10 Ways to Use Backchannels in Your Classroom. App-app-app | Fröken Ann. Jag dök ner i ett spännande samtal på Twitter, sprunget ur Edward Jensingers blogg om SETT, som kortfattat går ut på att Skolsverige fortfarande verkar rikta fokus mot apptips snarare än ”fördjupade samtal om vad som krävs för att digitaliseringen (sic!) Ska bli verklighet inom en rimlig tid.” Visst är det så?! Visst är det apptipsen som lockar lärare till föreläsningar, som förväntas när en ska få fortbildning inom området ”digitaliseringen av skolan” och apptipsen som mest återberättas väl tillbaka i skolorna? Samtliga deltagare i Twittersamtalet verkade i alla fall överens om problemet. Och jag håller helt och fast med. Jag tänker att hur vi talar om saker definierar också hur vi tänker kring saker.
Det finns en fråga till som verkar få stort utrymme i skolorna: Hur vi ser till att de dyra enheterna vi köper in faktiskt används, helst HELA TIDEN. Det här tror jag är en aspekt av svaret på frågan om frånvaro av efterfrågan efter det fördjupade samtalet. Campi | "It-undervisning saknar pedagogisk grund" Programmering och datakunskap har funnits som skolämne sedan mitten av 1970-talet. Men synen på hur och vilken it-kunskap som ska förmedlas behöver uppgraderas, menar pedagogikforskaren Lennart Rolandsson. Bland annat saknar de flesta datalärare en teoretisk grund, ämnesdidaktik, för hur informationsteknik ska läras ut, enligt hans studier. I en färsk avhandling har han undersökt hur it-lärare ser på sin roll. Det visar sig att majoriteten av dem inte tror att alla elever har förmåga att lära sig programmering, inlärningen förutsätter särskilda talanger menar de.
Datalärarna är även skeptiska till pedagogikens möjlighet att påverka, vilket avspeglas i hur de agerar i klassrummet. . – Det är endast elever, oftast pojkar, som redan har det rätta analytiska tänkandet som klarar undervisningen. Frustrerade lärare Många lärare vittnar om frustrationen över att inte räcka till, berättar han: – Eleverna kommer till de första datalektionerna glada i hågen, men ger upp efter ett tag. Connected Learning – om skolans kompensatoriska uppdrag i en digitaliserad tid | Tankar i utbildning | Sara Mörtsell. Jag har för tillfället tre böcker som jag växlar mellan att ägna min sommarläsning åt. De har många gemensamma nämnare men just nu skulle jag vilja ta upp den första inledande delen till en av dem: Connected Learning: An Agenda for Research and Design.
Känns alltid bra att dela med sig av något som ligger ute som fri resurs – det är bara att hoppa på! Min tanke när jag ramlade över den här publiceringen var att jag kanske nu skulle hitta en användbar beskrivning av något som känns oerhört angeläget… Connected learning is realized when a young person is able to pursue a personal interest or passion with the support of friends and caring adults, and is in turn able to link this learning and interest to academic achievement, career success or civic engagement. (p. 4) I den inledande delen (summary + part 1) som jag läst får läsaren träffa några elever som hittat sina stora intressen och dessutom lyckats fullfölja dem med stöttning av diverse nätverk utanför klassrummets och skolans väggar.
Digitalkunskap | Teacherhack. Edward och Skolutvecklingen: Att Göra! Debatten om skolans digitalisering i Sverige har, i ärlighetens namn hamnat helt fel. Fortfarande 2015 divideras OM vår praktik ska, måste, förändras som en effekt samhällets digitalisering. Förvånansvärt många tycker att det är ok att vi inte gör någonting. Att vi låter saker bero. Ingen brådska här inte. Elever och lärare har ju fått sina datorer. Kan vi inte låta det vara bra med det och låta saker ta den tid de tar tycks man tänka.
I Danmark, Norge, ja även i England har vi nationella ansatser av stora mått medan vi i Sverige knappt har börjat. I den skolkultur vi har idag står duktiga lärare, bibliotekarier och skolledare ensamma för skolans digitalisering. Det finns forskning på skolans digitalisering. Att så lite händer inom skolans digitalisering idag tror jag beror på att vi ganska snabbt lyckades utrusta skolorna i Sverige. Många är de lärare och rektorer som mer än gärna skulle digitalisera sin praktik men de har tekniska hinder i form av dåliga, omoderna, lösningar.
Grishund: Uppdaterad översikt över... Helenas trappa by Helena Kvarnsell on Prezi. Hur förändrar it lärares tänkande och arbetssätt? Förra veckan skrev jag om Finlands nya läroplan för grundskolan LP 2016, som införs till hösten nästa år. Läroplanens övergripande mål är pedagogisk förnyelse, förändring av skolans verksamhetskultur och utveckling av elevernas mångsidiga kompetens, inte minst digitala kunskaper och förmågor.
Den här veckan tittar jag närmare på ett seminarium som arrangerades av Åbo Akademi och Vasa övningsskola igår eftermiddag (och som kan ses i efterhand): Din digitala didaktik – och min. Seminariet är en del av den verksamhet som bedrivs inom forskningsprojektet Didaktiska dimensioner i digitalt lärande (DiDiDi), som pågår på Åbo Akademi sedan 2012. I DiDiDi ingår flera olika delprojektet, bland annat ViRum – ett virtuellt gymnasium för Svenskfinland – som jag tog upp för en månad sedan. Syftet med DiDiDi är att utveckla och sprida modeller för hur den digitala utvecklingen kan användas på bra sätt i skolans undervisning samt på lärarutbildning och i fortbildning.
Lärande möjligheter med IKT | Fröken Ann. Det talas om möjligheterna med IKT i undervisningen. Om att IKT inte bara är ”verktyg”, att IKT är pedagogik och att IKT inte bör lyftas ut som en separat del för att det ska ingå naturligt i lärprocessen. Men jag vill mena att det är mycket viktigt att vi kan berätta vad de här möjligheterna vi pratar om är för något. Och efter att ha fått chans att föra samtal med kollegor i det utvidgade kollegiet, efter att ha läst en massa både bloggar, rapporter och böcker känner jag nu att jag äntligen kan formulera lite svar på alla frågor jag burit på.
Svar jag kunnat forma för att det råder en fantastisk delandekultur i och runt den svenska skolan, där människor är villiga att dela med sig av sina tankar så att andra kan få ta med sig dem som klivstenar. Därför vill jag nu dela mina tankar med alla som vill ta del av dem. Så låt oss synliggöra och tala om möjligheterna. Här är mitt svar på frågan ”Varför IKT?”. ”Ny teknik har förändrat synen på kunskap och skolans roll som kunskapsförmedlare.
MBowePE: @PE4Learning @PENathan My new ... Skola i en digital tid (aug 2014) Släpp paddorne loss, det är vår! ~ Kilskrift. "Ingen fara. Det kommer automatiskt! " Just den repliken har jag fått höra ett otal antal gånger. Vi behöver inte prata om digital pedagogik, för det räcker att bara ösa ut en massa datorer och iPads så kommer lärarna att vartefter fixa det där med hur de ska användas i undervisningen. Jag tror inte på det. Jag tror att man aktivt måste gå in och hjälpa lärare att förstå hur de kan använda paddor och andra digitala djur när de undervisar. Annars kommer det digitala bara bli ett lyxigt pålägg. Undervisningen kommer att fortsätta som förut, men nu skriver vi på våra datorer istället. Jag ser inget genialiskt i att skriva på en dator. Jamen dyslektiker säger du. Men för eleverna inför "vi" de här begränsningarna.
Vi måste se till att skaffa en hel del digital pedagogisk kunskap till lärarna så att de kan ropa Släpp paddorne loss, det är (en digital) vår! Tankar om digital pedagogik ~ Kilskrift. Det sätt IKT används på lektionerna påverkas av lärarnas kunskap om sitt ämne och hur digitala verktyg kan användas i det sammanhanget. Vissa lärare väljer digitala verktyg utifrån det ämne de undervisar i, medan andra använder digitalt för att låta eleverna presentera sina arbeten på ett nytt sätt, utan att det i sig egentligen har en direkt koppling till ämnet. När läraren använder sin kunskap om både ämnet och förståelsen för hur eleverna närmar sig ämnesinnehållet med hjälp av IKT, har själva användandet en bättre effekt på elevernas kunskapsinlärning.
Om vi låter eleverna utmana sig själva genom att tänka och dessutom ifrågasätta sin egen förståelse på olika sätt med hjälp av digitala verktyg kan vi få ännu bättre resultat. Lärarens egna tankar kring pedagogisk är viktiga för att hitta rätt sätt att undervisa på. Särskilt när vi lägger in det digitala perspektivet. Den pedagogik som lärare använder med digitala verktyg kan variera väldigt stort.