jlsu En av böckerna som jag tipsade om i mitt blogginlägg boktips 2015 handlar om hur vi ser på hjärnan och vår förmåga att utvecklas. Boken jag tänker på är Carol S. Dwecks ”Mindset – du blir vad du tänker”. Hon skriver om ”fixed mindset” och ”growth mindset” som är två olika förhållningssätt till hjärnan och möjligheterna att utvecklas och lära sig. En svensk översättning av begreppen kan vara statiskt och dynamiskt tankesätt. Jag har gjort några infographics som kan vara användbara i klassrummet. Lycka till med det dynamiska tankesättet och läs gärna Carol S.
Digitala verktyg för formativ bedömning @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström Här hittar ni en sammanställning på olika digitala verktyg som man kan nyttja för att stödja arbetet med formativ bedömning. Sammanställningen kommer att uppdateras löpande. Här hittar ni en sammanställning på olika digitala verktyg som man kan nyttja för att stödja arbetet med formativ bedömning. De olika verktygen är inte direkt kopplade till en specifik nyckelstrategi eller olika metoder utan det finns en stor flexibilitet och valfrihet att anpassa användandet av olika digitala verktyg i undervisningen efter behov. Foton, bilder och illustrationer För att synliggöra lärandet och förstärka texter så kan lärare och elever använda sig utav olika foton, bilder och illustrationer från t.ex. Vilka regler som gäller för lärare och elever som vill använda upphovsrättsskyddade bilder kan du läsa på Skolverkets hemsida. För er som vill hitta gratis fria bilder på Internet rekommenderas följande sajter: Film
Tolkningen av resultaten är viktigare enligt John Hattie Hur man blir en framgångsrik lärare eller skolledare enligt Professor Hattie "Lärandet ska vara synligt för den som lär sig" och "goda resultat nås tillsammans". Tankarna kommer från John Hatties metastudie om vilka åtgärder som höjer elevers prestation i skolan. Synligt lärande, "Visible Learning" är när lärare ser lärande ur ett elevpersspektiv och eleven ser och uppfattar sitt eget lärande. John Hattie är professor i pedagogik vid universitetet I Auckland, Nya Zeeland och är sedan 2011 chef för Melbourne Education Research Institute på universitetet i Melbourne. Hans studie Visible Learning som publicerades 2009 är en så kallad metaundersökning som sammanställer ca 800 forskningsstudier inom utbildningsområdet. Några av studiens resultat visar på en mycket liten effekt för faktorer som mindre grupper eller klasser och för hemuppgifter i vissa åldersgrupper. Mindre klasser gör liten skillnad Nya analyser med nya effekter Viktigast är tolkningen "Know thy impact" – Vilken ovanlig debatt!
Exit tickets | Tips och idéer för lärare På mina fysiklektioner har jag börjat använda ”exit tickets” – lappar där studenter svarar på ett par frågor om hur de upplevt lektionen. Jag använder mig av tre frågor: Tre saker jag lärt mig på lektionen.Något jag inte riktigt lärde mig på lektionen.Något som inte var med, som jag önskar att jag lärt mig. Tanken är både att jag som lärare ska få lite återkoppling på min undervisning, men ännu mer att eleverna ska reflektera över vad de lär sig (eller inte). Hittills har det fungerat utmärkt – det tar någon minut i slutet på lektionen, och utgör dessutom en bra rutin för att avrunda ett lektionspass. Jag minns inte vem det var som tipsade mig om att använda exit tickets, men jag vill ändå sända ett tack. Kolla in de exit tickets jag använder (utskriftssnällare format). PS: När jag googlar på ”exit ticket” hittar jag exempel som tyder på att de används till lite mer omfattande frågor på annat håll.
