
Sweden should urgently reform its school system to improve quality and equity Click here to watch the press conference 04/05/2015 -Sweden has failed to improve its school system despite a series of reforms in recent years. A more ambitious, national reform strategy is now urgently needed to improve quality and equity in education, according to a new OECD report. Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective says that the country’s performance in the OECD’s PISA survey has declined over the past decade from around average to significantly below average. No other country taking part in PISA has seen a steeper fall. “Sweden should take advantage of the broad consensus among teachers, schools and politicians of the urgent need for reform,” said Andreas Schleicher, OECD Director of Education and Skills, launching the report in Stockholm with Swedish Education Minister Gustav Fridolin. The report recommends that Sweden: Improve the quality and attractiveness of the teaching and school leadership profession.
Roland Paulsen om Jan Björklund och den tomma kunskapen I morgon medverkar förre utbildningsminister Jan Björklund i ”Smartare än en femteklassare?” ”Han visar att det kanske inte ens är viktigt att veta vilka färger talgoxen har”, skriver Roland Paulsen. ”Vad heter adjektivets tredje komparationsform, till exempel ’gladast’?” Allt tyder på att en anarkistcell infiltrerat SVT. Då och då lyckas den ladda underhållningen med sprängstoff. I morgon firar den säsongsavslutning för sin mest lyckade kupp: tävlingsprogrammet ”Smartare än en femteklassare?” Vad barnen i tv-soffan självfallet tänker är: Nej, och du kan inte heller lika mycket som vi kan. I morgondagens program briljerar anarkistcellen fullständigt. ”Många elever, särskilt de fattiga, förstår intuitivt vad skolan gör med dem. Illich var en av de första att påtala vad man på engelska kallar ”credentialism” – ett begrepp som svenskan inte har någon bra motsvarighet till, men som vi här kan översätta till ”meritism”. Mitt i ”Smartare än en femteklassare?” Behöver man veta det?
Svenska Dagbladet Förra sommaren missade Kristoffer Örstadius, journalist på Dagens Nyheter, sitt eget scoop. Örstadius gjorde ett gott journalistiskt arbete med att avanonymisera några skolors Pisa-prov, men hellre än att skriva om sina uppseendeväckande resultat, som bland annat visade att högpresterande friskolan Engelska skolan i Bromma skrev sämre på Pisa i matematik än kommunala lågpresterande Petrus Magni skola i Vadstena, så utvecklade han långsökta teorier om varför detta avslöjade Pisa som missvisande. Engelska skolan har med sina cirka 27 skolenheter i Sverige blivit ett flaggskepp bland dem som förespråkar vinstuttag i skattefinansierad skolverksamhet. Trots relativt låg lärartäthet och låg andel behöriga lärare har de långa köer till sina skolor. På nationella proven i matematik uppnådde 24,7 procent av Engelska skolans elever MVG och 44 procent VG. Motsvarande siffror för Petrus Magni i Vadstena var 4,2 procent MVG och 20,5 procent VG. Felaktiga rättningar av nationella prov är en sak.
Teacher Quality - Still Plenty Of Room For Debate | Shanker Institute On March 3, the New York Times published one of their “Room for Debate” features, in which panelists were asked "How To Ensure and Improve Teacher Quality?" When I read through the various perspectives, my first reaction was: "Is that it?" It's not that I don't think there is value in many of the ideas presented -- I actually do. The first thing that jumped out at me is that teacher quality is presented in a somewhat decontextualized manner. Second, the manner in which teacher quality is typically framed -- including in the Times question -- suggests that effectiveness is a (fixed) individual attribute (i.e., human capital) that teachers carry with them across contexts (i.e., it's portable). So, a broader, more useful question for this Times panel might have been: How do we maintain and systematically develop our schools' and district's overall teaching capacity? Now, let's turn to the answers given by the five panelists.
