När skolan är som allra bäst - Sverige - Sydsvenskan - Nyheter dygnet runt. Receptet – men det återkommer vi till – heter forskning.
Skolan har bestämt sig för att jobba i enlighet med vad forskningen säger. Johanna Lundén minns när personalen på Nossebro skola samlades till det första mötet efter sommarlovet 2007. I aulan var det allvar. Skolchefen skojade inte ens om sitt fotbollslag. Istället visade han niondeklassarnas betyg. Inte för att Nossebro skola inte hade saker att förklara sina dåliga resultat med. Arbetsveckan innan barnen började i skolan 2007, blev början på en ny väg. Det man bestämde sig för på Nossebro skola var följande: Alla elever ska få gå i en vanlig klass. De elever som behöver ännu mer hjälp, kan få det på håltimmar eller på den schemalagda studietid som alla elever har. . – Jag kallar det en synvända. I synvändan ingick också ett enkelt konstaterande: elevens framgång var skolans ansvar. Att det tankesättet sjunkit in har inte minst eleverna märkt Lärarna fick börja läsa forskningsrapporter om hur man får en lyckad skola. Hjärnforskare vill att skolan tänker om.
Det viktigaste att ta till sig är att hjärnan är formbar.Torkel Klingberg.
Kunskapen om hjärnan och lärandet exploderar just nu. Torkel Klingberg,professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, hoppas att en ny vetenskap ska utvecklas genom att smälta samman kunskap från neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi. De stora vinnarna skulle vara framtidens skolbarn. Och därmed hela samhället. – Jag vill se en ökad förståelse för var individuella skillnader kommer ifrån, och hur olika problem hänger ihop: Hur arbetsminnet ser ut, mekanismer bakom läsförståelse, varför det kan vara svårt med matematik och vad dyslexi och dyskalkyli kan bero på. Genom det forskningsprojekt som Torkel Klingberg och kollegorna på Karolinska institutet bedriver i Nynäshamn sedan 2007 har han lärt sig mycket om svenska skolelevers utveckling. Torkel Klingberg skiljer ut fem teman som kan leda till en ny syn på barns utveckling och inlärning: Sommestad ser bortom myterna, skolan har varit bättre. Diagram hämtat från Lena Sommestads blogg.
Sämre skolresultat efter år 2000, ökade klyftor efter år 2000. Vad har egentligen hänt med den svenska skolan? Sämre skolresultat och större skillnader mellan skolor går hand i hand visar den senaste forskningen. Bo Malmberg, professor i geografi bidrar med mer fakta. När Lena Sommestad debatterar med -folkpartiets Lotta Edholm i Agenda blir det uppenbart att högerns valfrihet inte gäller för de barn vars skolor läggs ned. Valfriheten gäller inte heller de barn vars skolresultat försämras av att de inte har bättre presterande elever i klassen att umgås med.
Slutsatser av det slaget är förstås kontroversiella. Efter att Jan Björklund deklarerat att skolor med problem får dubbelt så mycket pengar jämfört med andra, säger Damberg att han tycker att samma skolor ska få mer resurser. Yrkesprogrammen rasar i popularitet - Sverige - Sydsvenskan - Nyheter dygnet runt. En orsak tros vara att de inte längre ger högskolebehörighet.
Eleverna söker i år till ett nytt slags gymnasium. Den största förändringen från förut är att de yrkesinriktade programmen inte längre ger behörighet till högskolan. – Valet mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program blir tydligare, säger Ann-Sofie Nordh, antagningschef på utbildningsförvaltningen i Malmö. Nu väljer eleverna bort de yrkesinriktade programmen på gymnasiet. Skillnaden från förra året är tydlig: I Malmö valde 47 procent, nästan hälften, av eleverna ett yrkesförberedande program förra året. Ett stort praktiskt program, Medieprogrammet, har visserligen försvunnit, men andra program har kommit till. I Trelleborg har andelen elever som söker yrkesförberedande minskat från 52 till 44 procent.
Trenden ser likadan ut i hela Skåne och även i landet i stort; i Stockholm till exempel har andelen minskat från 34 till 25 procent på bara ett år. – Det får såklart påverkan på hur man måste organisera sin verksamhet.