background preloader

Skolutveckling

Facebook Twitter

Effektiv bedömning – min checklista! Sitter du som jag och rättar och bedömer elevarbeten inför nästa vecka? Det är märkligt att det är ett arbete som jag och många med mig drar sig för. När man väl sitter där och läser, tittar eller lyssnar är det ju oftast jätteinspirerande och man blir både stolt, överraskad och får hjälp med vidare planering.

Så vad är det som gör att man drar sig och gruvar sig innan man väl sitter där? Det är inte bara latmasken i mig som försöker vinna. Jag tror att det är för att det är ett jobb som är potentiellt gränslöst. Minst en timme per elevarbete skulle jag kunna komma upp i och ärligt talat tror jag att jag gjorde det förr. Jag vill verkligen poängtera att jag inte är färdig med mitt eget arbete att utveckla min bedömningskompetens. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.

En matris kan se ut så här: Matrisen är inte nödvändig men ibland är det bra för att få struktur och tydlighet för sig själv om inte annat! Kopplingen till kunskapskraven då tänker du kanske? Synligt lärande lucka 17. Lucka 17Det här med återkoppling i två riktningar - hur kan man göra? Återkoppling från lärare till elevEffektiv återkoppling kommer "i rätt tid" och upplevs av eleverna vara "bara till mig" och "just vad jag behöver för att få hjälp att gå vidare". I några studier har man kommit frram till att det inte alltid blir så. Carless (2006) kom frm till att merparten av den återkoppling lärare ger vänder sig till hela klassen och det mesta av den tas inte emot av någon elev - eftersom ingen enskild elev tror att den gäller honom eller henne. Lärare anser att deras återkoppling är betydligt mer värdefull än vad eleverna gör, elever kan uppleva återkoppling förvirrande, ickemotiverad och inte förståelig. ett annat fall kan vara när elever tror att de har förstått lärarens återkoppling när de inte har det.

Att "rätta" uppgifter eller arbeten, texter ger naturligtvis återkoppling på nivå 1, uppgiftsnivå och detta gör alla lärare. Även i personalrummet måste vi ha detta klimat. Lästips... Formativ bedömning stärker lärandet. Lärares betygsättning mäter inte bara elevers ämneskunskaper utan även deras personliga egenskaper, menar Alli Klapp. Det kan vara t.ex. motivation och ett generellt intresse för att lära sig mer. Denna så kallade kompensatoriska betygsättningspraktik kännetecknas av att lärarna kompenserar eleverna utifrån deras olika kunskaper och kompetenser. Vi sitter på tåget mellan Kristianstad och Lund och pratar om formativ bedömning, en fråga som har intresserat Klapp i flera år och något som också John Hattie lyfter fram som ett avgörande framgångskriterium för effektivt lärande.

Hon har nyligen fått besked att hon ska tillbringa två år i ett postdok-projekt vid Columbia University i New York. Betyg påverkar olika elevgrupper på olika sätt, säger Klapp. Främst högpresterande flickor påverkas positivt av betyg medan en del andra elevgrupper påverkas negativt av att få betyg. Detta gäller framförallt lågpresterande elever. Olika respons påverkar elevers lärande olika – Trenden är problematisk. Det största problemet i Svensk skola idag är ett ”osynligt problem” Två exempel på ordmoln som är skapade med www.wordle.net. Det översta är ämnet fysik och det undre är ämnet historia. Ordmoln skapas genom att man kopierar in texten från läroplanen och så utför hemsidan en beräkning hur många gånger varje ord förekommer och de ord som har högst frekvens visas med störst text.

Ovanstående två ordmoln belyser bland annat följande fyra saker: Hur länge måste du titta på ett ordmoln innan du ser vilket ämne det handlar om? Det är inte så enkelt som man skulle kunna tro.Det finns i stort sett inga faktadetaljer i ordmolnen. Att ett ord förekommer många gånger är förstås inte samma sak som att det automatiskt är det viktigaste ordet, men det är en bra visuell modell av vad som faktiskt står i läroplanen. Ovanstående bild är en händelsekedja som alla i svensk grundskola känner igen. Steg ett är att man läser läroplanen och tolkar det som står där. Steg två är att planera undervisningen. Steg tre är att genomföra undervisningen. Länk 4: Prov med poäng är vanligt. Kursplaner i andra länder. Kursplanereformer pågår ständigt runt om i världen. Denna sida togs fram 2009, med då aktuella kursplaner i olika länder, som ett stöd för det svenska reformarbetet vilket resulterade i nya styrdokument 2011.

En uppdatering av denna sida pågår under 2014. Här finner man kursplaner från förskola till gymnasienivå från följande länder, det finns även länkar till översiktlig information om respektive lands skolsystem. International Review of Curriculum and Assessment Frameworks Internet Archive (INCA) ger mycket information på en mer generell nivå t.ex beskrivningar av läroplaner, obligatoriska ämnen, antal undervisningtimmar/ämne, kursplanernas struktur, skolsystemets struktur osv.

Däremot finner man (oftas) inte kursplaner i matematik. Danmark Matematik i den 10-åriga grundskolan (webbversionen) , ny kursplan som börjar gälla läsåret 09/10. Matematik - hhx. hhx är ett treårigt program som förutsätter nio år i grundskolan, program med handel och ekonomi. England Finland Utbildningsstyrelsen.

Lgr 11.