Skrivtips för barn och unga 1. Lyssna på musik När man lyssnar på musik så sätts alla delar i hjärnan igång och fantasin får fart. Därför kan det vara bra att ha musik i bakgrunden när man skriver. 2. Många författare behöver lugn och ro för att skriva. 3. Se dig omkring. 4. Genom att läsa lär man sig nya ord och tränar sin känsla för språket. 5. Som allt annat man vill bli bra på så krävs träning. 6. Försök skriv så enkelt du kan. 7. Att skriva olika sorters berättelser kan vara bra för att öva upp fantasin. 8. Var inte rädd att lämna din text ett tag för att återkomma till den senare. 9. Om du vill kan du be en kompis, ett syskon eller en förälder att läsa det du skrivit. 10. För att få bra flyt i texten så kan du prova att läsa den högt. Text: Sofia Ängsved & Anna Wilner
Recensioner – ny genre Eller ny och ny men ny som genre i form av genreplansch som stöttning. Målet är som vanligt att eleverna ska klara sig utan planscherna iaf tills de börjar fyran. Tills dess hoppas jag att jag har gett dem alla en bra grund att stå på inför mellanstadiets utmaningar. På postit-lappen står ord som eleverna hade idéer om hur en bok kan vara: spännande, rolig, tråkig, läskig m.m. Vi började med att läsa bilderböcker, den här gången med lite Astrid Lindgren-tema eftersom Pippi råkade fylla 70 för någon vecka sedan. Vi tittade på bokrecension från boken Låt språket bära och pratade om vad som var viktigt med den här genren. Nästa lektion har eleverna gruppläst och tillsammans hjälpts åt att skriva en recension. Eftersom vi jobbar med 4-rutan för att skriva sagor och berättelser så använder vi tänket i bokrecensionerna. Se arbetet kring 4-rutan på länken här!
Språkutvecklande övning: Springdiktamen | Miss Åsa Efter mitt förra blogginlägg blev jag påmind om springdiktamen som vi självklart gjorde nu i veckan och det är också en favoritövning hos mina elever oavsett ålder. Övningen kan du göra i alla skolans ämnen. Texten de ska läsa varierar du i längd och svårighetsgrad beroende på ålder men det viktiga är att du börjar varje ny mening på en ny rad. Du kan antingen skriva med liten teckenstorlek och sätta upp texten i klassrummet eller med större tecken och då sätta upp den utanför klassrummet.
Ture Sventon – som en språkgodisaffär Gäddgårdsskolan har under många år haft ett deckartema. Jag brukar introducera området med att visa klipp ur LasseMaja och Ture Sventon. LassaMaja känner eleverna så klart till, men vetskapen om ”Sveriges skickligaste detektiv” är liten. Det är helt enkelt för länge sedan adventskalendern gick på TV och böckerna har de aldrig hört talas om. Deckartemat inleds med Ture Sventon i öknen – en fantastiskt bra radioteater med bland annat Reine Brynolfsson, Rikard Wolff och Johan Rabaéus. Läsförståelsestrategier Aktivera förförståelse genom att titta på Tures kontor. Eleverna får fundera enskilt och parvis på: Räkna upp alla saker på kontoret som har med detektivarbete att göra.Hur tror du att en vanlig dag på Tures kontor ser ut? Radioteatern är ca 65 minuter lång och jag väljer att dela in den i tre delar. Analysera och bygga meningar Jag sitter vid datorn när vi lyssnar på texten. Andas halva andetag! Ord och uttryck När Omar berättar att han vill sälja en flygande matta ”Vad menar han?
Mitt lärarliv: Enkel återkoppling på komplex uppgift Eleverna i Svenska 2 skriver argumenterande texter om en litterär epok. Tidigare har de fått skrivuppgifter om olika epoker och skrivit ett övergripande prov, där de både har redogjort översiktligt för litterära epoker och även jämfört två epoker med varandra. För att de ytterligare ska få chansen att förstå litteraturhistorien, har de nu fått den något konstlade uppgiften att argumentera i både tal och skrift för en litterär epok. Jag började med att gå igenom/repetera argumentation, se gäddan ovan som är inspirerad av en pirayabild i boken Svenska1 Helt enkelt, och vi övade också på några stilfigurer: allitteration, anafor, antites, liknelse, metafor, retorisk fråga, stegring och upprepning. Eftersom Svenska 2 är en utökad kurs på våra yrkesprogram, ligger all undervisning koncentrerad till en eftermiddag i veckan. Gruppen behövde längre tid än jag hade räknat med för att skriva sina utkast, för det tog litet tid att komma på en struktur.
Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad. Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? Kunskapskrav i svenska/Svenska som andra språk: De berättande texter eleven skriver innehåller /…/ gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med /…/ uppbyggnad (åk 9).De berättande texter eleven skriver innehåller/…/ gestaltande beskrivningar och /…/ handling (åk 6).De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning (åk 3). Vad ger oss olika stödmaterial för vägledning i hur undervisningen kan byggas upp? (Skolverket, Kommentarmaterial till kursplanen i svenska, sid 17).