The Global Innovation Index - Bloomberg Business The Global Innovation Index By Peter Coy Research by Wei Lu Produced by Keith Collins, Jeremy Scott Diamond, Braulio Amado, Cindy Hoffman and Adam Pearce Methodology Bloomberg ranked countries and sovereigns based on their overall ability to innovate and identified the top 50. 1. 2. 3. 4. 5. 6. Of the more than 200 countries and sovereigns evaluated, 69 had data for all six metrics. Ranking sources: Bloomberg, International Monetary Fund, World Bank, Organisation for Economic Co-operation and Development, World Intellectual Property Organization, United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Other sources: Samsung, Swiss Federal Statistical Office and Unified Patents
”Det är dags för pedagogiken” Flera röster från myndigheter och fackförbund höjs för att skolan måste ha en mer medveten tanke kring hur IT används i undervisningen, i svallvågorna efter den senaste analysen av PISA-resultaten. Samtidigt har 380 elever i fem svenska högstadieskolor tilldelats digitala plattor där interaktiva läroböcker installerats. Anledningen är ”Det digitala lärandets möjligheter”, ett samarbetsprojekt mellan Samsung, Gleerups och Atea som inleds under hösten. I tre läsår ska skolornas elever använda de nya verktygen samtidigt som kompetensutvecklare från Atea Sverige handleder lärarna och skolledarna. Åke Grönlund, professor i Informatik på handelshögskolan vid Örebro universitet ska bedriva följeforskning under projektets gång. Han ser vissa problem med hur landets skolor jobbar med digitala verktyg i dag. – Det har legat ett stort fokus på datorer och de tekniska bitarna, vilket har tagit rätt stor plats. Men det här projektet ska fokusera på lärandet, enligt Åke Grönlund.
Ny PISA-studie: Viktigt att tänka till om skoldatorer – Resultatet från PISA-studien visar att it-användningen i skolan har ökat bland 15-åringar och vi vet sedan tidigare att kunskapen om hur datorerna kan användas inte hängt med. Det är viktigt att ha en genomtänkt strategi för it-användningen i skolan för att få ut maximal nytta av investeringarna, säger Anders Fredriksson, biträdande chef på resultatutvärderingsenheten, på Skolverket. Hög it-användning i skolan och låga PISA-resultat Sverige är ett av de länder där tillgången till och användningen av it är som störst och användningen för skolarbete har ökat sedan 2009. Eleverna har bland annat fått uppskatta hur ofta de gör olika saker på datorn i skolan, däribland göra hemuppgifter, grupparbete och använda internet för skolarbete. Lägre PISA-resultat för elever som använt datorer på matematiklektionerna Eleverna har också fått svara på om de under den senaste månaden använt dator på matematiklektionerna. Hög it-användning i hemmet och låga PISA-resultat Mer om studien OECDs rapport.
4 things innovative districts do to improve graduation rates By Melissa Gedney September 22nd, 2015 Forward-thinking practices focus on college and career readiness As the skills expected of today’s graduates change rapidly, school districts have to overhaul their thinking on what it means to be “college and career ready.” Conventional wisdom around when and where students learn, what knowledge they need to be successful, and who they are as learners is all rapidly changing, especially as technology becomes more prevalent in classrooms. This is all top of mind for members of the Digital Promise League of Innovative Schools, a coalition of around 57 forward-thinking districts and leaders across the country, who are committed to improving the opportunity to learn for all of their students through technology and research. Learning can happen anytime, anywhere Geographic and socio-economic factors no longer have to be barriers to learning. Early college access for later success Provide real-world opportunities New skills for a new economy
När skolan blir mer relevant för eleverna ökar resultaten Debatt Samhällsklimatet är förändrat, vilket minskar skolans möjligheter att nå goda resultat i vissa typer av kunskapsmätningar. Det finns dock hopp. Nya elevkullar måste känna att skolarbetet är viktigt och på riktigt. Här utgör skolans digitalisering och nya arbetssätt omistliga delar, skriver Stig Roland Rask, konsult, f d lärare. Jag har en livslång relation till den svenska skolan. Först som elev naturligtvis och därefter som lärare i två decennier. Skolan har inte blivit sämre Min djupt rotade känsla är att den svenska skolan är bra och jag kan inte se något enda tecken på att den blivit sämre. När jag hävdar detta så känner jag mig väldigt ensam. Jodå, jag känner till exempelvis Pisa och jag vet att det finns statistisk som pekar på att resultaten sjunkit. Låt mig jämföra med den svenska biltillverkaren Saab. Den svenska skolans situation liknar Saab. Falaktiga premisser Det finns hopp Det finns dock hopp. Då återstår bara en fråga; Ska man gratulera eller beklaga? Stig Roland Rask
Lärarna klarar inte av kunskapsutvecklingen Dagens Samhälle Den senaste Pisaundersökningen visade som väntat att den nedåtgående trenden för skolan fortsätter. Regeringspartierna, vars skolarbete startade så lovande trots beslutet att lägga ner Myndigheten för Skolutveckling, är bedrövade efter sju års misslyckande. Det största oppositionspartiet reagerade blixtsnabbt, men oövertänkt, genom att föreslå en mängd godsaker för skolan som alla vill ha men utan att antyda hur de ska lyckas. För att vi ska kunna skapa en förstklassig skola är det en grundförutsättning att vi löser det fundamentala skolproblemet. Det har sitt ursprung i skolans traditionella organisation, som sedan 150 år tillbaka i tiden har utvecklats, anpassats och begränsats till lärarens undervisningskapacitet. För 50 år sedan var detta acceptabelt och resultatet av lärarens arbete ansågs då tillfredsställande. Och problemet är att skolan, lärarna och lärarutbildningen inte har haft möjlighet att följa med i den accelererande kunskapsutvecklingen. KUNSKAPSBOOM.
Eleverna ska inte ha mobiler på lektionerna Publicerad: 9 februari, 2016 Michael Ländin skriver att det är självklart att ”ungarna ska ha mobiler i skolan”. Forskning visar att han tänker fel. Vi måste givetvis utgå från hur hjärnan fungerar. Mobiler ska enbart användas i skolarbetet – annars ska de parkeras. Detta är ett svar på huvudinlägget på debatten "Barns mobilanvändande". Inlärning, läs- och skrivprocesserna etc. fungerar på ett förutbestämt sätt. Ett exempel: Det är här det medvetna skrivandet har sitt centrum. Att kasta in en liten handgranat i den här processen får givetvis följder. Pannloben kallas för hjärnans smartaste del. Du använder med andra ord hjärnans smartaste del till skräp, när du låter dig störas. Prefrontala cortex – hjärnans kontroll- och beslutscenter – riktar din uppmärksamhet på viktiga saker i din omgivning – och väljer en relevant respons. När du växlar ofta mellan din uppgift och olika störningar (multitasking), minskar aktiviteten.
Skolreformerna har inte funkat i Sverige Vad beror de sjunkande skolresultaten på? Förklaringarna har duggat tätt. Ytterligare en fick vi på GP:s debattsida häromdagen. Det beror på att eleverna inte är tillräckligt motiverade, sades det. Den förklaringen är en av de bättre, men den räcker inte. Frågan är ju varför de inte är motiverade att lära. En förklaring ligger i det paradigmskifte som skedde på nittiotalet. Man införde också det fria skolvalet. Kommunerna fick överta ansvaret för skolorna från staten. Dessa tre stora reformer bidrog till att göra det svårare för många lärare att ge eleverna en undervisning som motiverade dem. De snabba förändringar som genomförts har till stor del hämtats från skolor som lyckats bra i Pisa. Skolministern delar upp lärarkåren i bra lärare och sämre lärare. Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg, som du kan beställa i pappersformat här.
Skolan behöver ge elever rätt stöd inte mer sanktioner Samtidigt som flera undersökningar visar att elever och lärare trivs i skolan, så är medierna fulla med beskrivningar av bråk och larm. Att en och en halv miljon elever ger olika bilder är naturligt, men vilka är de bästa vägarna till trygghet och studiero? – En samlad bild från panelen är att ta del av den forskning och den beprövade erfarenhet som finns. Många skolor har goda rutiner som alla kan lära av. Några exempel på konkreta åtgärder för ökad trygghet som panelen nämnde: Ett aktivt och tydligt ledarskap där rektor återkommande lyfter frågan om skolans värdegrund med sitt kollegium. I panelen deltog: Helena Frieberg, vice ordförande Sveriges Elevkårer Mimmi Garpebring, förbundsordförande, Sveriges Elevråd Anna Jändel Holst, utredare, Lärarnas Riksförbund Jan Jönsson, rektor, Karsby International School Se hela seminariet i efterhand (nytt fönster) Mer om SKL:s arbete med skolan Hämta högupplöst bild på Maria Stockhaus