Att introducera en texttyp med hjälp av lässtrategier. | Strategier för lärande Idag hade jag en lektion i Svenska 2 med min samhällstvåa där vi hade de sista fyrtio minuterna på slutet till att komma igång med vårt nästa område, nämligen att skriva debattartikel. Eleverna hade tidigare på lektionen lyssnat på varandras utredande tal så jag ville göra något kreativt där de fick engagera sig och samtidigt använda och fördjupa sina lässtrategier. Upplägget blev väldigt lyckat så jag delar med mig av det i detta inlägg! Jag nämnde inte för klassen att vi skulle fördjupa oss i debattartikeln som genre utan skrev ut och delade ut (ja, ibland är det skönt med papper trots att vi är en 1-1-skola) debattartikeln ”Hjälp unga att hantera sina uppkopplade liv” och la på deras bänkar under rasten. De skulle alltså i paren, på fem minuter, försöka bestämma texttyp och enas om tre anledningar till varför de ville kategorisera texten på detta vis. Nu kunde vi gå vidare till del två, som handlade om att de skulle komma på tre anledningar till varför detta är en debattartikel. Åsa
Samtalsgoogla med dina elever | Skrivateljén Jobba kollektivt, kommunikativt för att utveckla elevernas sökstrategier För några år sedan kom vår tonåring hem med en uppgift. Han skulle skriva ett ”eget arbete” om konsumtionsvanor. ”Välj ett ämne och en problemformulering. När jag kom in i sonens rum satt han ensam vid sin dator med ett öppnat word-dokument framför sig. Sökord: potatis De källor han fått upp var: Wikipedia, Odla.nu – din trädgård på nätet och Svensk potatis webbplats. Han är bekymrad, det kan jag se. Jag sätter mig bredvid honom. – Du, det står här att du ska hitta på en problemformulering. Sonen tittar besvärat på mig. – Nä, men jag fattade inte riktigt vad dom menade med problemformulering…? Nej, hur skulle han kunna förstå det, helt på egen hand? Vi börja där! Vilda sökningar ger källor med olika perspektivSagt och gjort: vi googlar ihop. Forskning om potatis Är potatis nyttigt Potatisens historia Genom våra ”vilda” sökningar får vi upp mängder av källor med olika vinklar eller perspektiv: – Ja, utbrister sonen.
Powerful Tools for Teaching and Learning: Digital Storytelling About the Course Powerful Tools for Teaching and Learning: Digital Storytelling introduces educators to digital storytelling and explores ways to use digital stories to enhance students’ learning experience. The course is designed to be comprehensive yet fundamental. By comprehensive we mean that the course provides a solid foundation to all of the components of a digital story and illustrates these components with tutorials, example stories and links to additional readings. The course also provides a hands-on opportunity for learners to create their own digital stories. Course Syllabus Over the course of five weeks, we will cover the following topics: Week 1: Choosing a topic and purpose Week 1 introduces you to the basics of digital storytelling. Week 2: Writing an effective script and creating a storyboard Week 2 will focus on scriptwriting as you learn the steps in developing and writing a script for a digital story. Recommended Background The course is primarily intended for:
"Grammatiken - ett mönster som kan utforskas" Varför ska vi lära oss grammatik? Ja, varför ska man lära sig något om något? Varför ska biologilärare lära ut hur en groda ser ut inuti, varför ska fysiklärare lära ut vad gravitation är? För mig är det uppenbart: Grammatik är beskrivningen av hur språket fungerar. I de flesta länder är grammatik en självklar del av allmänbildningen. Efter att min bok ”Grejen med verb” kom ut har jag blivit inbjuden till många skolor för att prata med språklärare om grammatik i skolan. En lärare frågade mig: Du som skriver skönlitterärt. Kära nån. Det är så jag ser grammatiken, och det är därför jag är så tagen av den. För grammatiken är inte en lagbok. Vi (och våra förfäder) har gjort språket. Allt är upptäckter, och själv försöker jag införliva det i mina lektioner. Grammatik är inte svårt. Och det är så jag vill att grammatik ska vara: portionerad i fina små doser, använd på varje svensklektion, en naturlig del i hur vi pratar om språket. Och framför allt, föremål för stora upptäckter.
Källkritik Publicerad: 01 januari 2018 Tema: Källkritik, Mediekunskap Journalistens uppgift är att granska och informera. För tidningar är det viktigt att inte bli ett språkrör för politiker, tjänstemän och olika intressegrupper, utan istället ge olika perspektiv på ett problem. Elever uppfattar ofta texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon högre, oidentifierbar källa. För att man ska kunna bedöma nyheter och värdera en uppgifts pålitlighet anger medier var de hämtat informationen från. När man läser tidningen litar man förmodligen på att journalisterna som har skrivit artikeln har kollat sina källor. Lika viktigt som det är för journalister att förhålla sig kritisk inför källor, är det för läsaren att förhålla sig ifrågasättande inför information i medier. Vem är avsändaren? Här kommer en kort övning i källkritik Du kan låta eleverna läsa denna korta text. ”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Räkna: Vem? Vad?
25 Best Sites for Free Educational Videos RefSeek's guide to the 25 best online resources for finding free educational videos. With the exception of BrainPOP and Cosmeo, all listed sites offer their extensive video libraries for free and without registration. Academic Earth Thousands of video lectures from the world's top scholars. academicearth.org Big Think Video interviews with 600+ thought leaders in a range of fields. bigthink.com Brightstorm Short-form online video lessons by professional educators. brightstorm.com CosmoLearning Aggregator of free, online video lessons and documentaries. cosmolearning.com Coursera Lectures taught by world-class professors and reinforced through interactive exercises. coursera.org EdX Courses designed specifically for interactive study via the web. edx.org Futures Channel High quality multimedia content ideal for use in the classroom. thefutureschannel.com Howcast Professional and user-generated how-to videos. www.howcast.com Internet Archive archive.org iTunes U Apple iTunes - Apple iTunes Software Khan Academy Hulu
Kan du skillnaden på de och dem? Nyheter Efter att ha sett det här klippet kan du. De såg dem eller dem såg de? Brukar du också trilla dit och skriva fel lite för ofta när det kommer till de och dem? LÄS MER: Folkpartiet vill satsa på stavning efter eget stavningshaveriDet här klippet, av universitetslektorn Maia Andréasson vid Göteborgs universitet, från augusti i fjol förklarar så pedagogiskt att ingen inte kan förstå. Och här är delar av redaktionens bästa tips: 1. Vi = två bokstäver = De Oss = tre bokstäver = Dem 2. "Känner du jag?" "Känner du mig?" 3. Exempel: De sprang ikapp katten – Hon sprang ikapp katten. Exempel: Skurken letade efter dem – Skurken letade efter henne. App lär dig skillnaden Som om varken tipsen eller videon vore nog så finns det även en app som lär dig skilja på de och dem. LÄS MER: Var och vart – kan du skillnaden?
”Skydda barn och unga mot riskerna med e-cigaretterna” Allt fler unga röker e-cigaretter som än så länge är helt oreglerade och får marknadsföras och säljas fritt till barn och ungdomar. Utöver det faktum att de innehåller både nikotin och andra gifter så utgör de med största sannolikhet en inkörsport till både vanliga cigaretter och andra droger. Tobaksrökningen minskar bland barn och unga i Sverige. Det visar den nyligen publicerade årsrapporten om skolelevers drogvanor från CAN, Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning. Vissa menar att e-cigaretter är ett viktigt hjälpmedel för de som vill sluta röka. Är nikotinnivåerna så ofarliga som industrin påstår? Hur farligt är det? För att göra e-cigaretterna mindre lockande måste också de nya reglerna om förbud för karakteristiska smaktillsatser, som gäller vanliga cigaretter och rulltobak, även omfatta e-cigaretterna. E-rökare i Malaysia. Det här är de åtgärder som måste genomföras snarast: 1 Inför åldersgräns. 2 Inför förbud för smaktillsatser. 3 Stoppa marknadsföringen.
