Vi lär på olika sätt
I höstas när vi började var alla elever nya på skolan liksom jag. De kom dessutom från flera olika skolor både i kommunen eller inflyttande från andra kommuner. Under hösten har därför mycket tid gått åt att forma och svetsa samman gruppen. Det har gått både upp och ner under resans gång. Något som också fungerat väldigt bra är jobbet med Blixtjakten. Vid vårterminsstarten funderade jag på hur vi skulle kunna jobba vidare under terminen. klass. Det här är den bild som eleverna kom fram till. När vi pratade om det här kom vi ju också in på det som inte alltid fungerar. Det gäller för mig som lärare att hitta vilken nivå varje elev ska utmanas på så att jag ger dem möjligheter till att ta sig upp ur sin lärandegrop. Vi diskuterar och jobbar med detta varje vecka i någon form. Denna film tar upp hur det kan vara att ta sig vidare, att man ofta måste träna, kämpa och jobba på för att göra det. Vi pratar mycket om att det är ok att göra fel och att vi lär oss av de misstag vi gör.
Klågerupskolan | Kvutis
I Svedala kommun arbetar vi för att alla elever ska lyckas. Genom att medvetet arbeta för att utveckla en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vill vi kunna erbjuda en skola som kompenserar väl för de olika förutsättningar som barnen har med sig och där eleverna i våra skolor presterar på en jämn och hög nivå, varje år. Från det att eleverna börjar skolan ska de uppvisa godtagbara kunskaper och andelen elever som presterar på högre nivå ska vara hög och öka. Alla elever ska utmanas till att prestera efter sin bästa förmåga. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – Skollagen 1 kap 5 § KU-dagen den 20 mars genomfördes en SWOT-analys utifrån målsättningen att alla ska lyckas. ”Eleverna behöver utveckla en inre motivation, förmåga att ta ansvar och förmåga till självreglering” Målet kommer att ligga till grund för Klågerupskolans skolutvecklingsarbetet läsåret 15/16. Att lyfta fram våra personligt valda teorier om undervisningsmetoder. Mötesprotokoll
Stöd för utmanande undervisning
I Skolverkets rapport ”Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen”, betonas vikten av att utmana eleven utifrån den nivå eleven befinner sig på, med höga förväntningar och framförallt med rätt stöd. Att vara en högpresterande elev, innebär inte att jag automatiskt presterar på en lika hög nivå i alla ämnen, eller utifrån alla förmågor. Att vara en högpresterande elev innebär inte heller att jag ska lämnas att ”forska vidare” på egen hand, att jag klarar mig utan stöd och stöttning från pedagog och kamrater. ”Det som är bra för elever i allmänhet även tycks vara bra för elever med potential att prestera på hög nivå. Det innebär ett ifrågasättande av föreställningen om de elever som en förhållandevis homogen grupp med liknande förutsättningar, som klarar sig bra på egen hand i klassrummet” Ur Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen Det som är bra för elever i allmänhet även tycks vara bra för elever med potential att prestera på hög nivå. Par/Grupp
Höstterminen 2015 Klågerupskolan | Kvutis
Multimedverkande frågor Om du använder dig av traditionell handuppräckning i klassrummet, det vill säga att eleverna räcker upp händerna för att svara på frågor, så är det oftast bara en liten del av elevgruppen som aktiveras och vars utveckling gynnas. Genom att använda multimedverkan kan du få hela klassen att bli aktiv vilket ökar samtliga elevers lärande. Tekniken går ut på att istället för att kasta ut frågor då och då, så ägnas tid till att planera ett fåtal frågor. Frågorna ska vara av öppen karaktär och eleverna ska få ett begränsat antal svarsalternativ (4-5). Exempel: Från vilket år skulle du säga att andra världskriget var ofrånkomligt? Det är lätt att förledas till att tro att t.ex. 4:a är det ”rätta svaret”, men en elev som till exempel hävdar att svar 2 är rätt kanske har ett resonemang kring att börskraschen 1929 är en viktig bidragande orsak till 2:a vk och har därmed visat att denne kan se orsak och samband i historia. Elevaktiverande handuppräckning Exit pass/ lärkvitto
Utmanande undervisning ökar elevens ansträngning | Pedagog Värmland
Jag vill rekommendera boken Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham som en handbok i undervisning som utvecklar elevers tänkande och ansträngning. Nottingham har fokus på att öka elevers medvetenhet om hur viktig den egna ansträngningen är för lärande. Han utgår från följande fem centrala begrepp som resulterar till en effektiv utbildning i självständigt tänkande och tron på sig själv att klara svåra utmaningar. - Återkoppling - Ansträngning - Utmaning - Reflektion - Självkänsla Utmaning är det mest centrala begreppet eftersom en utmanande lärandemiljö leder till att elever presterar mer och går utanför sin ”komfortzon”. Elever som utmanas och tränar sig i att anstränga sig når högre mål och därmed ökar självkänslan vilket leder till att de vågar misslyckas med uppgifter och därefter ta sig an samma uppgift igen. Ingegerd Norder
VIA-modellen – en enkel lärmodell
I veckan var jag på Skolforum och föreläste om hur det kan se ut i en lågstadieklass när man går in för att eleverna ska kunna reflektera över hur de gör när de lär. Inte att de ska nischa in sig i fasta lärprofiler, som jag snarare tycker kan hämma än hjälpa dem att våga ta nya kliv. Nej, hur man kan prata om utmaningar och hur vi faktiskt alla ibland hamnar i lärande gropar, som vi kan hjälpa varandra att ta oss upp ifrån. Om hur vi kan leta efter utmaningar och se det spännande i att lära mer. Efteråt kom det fram en åhörare som bad att få använda en modell jag hade visat. Jag har haft med den på bloggen tidigare, men postar igen för att göra den aktuell ifall nya besökare kommer in här. Mina elever har modellen på sina målböcker.
John Hattie och James Nottingham | Magister Karlsson
I torsdags befann jag mig, tillsammans med nästan 900 andra förväntansfulla lärare och annat skolfolk, på Conventum Arena i Örebro för att lyssna till och inspireras av professor John Hattie och den brittiske läraren och författaren James Nottingham. Hela Conventum bubblade av förväntan och spänning när Hattie efter en stunds väntan äntligen klev upp på scenen för att prata om sin forskning. Eftersom jag redan förra sommaren hade läst SKL:s sammanfattning av synligt lärande (av Jan Håkansson) och veckorna innan föreläsningen även läst delar av Synligt lärande för lärare kände jag att jag hade bra koll på studien som under de senaste åren har tagit skolvärlden med storm. När sedan James Nottingham klev upp på scenen kändes det väldigt nytt och fräscht. Stor del av sin föreläsning ägnade han åt att beskriva förhållandet mellan prestation och utveckling. Andra tänkvärdheter som nämndes under dagen och som jag tar med mig var:
