background preloader

NO

Facebook Twitter

Kroppen. Skolgarden som ett klassrum. 169308-1_tro_och_vasen_mytologerna. Sb3175.pdf. Larver. De larver som vi oftast hittar ute i naturen är fjärilslarver.

Larver

Mångformigheten bland fjärilslarverna är mycket stor, och det är inte alltid lätt att veta vilken typ av fjäril det är man ser. Larvens spolformade kropp består av huvud, en treledad framkropp och en tioledad bakkropp, men de två kroppsdelarna är inte tydligt åtskiljda. Huvudet, som är tydligt skilt från resten av kroppen, har sex punktögon och på undersidan stora käkar. Ryggdelen är ofta täckt av tätare eller glesare borst. Bröstfötter i rött, bukfötter i grönt.

Bröst- och bukfötter På varje framkroppsled finns ett par korta, ledade kloförsedda ben, bröstfötter. På bakkroppslederna 3, 4, 5, 6 samt på sista leden finns oftast ett par bukfötter. På undersidan av bukfötterna finns en häftskiva som dels är glatt och dels består av en krans mikroskopiska borst. Utveckling Larven utvecklas i ägget, och kan efter ett par, tre veckor äta sig ur ägget. När larven ömsat hud för sista gången övergår den i puppstadiet. Skydd Dagfjärilar Mätare. Kroppen. En cell-sam historia Komplett. Tema: Rymden. 1133%20vill%20du%20veta%20mer%20om%20m%C3%A5nen.pdf. PP rymden infomentor.pdf. Biologi årkurs 1-3 - undervisningsstöd. I övningen får eleverna fundera över, diskutera och lära sig mer om hur deras vardagskonsumtion hänger samman med enkla näringskedjor och samband i naturen.

Biologi årkurs 1-3 - undervisningsstöd

Övningen återkommer i en mer komplex form i de högre årskurserna. Fler övningar för årskurserna 1-3 hittar du i vänstermenyn. En av utgångspunkterna och även slutsatserna i den här övningen är att ingenting försvinner. Innehållet (materian) i föremålet eller varan som eleverna fått fundera över kretsar runt i kretslopp. Vi lånar materian för att bygga upp vår kropp, men när vi använt den en tid återgår den till andra delar av kretsloppet.

Gör så här Eleverna delas in i mindre grupper. Naturtips om paddor och grodor. Länkskafferiet - Upp till 12 år. Järvzoo. Vem bor i skogen? - Naturstigen. Annas Klassrum. Jag har fått många frågor och funderingar kring mitt tidigare inlägg om teknik!

Annas Klassrum

Roligt att så många läser och hör av sig! Här kommer lite mer info som jag hoppas ger svar på era frågor och även en möjlighet att plocka hem den pedagogiska planeringen. Bilderna som jag använde på första lektionen är vanliga bilder jag plockat från clipart eller google bilder. Jag har skrivit ut dem och klippt isär dem bara. På min PP-vägg finns det bilder som visar arbetssätt och jag visar vad jag kan genom… Även dessa bilder är clipart eller google bilder.

Vill du läsa hela PP:n om Vi börjar med teknik klickar du här! Finns det fortfarande obesvarade frågor så hör gärna av dig igen! LPP-luft. Lpp%20kemi%20luft%20%C3%A5r%204. Lpp No, luftens grundläggande egenskaper, vecka 38-40 - Carola Runius. Luftens grundläggande egenskaper Period: V. 38-40 Centralt innehåll * Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.

Lpp No, luftens grundläggande egenskaper, vecka 38-40 - Carola Runius

Kunskapskrav * Du visar att du utifrån beskrivningar kan utföra enkla undersökningar som handlar om luftens egenskaper. * Du visar att du kan ge exempel på egenskaper hos luft och jämföra med dina egna undersökningar. LPP Luft. Luft och vatten. Vatten och luft. Fysikaliska Leksaker. Välkommen till Ingenjör Lundströms experimentverkstad ! Vattnets kretslopp 2. Vattnets kretslopp och försurning (NO)

Bedömningsstöd i de naturorienterande ämnena, årskurs 1-3. I NO i finns två olika bedömningsstöd.