untitled Att ge eleverna förutsättningar att lyckas Jag vill att mina elever ska få lyckas. Jag tror att man kan komma långt genom att arbeta i process och genom att ge tydliga exempel och mallar. När eleverna vet vad som förväntas av dem blir det också lättare för dem att prestera och lyckas. Under föregående termin läste jag en hel del inlägg och presentationer av Hanna Stehagen. Hon förespråkar något hon kallar skrivmallar och med hennes idéer som en inspirationskälla började jag ge mig an ett arbetsområde om texttyper i svenska. Tillsammans med eleverna gick jag igenom en artikels uppbyggnad. Nästa steg var att titta på artiklarnas innehåll. Vi diskuterade frågeorden i helklass och därefter fick eleverna sin egen skrivuppgift. Nu var det dags att börja skriva. När eleverna började bli klara med sina texter fick de titta på dem utifrån de krav som finns på en nyhetsartikel (disposition, innehåll och språk). Efter korrigeringar kom sista steget...att göra en självbedömning. Slutresultatet då?
”Reglera e-cigaretter på rätt sätt” I Sverige har förvaltningsrätten slagit fast att e-cigaretter med nikotin ska klassas som läkemedel, men domen har överklagats och än säljs produkterna öppet i vanliga butiker. I avvaktan på förtydligande finns nästan inga regleringar alls kring försäljning och reklam. Det är ohållbart. Självklart ska försäljningen av e-cigaretter regleras, liksom tillverkningen och villkoren för reklam och marknadsföring. Men det måste göras på rätt sätt och utifrån rätt utgångspunkter. Skribenterna framför att ”forskning tyder på att e-cigaretter riskerar hälsan". Skribenterna påstår också lite svepande att e-cigaretter ”utgör med största sannolikhet en inkörsport till vanliga cigaretter och andra droger. Men på andra områden håller jag med skribenterna om att marknaden måste regleras. Parallellt bör man införa tydliga krav på reglering av innehåll och kvalitet i de produkter som saluförs. Den här typen av regleringar skulle medföra flera fördelar. Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter.
Vilken litteratur låter vi våra elever läsa? I samband med att jag har planerat min föreläsning på SETT har jag också mer ingående börjat granska vilken litteratur det är jag använder i min undervisning. Jag har fokuserat på Svenska 1 och perioden oktober 2014-mars 2015. Så här ser sammanställningen ut: Tydligt är att jag fokuserar på svensk och europeisk litteratur och jag som vet vilka titlar som ryms bakom de olika katergorierna kan också se att det är mycket nyskriven litteratur samt en majoritet skriven av manliga författare. Mitt i detta arbete börjar det föras en diskussion i Sverige om manlig dominans i amerikanska och engelska tidskrifter. Undersökningar är gjorda som visar att de manliga författarna dominerar bland de författare som recenseras men också att majoriteten av de som recenserar är män. Inte nog med att jag har börjat fundera över vilken litteratur det är jag presenterar för mina elever. Vad vill jag då ha sagt med detta?
Att gestalta en upplevelse | Mitt öppna klassrum Har du någon gång varit med om en upplevelse som du delat med andra? Det kan t ex vara en konsert, en match eller en särskild händelse. När man delar upplevelser med andra kallas det för kollektiv upplevelse. Minns du hur det kändes? Vilken känsla fick du? Exempel att utgå från: Några exempel på gestaltningar fick lära er ni när vi läste om de som var med på Utöya och blev skjutna. Ni kanske har sett konserten med Laleh där hon sjunger Some Die Young för offren. Ni ska få ta del av en musikdokumentär om Laleh och efter filmen kommer vi diskutera några av låtarna som bygger upp handlingen och stärker budskapet av henne som karaktär – d v s hur hon gestaltas. hur framställs hon? Fler exempel: Efter filmen ska vi titta på lite bilder på bloggen Genusfotografen, för att se på exempel på hur bilder och text används i medier för att framställa normer och gestaltningar av människor. I filmen visas även Laleh när hon sjunger Chiquitita för utsatta flickor. Slutuppgift – att gestalta en upplevelse
Undersök Wikipedia som källa | 1 av 2 – Digitala lektioner Skolans uppdrag Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Centralt innehåll i ämnet samhällskunskap (årskurs 7-9) Information och kommunikation Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Centralt innehåll i ämnet svenska (årskurs 7-9) Informationssökning och källkritik