Los Läs- och skrivundervisning : Checklistor att hämta! Veckans arbete har handlat mycket om checklistor och kamratrespons. Numera har vi alltid genomgångar och gemensamt arbete innan eleverna jobbar individuellt eller gruppvis. När eleven sedan ska gå igenom sitt eget arbete är checklistan ett perfekt verktyg att använda sig av. Sedan är det kamratens tur och slutligen lärarens tur att tycka till. I tidigare inlägg kan ni läsa om hur vi arbetat med faktatexter om djur och även där använt oss av checklistor. I måndags startade vi upp berättelseskrivande utifrån ett uppslag i Diamantjaktens arbetsbok. Vi pratade om karaktärer, miljö, problem och lösning. Skrivschema är vi också bekanta med sedan länge och det blir så tydligt när man använder sig av det för att strukturera upp sin berättelse med början, mitten och slut. Mina två grupper i åk 2 fick först planera och skriva varsin gemensam berättelse med mig innan de fick arbeta på egen hand. Vinstlotten Det var en gång en pojke som hette Fred. Vännerna kom på en gång. av Sörgruppen Drakens nya vän
Att skriva faktatexter - Mia Kempe Läsåret börja lida mot sitt slut och mycket handlar nu om att avsluta terminen på ett bra sätt. Det ska bli skönt att vara ledig och få tid till att tänka på annat än skolarbete. Men visst kan det också kännas bra att ha lite tankar inför uppstarten i höst? I detta blogginlägg kommer jag berätta om ett arbetsområde som jag just nu håller på med i min klass, nämligen att skriva faktatexter om djur. Detta upplägg går lika bra att använda på hösten och upplägget passar både åk. 2 och 3. Kanske något att starta upp höstens arbete med? Arbetets upplägg Arbetsområdet bygger framför på delar av det centrala innehållet i svenska och biologi för åk. 3. Konkretisering av mål för eleverna Allra först fick eleverna ta del av målen för arbetsområdet. Uppstart av arbetsområdet Arbetet startades med att utgå ifrån något eleverna redan var bekanta med, nämligen berättande texter. Gemensamt textskrivande Arbetet fortsatte genom att vi tillsammans läste två olika faktatexter om igelkotten. Stödmall faktatext
En spännande berättelse – Sidekicks på rIKTigt Att skriva en spännande …… Denna planeringen har vi arbetet med i årskurs 5. Vid uppstarten av min planering fick jag delvis inspiration av Fredrik Sandströms skrivprojekt Ön Genom detta inlägget kommer du att får tillgång till vår planering, genomförande och även vår utvärdering. I arbete har vi därefter använt oss av padlet, answergarden, för att göra elevernas tankar kring texter och ord synligt för varandra. Syfte med arbetsområdet Eleven ska utveckla sin förmåga att: – formulera sig och kommunicera i tal och skrift, -urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och Centralt innehåll Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. Språkets struktur med meningsbyggnad, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Inledning När?
Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning | Pia Lerigons författarhemsida Har du hört talas om adjektivsjukan? Har du fått höra att du inte ska använda adjektiv? Det allmänna rådet idag är att man ska undvika adjektiv i skönlitterära texter. Adjektivsjukan betyder att någon gödslat med adjektiv. Kanske du tänker: Varför får man inte använda adjektiv? Saken är den att det är inget fel på adjektiv. Adjektivsjukan är ett symptom på att du missat gestaltningen. Knep 1 = Hittar du adjektiv eller adverb i din text? Ex berättande: "Jag vill att du förvinner härifrån", skrek hon argt. Argt = ett adverb Du har alltså berättat att hon är arg. Vad är då gestaltning? Ex 1 gestaltande: Hon vevade med näven. Detta är ett exempel på gestaltning genom hur karaktären agerar. Ex 2 gestaltande: Ansiktet var högrött och ögonbrynen var som två raka sträck. Detta är ett exempel på gestaltning genom karaktärens ansiktsuttryck. Ex 3 gestaltande: "Försvinn!" Detta är exempel på gestalning genom dialog. Du kan läsa mer om dialog i mitt blogginlägg Skriv dialog.
Pias skrivtips: Lyckas ännu mer med din gestaltning | Pia Lerigons författarhemsida Ska du lyckas med din gestaltning får du som författare inte kommentera eller förtydliga saker för läsarna. Du måste hålla dig utanför berättelsen, vara så osynlig du bara kan. Läs mer i blogginlägget Perspektiv och berättare. Håll tyst, helt enkelt. Det betyder att du inte kan gå in och lägga till saker i berättelsen som den som har perspektivet aldrig skulle registrera, säga eller göra. T.ex. kan du inte börja med en lång bakgrundsbeskrivning om personen det handlar om, för hur troligt är det på en skala att din karaktär skulle gå runt och tänka: Det hela började när jag var fem år gammal ... Nej, sådär tänker inte folk om man inte planerar att skriva sin självbiografi. Dessutom finns det ingen gestaltning alls i en återberättande bakgrundstext av det här slaget. Inte heller kan du förklara hur din karaktär ser ut. Åter igen är detta exempel på en berättande, inte gestaltande text. På sin höjd tänker man: Fan vad mitt hår är risigt, jag får inte glömma att boka en tid hos frissan.
Litterär gestaltning | Författartips Du ska nu få lära dig allt du behöver veta om litterär gestaltning! Gestaltning är det enskilt viktigaste medlet för att göra din berättelse levande. Vad är gestaltning? Gestalta betyder "att ge något en form och en mening genom att visa upp det". På engelska lyder huvudregeln för författare: "Show, don´t tell" - och det handlar om just gestaltning! Låt oss ta ett exempel på en "ogestaltad" mening: "Hon blev ledsen." Och så en "gestaltad" variant: "Hennes axlar sjönk liksom ihop, hon tittade ned mot golvet, och i hennes ögon växte tårar fram." En snabb analys av ovanstående exempel visar följande: I den "ogestaltade" meningen använder vi ett adjektiv för att berätta för vår läsare om karaktärens tillstånd, nämligen adjektivet "ledsen". I den "gestaltade" meningen använder vi inte ett enda adjektiv, utan använder istället verb för att beskriva/visa vad som händer: "sjönk", "tittade", "växte". Ja, jag vet; det är tråkigt med grammatik :-) Därför går vi raskt vidare. Exempel ett: Exempel 2: