background preloader

Bedömning

Facebook Twitter

Synligt lärande

Daniel Nordströms samling av filmer mm. Bedömningsaspekter kopplade till att föra resonemang. Bedomningsaspekterbild_tryck_peter. Skriva_berttelse_till_bild_kunskapskrav_sv.pdf. Bedömningsmatris berättande text år 4-6. Vad skiljer ett E från ett A - sex bedömningsaspekter.

Vad är skillnaden mellan ett enkelt och ett välutvecklat resonemang?

Vad skiljer ett E från ett A - sex bedömningsaspekter

Det svarar Peter Wall på i den här filmen och listar sex bedömningsaspekter som stöd. Här kan du ladda ner figuren med bedömningsaspekterna. Vanliga missuppfattningar vid bedömning. Bedömningsaspekter. Formativ undervisning och bedömning. Christian Lundahl - 1. Tydliggöra mål och kunskapskrav.mov. Frågebank för att ta fram belägg för elevers prestationer (2) Vad är bedömning för lärande?

Kamratbedömning

Bedömning. Plattform BFL - Hem. Lärmoduler om bedömning – Hur skapar vi likvärdig bedömning? Hur kan den summativa bedömningen användas formativt? Pedagogisk planering. Formativ bedömning. Elevledda utvecklingssamtal. För åttonde terminen i rad arbetar jag med elevledda utvecklingssamtal.

Elevledda utvecklingssamtal

Jag skulle bara vilja säga ”Jabbadabbbadoo”! Under mina år som lärare finns det två saker som sticker ut och verkligen har förbättrat mitt yrke. 1) Digitala whiteboarden, våra active boards, som vi nu har haft i säkert sju-åtta år. 2) Elevledda utvecklingssamtal, genialiskt! Vi var några lärare som bestämde oss för att prova elevledda utvecklingssamtal och nu är vi fast.

Hemligheten med elevledda utvecklingssamtal är FÖRARBETET!! Det tar ca 2 veckor att förbereda och jag avslutar förberedandet med att ta ut eleverna en och en och går igenom hela samtalet. Vi börjar med elevledda samtal redan i ettan. Det pågår två till tre samtal samtidigt i klassrummet, de sitter utspridda med ryggarna mot varandra. Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel. Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill!

Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel

För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Det vanliga är att läraren delar ut en uppgift som eleven förväntas göra på ett redan tänkt sätt och sedan tar man problemen när de kommer. Tyvärr riskerar detta sätt att försätta elever i situationer där de är dömda att misslyckas. Att vi släcker bränder skapar inga strategier på djupet och kan i värsta fall befästa tankar om att inte klara skolan. Strategier för lärande är enligt min åsikt en svår del av undervisningen. Här är några exempel på hur sådana igångsättningsprocesser kan se ut (se också min sida om matriser och planeringar, de hänger ihop med det formativa arbetet): Självskattning och strategier.

Planeringsprocessen. Kunskapsvägg. Nu tror jag att väggen ska vara i stort sett komplett även för åk 4-6.

Kunskapsvägg

Det jag vet som fattas är moderna språk. Ska försöka få till det också här framöver. Upplägget ser likadant ut som de tidigare jag har lagt ut. Till varje ämne så är det de ämnesspecifika förmågorna, det centrala innehållet samt kunskapskraven för E, C och A nivå i åk 6. Kunskapskraven är skrivna med du istället för eleven, annars så är det samma text som kunskapskraven i Lgr 11. Vill du titta på de andra ämnena eller kunskapsväggen för åk 1-3 så hittar du dem under kunskapsvägg i menyn. Fyller nu på med några till ämnen till kunskapsväggen för åk 4-6. Du hittar allt tidigare material under rubriken Kunskapsvägg i menyn. Framgångskartan – ett sätt att synliggöra lärandet. Efter två förkylningar och mässan NKUL i Norge har jag äntligen lyckats ta mig samman och skrivit ihop denna text.

Framgångskartan – ett sätt att synliggöra lärandet

En text som jag sett väldigt mycket fram emot att skriva sedan jag fick frågan. Om Josef Holmqvist (@holmqvist85 på Twitter) Jag heter Josef Holmqvist. Jag mottog fredagen den 3e maj min lärarexamen som ger mig behörighet att undervisa elever i ämnena idrott och hälsa (år 1 grundskola – år 3 på gymnasiet) samt naturkunskap (3-9 Bi, Fy, Ke och NK på gymnasiet). Sedan november 2012 jobbar jag i ett utbildningsföretag som heter Creaza. Om – varför jag skriver här På SETT lyfte pedagogikforskaren Christian Lundahl en metod jag utvecklat med mina elever på mellanstadiet på Magnarps skola. Matriser & kunskapskrav. Om matriser Matriser av olika slag är ytterst ett sätt att tydliggöra relationen mellan mål, undervisning och bedömning.

Matriser & kunskapskrav

Att tydliggöra mål, undervisningsprocesser och hur bedömningen både mäter och understödjer lärandet bör vara en central utgångspunkt i undervisningsplaneringen. Att fundera över det som kallas alignment, dvs hur mål, undervisning och bedömning ligger i linje med varandra, bidrar till att läraren bättre får syn på ämnets eller kursens bärande innehåll. Redan under planeringens av undervisningen är det viktigt att ställa sig frågor som: Vad är centrala kunskaper i momentet, hur undervisar jag kring dem och hur bedömer jag dem så att undervisningsprocesserna stöds, och hur ser jag till att eleverna blir allsidigt bedömda avseende både innehåll och nivå? Vad är kunskapskrav? Kunskapskraven anger vad som krävs i skolan vid olika årskurser.

Dylan Wiliam

Sommarläsning #3. I slutet av sommarlovet kastade en lärare ut en skolfråga på Twitter: Vilken är din största utmaning inför kommande läsår?

Sommarläsning #3

Mitt svar blev: Att följa upp vad varje elev lär sig genom min undervisning. Det var starkt inspirerat av läsningen av John Hatties bok Synligt lärande för lärare, som jag precis avslutat. Skolforskaren John Hatties stora studie om effektiva arbetsmetoder i skolan är nog känd för de flesta på skolan. I vintras kom en svensk utgåva av en förkortad version av studien som ligger till grund för rapporten – Synligt lärande för lärare. Jag påbörjade läsandet tidig vår men blev klar först i sommar. Två saker som Hatties studie visar är betydelsen av kollegialt samarbete och vikten av återkoppling (feedback). Mikael_parknas: 3 snabba tips från John Hattie... Effektiv bedömning – min checklista! Sitter du som jag och rättar och bedömer elevarbeten inför nästa vecka?

Effektiv bedömning – min checklista!

Det är märkligt att det är ett arbete som jag och många med mig drar sig för. När man väl sitter där och läser, tittar eller lyssnar är det ju oftast jätteinspirerande och man blir både stolt, överraskad och får hjälp med vidare planering.