elevernas produktion tex filmer eller texter i samma blogg, men både jag och eleverna upplevde att det blev rörigt. Jag upplever att elevernas motivation till att bearbeta sina texter och arbeten ökar då vi nu publicerar dem för en autentisk publik. Nackdelen med att blogga är att jag måste ligga steget före i min planering. Jag får ofta frågan: ”Hur fasen hinner du?” Lycka till! Sara
Roland Paulsen om Jan Björklund och den tomma kunskapen I morgon medverkar förre utbildningsminister Jan Björklund i ”Smartare än en femteklassare?” ”Han visar att det kanske inte ens är viktigt att veta vilka färger talgoxen har”, skriver Roland Paulsen. ”Vad heter adjektivets tredje komparationsform, till exempel ’gladast’?” Allt tyder på att en anarkistcell infiltrerat SVT. Vad barnen i tv-soffan självfallet tänker är: Nej, och du kan inte heller lika mycket som vi kan. I morgondagens program briljerar anarkistcellen fullständigt. ”Många elever, särskilt de fattiga, förstår intuitivt vad skolan gör med dem. Illich var en av de första att påtala vad man på engelska kallar ”credentialism” – ett begrepp som svenskan inte har någon bra motsvarighet till, men som vi här kan översätta till ”meritism”. Det som särskilt kännetecknar meritismen är att man avhåller sig från att specificera vilken kunskap som är viktig. Mitt i ”Smartare än en femteklassare?” Björklund inleder starkt med att placera ut tre landskap på kartan. Behöver man veta det?
Six ‘useless’ things foreign language teachers do Recasts Recasts are the most frequent form of feedback that teachers give students in the course of oral interactions. They consists of utterances by the teacher that repeat the student’s erroneous utterance but ‘fix’ the mistake(s) without changing the meaning in any way. Example: Student: hier j’ai allé au cinéma Teacher: je suis allé au cinéma Recasts, according to research (e.g. As several studies have clearly shown, recasts do not really ‘work’ as they are not noticed most of the time. The main reason why recasts do not work is that when the learners’ Working Memory is interrupted in the middle of speech production by the correction, it will not rehearse that correction for the time necessary to commit it to long-term memory -because it will be concentrating on resuming the interrupted conversation flow. In view of the little surrender value of recasts in terms of acquisition, interrupting the students to correct them whilst they are talking may do more harm than good. Like this:
Sweden should urgently reform its school system to improve quality and equity Click here to watch the press conference 04/05/2015 -Sweden has failed to improve its school system despite a series of reforms in recent years. A more ambitious, national reform strategy is now urgently needed to improve quality and equity in education, according to a new OECD report. Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective says that the country’s performance in the OECD’s PISA survey has declined over the past decade from around average to significantly below average. “Sweden should take advantage of the broad consensus among teachers, schools and politicians of the urgent need for reform,” said Andreas Schleicher, OECD Director of Education and Skills, launching the report in Stockholm with Swedish Education Minister Gustav Fridolin. The report recommends that Sweden: Improve the quality and attractiveness of the teaching and school leadership profession. The Swedish government asked the OECD in 2014 to review its school system.
Eight important facts about Working Memory and their implications for foreign language teaching and learning Introduction There is no blogpost of mine which does not mention Working Memory (WM) at some point. Why? Because effective language processing and learning largely depends on how well Working Memory performs. Let us consider reading a target language text. These are but a few examples of how cognition occurs in WM. The structure of WM As the picture below shows, WM, which is located in the prefrontal cortex of the brain, is made up of three main components: A visuospatial (i.e. So, for example, when we read a target language word or phrase, the visuospatial sketchpad will hold its graphic image, the phonological loop its sound (if we are pronouncing it) and the central executive will match it to any existing information in Long-term Memory in an attempt to make sense of it. 2.1. WM is one of two systems which memory is made of. 2.2. Whether it is processing input from the outside world or retrieving material from Long-term Memory, WM will hold any information only for a few seconds.