Think, Pair, Share What is Think, Pair, Share? Think-Pair-Share is a strategy designed to provide students with "food for thought" on a given topics enabling them to formulate individual ideas and share these ideas with another student. It is a learning strategy developed by Lyman and associates to encourage student classroom participation. What is its purpose? Providing "think time" increases quality of student responses. How can I do it? With students seated in teams of 4, have them number them from 1 to 4. Teachers may also ask students to write or diagram their responses while doing the Think-Pair-Share activity. Uses for think, pair, share Note check, Vocabulary review, Quiz review, Reading check, Concept review, Lecture check, Outline, Discussion questions, Partner reading, Topic development, Agree/Disagree, Brainstorming, Simulations, Current events opinion, Conceding to the opposition, Summarize, Develop an opinion Hints and Management Ideas How can I adapt it? Assessment and Evaluation Considerations
Formativ bedömning kräver lärarens visdom I sin bok Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken presenterar Dylan Wiliam studier som visar att elevprestationerna förbättras när lärare blir bättre på att integrera formativ bedömning i undervisningen. Goda skolprestationer är av betydelse då de förknippas med högre lön, bättre hälsa och längre liv samt ökat ekonomiskt välstånd i samhället. Den deprimerande sanningen i tidigare studier är att nettoeffekten av många regeringars politiska initiativ och åtgärder för att förbättra skolprestationerna har blivit noll eller nästan noll. Tre generationers forskning om effektiva skolor presenteras. Den visar att det är klassrummen, inte skolornas kvaliteter, som står för den största skillnaden i elevernas skolprestationer. Eller rättare sagt lärarnas kvalitet, som är högst varierande och har mer avgörande betydelse för vissa elever än för andra, såsom de ”svagare”. ”Att gallra bort de minst effektiva lärarna tar lång tid att förverkliga och resultaten av dessa åtgärder blir små.”
Framsida | Bedömning för lärande Utvecklingssamtal med förmågorna som grund. Vilken väg ska du gå för att nå dina mål? Ja, nu är det utvecklingssamtaltider igen och den här terminen måste jag ärligt säga att det kändes väldigt befriande att inte behöva sitta mer eller mindre dygnet runt innan och skriva omdömen i diverse mallar. Jag vet att det har sett väldigt olika ut på olika skolor hur man har arbetat med omdömen och jag kan bara tala för hur det har varit hos oss. Det har varit en tung administrativ bit, vi har skrivit våra omdömen i Excel och det har varit mycket kopiera - klistra in. Nu behöver vi bara lämna omdömen en gång per läsår och vi behöver också bara fylla IUPen en gång per läsår. Den här gången kände jag verkligen att man kan fokusera på just utveckling och göra samtalet mer framåtsyftande, alltså ge en mer formativ bedömning. Trots känslan av befrielse att inte behöva dokumentera sig till döds innan samtalet så kände jag även en liten osäkerhet. Eleverna fick en checklista av mig med olika punkter som de skulle förbereda innan samtalet. /Marie
Mitt Flippade Klassrum | EPA – en ofta använd metod i mitt Flippade Klassrum EPA står för enskild, par och alla. Det är en metod som jag ofta använder mig av i mitt Flippade Klassrum. Jag har fått mycket positiv respons av mina elever och de tycker att denna metod ger dom en chans att tänka efter och ger dom en möjlighet att verkligen vara delaktiga i diskussioner. Jag startar med en enskild flödesskrivning. Steg 1, enskild skrivning Nästa steg är att de tillsammans, i par eller i grupp, delger varandra genom att läsa upp det som de skrivit. Det som Vygotsky menar är en viktig del i sin sociokulturella teori. Steg 2. Slutligen är det dags för gruppen att sammanfatta den kunskap man arbetat fram, redogöra för diskussioner man haft, ge sin källkritiska syn på en text ja, allt beroende på uppgiftens/frågeställningens karaktär givetvis. Steg 3. För mig är EPA-metoden en viktig metod att använda sig av när det gäller att fylla eleven- inte bara med kunskap -utan med självförtroende, tillit till sig själv och känslan av att just jag har en viktig del i klassrummet.
Så fungerar Skolverkets bedömningsportal För att på ett mer samlat sätt kunna erbjuda bedömningsstöd utvecklar Skolverket en bedömningsportal. I Skolverkets bedömningsportal ska lärare kunna hitta bedömningsstöd som filmer, diagnosmaterial och enskilda uppgifter. Eftersom en del av bedömningsstöden är sekretesskyddade behöver säkerheten vara hög. Därför måste huvudmannen registrera rektorerna innan man kan komma igång. Rektorerna ansvarar i sin tur för att lärarna får inloggningsuppgifter. Bedömningsportalen är under uppbyggnad och kommer under våren 2014 successivt att fyllas med stöd för bedömning. Bedömningsportalen: Här kan du se i vilka ämnen och kurser det finns bedömningsstöd i Hur får du tillgång till bedömningsportalen? En del material är skyddat En del av bedömningsstödet i bedömningsportalen kommer att vara lösenordskyddat för att endast lärare ska kunna komma åt det. Vem är huvudmannen? Huvudmannen är skolans ägare. Hur går det till? Huvudmannen registrerar ett konto Rektorn eller provadministratören registrerar lärarna