"Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning"

Rektors roll när eleverna får egen dator Heidi Sundelin, rektor på Hjalmar Strömerskolan i Strömsund Hjalmar Strömerskolan i Strömsund är en gymnasieskola med både högskole- och yrkesförberedande program, med cirka 330 elever. Skolan bedriver även vuxenutbildning, Sfi och en yrkeshögskola för vindkraftstekniker. – Inför budgetåret 2010 frågade våra politiker oss vad vi skulle vilja önska att göra om vi fick mer medel i vår budget, berättar Heidi Sundelin. För att öka måluppfyllelsen önskade vi oss att kunna ge alla elever en egen bärbar dator. Under hösten 2010 startade satsningen med två pilotklasser och hösten 2011 fick slutligen alla elever i årskurs 1 varsin dator. Råd till rektorer inför en-till-en-satsningar Heidi Sundelin delar gärna med sig av några råd till skolledare som planerar att införa en-till-en-lösningar på sina skolor. Se till att formulera tydliga syften och mål med projektet tillsammans med din personal. Stora tekniska utmaningar Rektors förväntningar på lärarna är viktiga Pedagogiska utmaningar med it

”Digitaliseringen är inte något digitalt” | Lärarnas tidning Alla säger att skolledaren är viktig, ja helt avgörande för att digitaliseringen i skolan ska lyckas. Men hur gör man rent konkret? Det ville Malin Frykman visa och skrev därför en bok för att dela sin bild av processen. Med sig in i boken tog hon sina tidigare erfarenheter – som rektor på en en-till-en-skola, som regional skolutvecklare och som utvecklingsledare. – Digitaliseringen är inte något digitalt. Det handlar helt enkelt om att leda en förändringsprocess, inte om ett IT-projekt. När samhället blir alltmer digitalt måste skolan vara i takt med samhället. Börja arbetet med att skapa en samsyn på skolan utifrån styrdokumenten om vad som är skolans uppdrag. Så lyckas du med digitaliseringen Konkreta råd till skolledare Stödmaterial finns på: skolledareiendigitalvarld.se Malin Frykman har sett några gemensamma nämnare för skolledare som lyckas väl. – Man måste inte kunna allt, men man ska våga vara lärande ledare och våga göra fel.

Att organisera för 1:1 och modernt lärande Ylva Pettersson är gymnasielärare och programansvarig. Foto: Ulf Jämterud Flippat klassrum skapar flexibel undervisning År 2007 inleddes ett pilotprojekt med 1:1 på Katedralskolan i Skara. Att alla elever nu fick egen dator innebar en stor förändring i arbetssättet på det estetiska programmet. – När vi fick våra första elevdatorer började vi flippa klassrummet, långt innan begreppet ens fanns, berättar Ylva Pettersson som är gymnasielärare och programansvarig för det estetiska programmet. – Vi började filma danserna och uppvärmningarna så att eleverna med lång resväg kunde ta med sig filmerna hem och öva på egen hand, fortsätter Ylva Pettersson. Behöver styra över arbetstiden När allt fler lärare började filma kursinnehåll och övningar, ökade också lärarnas behov av att kunna styra över sin arbetstid. – Våra arbetsrum har öppna dörrar och eleverna är alltid välkomna. Hon menar att om lärarna ska kunna göra bra filmer till eleverna, måste de kunna styra över sin egen arbetstid.

Att leda digitaliseringen på skolor och förskolor Att organisera personalens arbete med diskussionsunderlaget Det är en fördel om exempelvis en IKT-pedagog eller förstelärare med utvecklingsuppdrag inom digitalisering kan delta i planeringen. Finns det centrala IKT-pedagoger eller motsvarande hos huvudmannen kan de också medverka. Planeringsgruppen bör börja med att läsa igenom materialet på samma sätt som beskrivs ovan och sedan gå igenom diskussionsunderlaget. Indelning: Organisera gärna personalen i grupper om 3–6 personer och utgå från hur ni är organiserade. Tid: Planera in den individuella förberedelse och de kollegiala möten som arbetet med diskussionsunderlagen föreslår. Så här har vi tänkt upplägget i diskussionsunderlaget: Se, läs och fundera på egen hand (ca 90-120 min). Personalens digitala kompetens Med rätt kompetens är skolans personal väl förberedd. Det systematiska kvalitetsarbetet är grunden för att analysera personalens och skolans behov. Systematiskt kvalitetsarbete – så fungerar det Tekniska förutsättningar

Mentorer på heltid – så minskade lärarnas stress Vretagymnasiet har sex heltidsanställda mentorer. De är lärare som fått söka sina mentorstjänster när skolan övergick från att alla lärare skötte mentorskapet, till ett fåtal. Lärarna kan koncentrera sig på sin undervisning och studieresultaten ökar. Cecilia Andersson har arbetat som lärare i tio år – och hon vill inte gå tillbaka till att kombinera lärar- och mentorsrollen. – Jag tycker att den stora fördelen är att man får fokusera på undervisningen och de kurser man har. Jag är fortfarande skyldig att ha samtal med elever och ibland med föräldrar och följa upp med mentor hur det går i mina ämnen. Annika Gabrielsson var idrottslärare när heltidstjänsterna för mentorer infördes. – Det jag personligen tyckte var roligast med undervisning var att skapa relationer och se dem växa. I och med att mentor blev ett heltidsjobb på skolan fick de kvarvarande lärarna dela på de nyblivna mentorernas gamla undervisning. Som heltidsmentor har Annika Gabrielsson ansvar för 80 elever.