Extra anpassningar och särskilt stöd. De sista skälvande arbetsdagarna innan semestern ägnade jag lite tid åt Skolverkets sommarfärska nya allmänna råd för ”Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram”.
När förslaget om att slopa kraven på åtgärdsprogram presenterades i juni 2013 hördes blandade åsikter. Å ena sidan lättnad över att den administrativa bördan för lärare skulle minska, å andra sidan en oro för hur elevers behov av stöd skulle kunna säkerställas och tillgodoses. Mina personliga reaktioner stämde mer överens med de sistnämnda även om jag självklart ställer mig positiv till att arbetet med åtgärdsprogram och dokumentation förenklas. Då dessa allmänna råd är en viktig ledstång i mitt arbete som specialpedagog välkomnar jag även förtydligade regler om särskilt stöd. Det finns formuleringar i de nya allmänna råden som gör mig lättad och nöjd, medan andra gör mig lite mer fundersam. Studiehandledning på modersmål kan vara en åtgärd i ett åtgärdsprogram. Elever har rätt till särskilt stöd. Skolor ska ta hänsyn till elevers olika behov och uppväga skillnaderna i deras förutsättningar att nå kunskapskraven.
Alla elever ska få ledning och stimulans. Vissa elever behöver extra anpassningar. En del behöver dessutom särskilt stöd. Alla elever ska få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. De som lätt når de lägsta kunskapskraven ska också stimuleras för att nå längre. Om en elev däremot riskerar att inte nå kunskapskraven, ska han eller hon snabbt få stöd i form av extra anpassningar. Innan en elev får stöd måste skolan först se över sina pedagogiska metoder och hur de fördelar befintliga resurser. Extra anpassningar Om skolan sett över organisationen runt eleven och märker att det inte räcker ska extra anpassningar göras. Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven trots de extra anpassningarna ska det utredas om eleven behöver särskilt stöd.
Åtgärdsprogram och beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram får överklagas. Rätt till särskilt stöd. Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling.
Detta för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Alla ska få möjligheter att utvecklas så långt som möjligt Det innebär att skolan inte kan nöja sig med att en elev når den lägsta godtagbara kunskapsnivån. Eleven ska få ledning och stimulans för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Även de elever som lätt når de lägsta kunskapskraven ska få ledning och stimulans för att kunna nå längre. Förskola och skola särskilt ansvar Förskolan och skolan har ett speciellt ansvar för barn och unga i behov av särskilt stöd. Elevens behov ska utredas Det är rektorn som ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd utreds. Regleras i skollagen. För dålig stimulans i skolan. Skolan i Forsheda måste sporra de duktigaste eleverna bättre, kräver Skolinspektionen.
Foto: Kenneth Weinitz Forsheda. Forshedaskolan måste stimulera sina bästa elever mer. Dessutom måste man bli bättre på att ge särskilt stöd till de elever som behöver sådant. Det säger Skolinspektionen. Elever på skolan, som intervjuats av inspektionen, säger att de som kommit långt måste arbeta med samma uppgifter som resten av klassen – även om de redan behärskar området. Även lärarna uppger att de inte hinner stödja de elever som kommit långt. Forshedaskolan måste även förbättra sitt arbete med att ge särskilt stöd, enligt inspektionen. Rektorn måste även se till att det finns ett systematiskt kvalitetsarbete, som utgår från de behov som finns på skolan. Rikskonferens_2014_Rutiner_Hoors_kommun.
Anpassning: Vanliga brister. Skolinspektionen ser ofta att skolorna brister när det gäller att ge ledning och stimulans i undervisningen och att ge eleverna inflytande.
Här beskriver vi vanliga brister inom dessa områden. Ledning och stimulans i undervisningen Differentierad undervisning är inte anpassning Många skolor ger stöd till de elever som behöver det och fördjupningsuppgifter till de elever som kommit längre. Det görs dock ofta utan att läraren anpassar uppgifterna till varje elevs förutsättningar, intressen, erfarenheter och behov. Många skolor använder också nivågruppering som ett sätt att anpassa undervisningen. Läraren vill arbeta med en sammanhållen undervisning I många skolor består undervisningen i envägskommunikation från lärarens sida eller att eleverna slentrianmässigt får arbeta enskilt utifrån läroboken. Undervisningen måste relatera till elevernas erfarenheter och intressen Många skolor har problem med att relatera undervisningens konkreta innehåll till elevernas erfarenheter och tänkande.
Kvalgr-stod-och-stimulans-2014-2.