Bedömningsstöd i de naturorienterande ämnena, årskurs 1-3

DiNO är ett stöd för formativ bedömning som består av uppgifter med tillhörande stöd för bedömning. Concept Cartoons är ett inspirationsmaterial uppbyggt kring serieteckningar. DiNO. Allt startar med en tydlig pedagogisk planering. I vår lärmodul kring Språk i alla ämnen har vi vid det senaste tillfället tittat på Anna Kayas filmer om att lyfta de språkliga målen i undervisningen.

Allt startar med en tydlig pedagogisk planering

Det handlar om att lyfta fram de språkliga förmågor som skall tränas, sätta upp mål och ha ett språkinriktat arbetssätt. I vårt stora ämnesövergripande tema om Astrid Lindgren har vi nu kommit till att vi skall arbeta mot kursplanens mål i Fysik samtidigt som vi utgår från de illustrationer som finns i Astrid Lindgrens böcker. Här nedan hittar ni både Anna Kayas filmer och den pedagogiska planering som vi har utgått ifrån. Språkliga mål Vad och varför? Hur sätter jag tydliga språkliga mål?

I vår planering har vi utgått från Gibbons 4 faser där det vi på ett medvetet sätt utgår från elevernas vardagsspråk för att så småningom nå ett mer abstrakt skolspråk. Lekplats. Experimentbank. Här kan du hämta inspiration och förslag på enkla experiment som ni kan utföra i skolan.

Experimentbank

Klicka på det experiment som du vill veta mer om: 1. Att göra regn Syfte Att se hur regn uppstår. Material. Experimenthandbokwebb.pdf. NO/SO. Kroppen. Rymden. Året runt i naturen. Stjärnor och planeter (Lärarhandledning skolår F-3) Jag heter Albert och jag är nio år.

Stjärnor och planeter (Lärarhandledning skolår F-3)

Jag vill bli astronaut när jag blir stor. Jag tycker att allt som har med rymden att göra är jättespännande. Inspiration tema kroppen. Kroppen är ett fascinerande arbetsområde som brukar tilltala de flesta elever!

Inspiration tema kroppen

Här kommer en del material, inspiration och tips på aktiviteter om tema kroppen. Ur det centrala innehållet, Lgr 11. PROFESSOR ROCK. Konkret och kreativ NO. Konkret och kreativ NO. Konkret och kreativ NO. Kemi Faser Hem.

Konkret och kreativ NO

Näringskedjan - vem äter vem? - biologi årkurs 1-3 - undervisningsstöd. En förberedelse till att eleverna ska förstå vad ekosystemtjänster innebär är bland annat att de kan beskriva näringskedjor och sambandet mellan organismerna i ett ekosystem. I den här övningen får eleverna ta sin egen erfarenhet till hjälp och lyfta fram relationer de känner till mellan djur när de bygger näringskedjor och näringsvävar. De får också fundera över sin egen plats i väven. Steg 1 Börja med att slänga iväg ett garnnystan (eller ett snöre på rulle) till en av eleverna, samtidigt som du håller fast i ytteränden och säger: - Jag är en (fluga) vem äter mig? Eleven som fångar nystanet kanske svarar; - Jag är en (flugsnappare), slänger nystanet vidare till en kamrat och säger samtidigt ”vem äter mig?”.

På så sätt fortsätter bollandet och byggandet av näringskedjan mellan eleverna. Celler. Kroppen del 1, cellen och kroppens utsida. Kroppen del 2, skelett och muskler. Kroppen del 4, andningen och rösten. Experimentskafferiet. Experiment%20Lab4Kids.pdf. File_download. Luft och vatten. Sb6665swedish. E471099602.pdf. NO med Hans Persson NO F-6 torg Kampanjer Liber.