Monstret -ett romanprojekt – Josef Sahlin Arbetet med ett romanprojekt som detta rör nästan allt som ryms i kursplanen för svenska, förutsatt att man jobbar utöver själva materialet. Diskussioner, bearbetning, jämförelser och analyser ska vara centrala moment utöver själva skrivandet. Här nedan har jag markerat (understruket) ord, fraser och begrepp som jag direkt kan härleda till arbetet. Syfte (Svenska Lgr11) Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Svenska språkappar för barn | Språkträning Sammanställning över populära språkappar med svensk text och/eller tal – appar för att lära sig svenska. För barn, utlandssvenskar, nyanlända, invandrare, SVA/SFI. På denna sida hittar du tips på språkappar med svensk text och/eller tal. Vi har testat och recenserat dessa appar utifrån ett barnperspektiv men apparna kan givetvis även kan användas av vuxna. Är du intresserad av andra språk än svenska har vi även en sammanställning över appar som utvecklar barns modersmål. Visa fler (10+) appar › Gratis iOS Permanent och tillfälligt gratis svenska språkappar. Bolibompa · 0 kr · TV-programmet i app med barnvänlig spelare och bokstavsträning Läs mer! Minilobes Ordkronan · 0 kr · Para ihop ord med rätt bild och samla kristaller Läs mer! Guldlock och de tre björnarna · 0 kr · Interaktiv bokapp på rim Läs mer! Minilobes Bildlådan · 0 kr · Pekbok som pratar svenska Läs mer! Boli Kamera · 0 kr · Ta ett foto med Bolibompadraken Läs mer! Minilobes ABC · 0 kr · Träna på bokstäverna i svenska alfabetet Läs mer! Rim
Publicera mera – elevexempel Just nu skriver mina sjuor långa berättelser på temat Vilse i skogen. Vilse är ett romanprojekt i sex delar där eleverna tränar på parallellhandling och att skriva olika typer av texter: DEL 1: Inledning där fokus ligger på att läsaren ska fatta tycke för huvudpersonenDEL 2: Efterlysningen där en poster med tydlig information skapasDEL 3: Ensam i skogen där eleverna tränar på miljöbeskrivningDEL 4: Vårdnadshavare resonerar om sitt barn i en dialog (där föräldrarnas tillstånd gestaltas)DEL 5: Dramaturgin stegras när huvudpersonen hamnar i en skogsbrandDEL 6: Vårdnadshavare följer räddningsinsatsen och nås av ett besked (avslutning) Jag använder elevtexter för att visa goda exempel. Åh vad bra! I den korta inledningen av lektionen (ca 10 minuter) lyfter jag nio elevexempel. DEL 1 Utflykten Med en duns slår jag mig ner på stubben bredvid Sara. – Jag är vrålhungrig! Jag styr stegen in på en liten stig, samtidigt som jag fiskar upp min hörlurar ur bakfickan på mina jeans. Vilse Lunchtid Kväll
Snättringeskolan Vi är många föräldrar som går med en gnagande känsla av att våra barn borde läsa lite mer böcker. Men hur får man dem att göra det? Prova något av detta. Eller prova alltihop. Lycka till! 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Varför ska man läsa högt för barnen? Det ger förälder och barn en både fysisk och psykisk närhet.Det stimulerar språkutveckling och ökar ordförrådet.Högläsning förbättrar inlärningsförmågan, koncentration och minne.Barnet kan spegla sig själv i bokens innehåll, vilket är utvecklande.Barnen lär sig förstå hur böcker fungerar.Det väcker deras empati och ökar kunskap.Det blir ett gemensamt äventyr som man kan fantisera kring.Och man får en gemensam läsupplevelse att samtala om. Allmänna råd vid lästräning Alla barn vill bli ”läsare”. Så småningom lockas barnet självmant att titta på orden/bokstäverna i texten. Lusten att få veta vad det står blir en drivkraft hos barnet att lära sig läsa.
Sant eller falskt: Läsförståelse – Kooperativt Lärande Vanligen när man arbetar med läsförståelse läser eleverna en text och svarar därefter på ett antal frågor till texten och lämnar in. Det lär eleverna att reflektera över var de läst, att sökläsa och att formulera svar. Om du gjort detta ett tag och vill variera sättet att arbeta med läsförståelse kan du prova att använda dig av strukturen Sant eller Falskt. Med strukturen får eleverna precis som i exemplet ovan lära sig att reflektera kring läsningen, formulera svar (men här även frågor) och att sökläsa. Du kan börja öva detta genom att du som lärare läser en text högt för eleverna. När eleverna lyckas bra att lista ut vilket påstående som är falskt, och lyckats motivera varför det är falskt och de andra 2 påståendena är sanna kan du i låta eleverna skapa egna påståenden om texten. När eleverna känner sig trygga i strukturen kan du låta eleverna läsa egna texter i par eller mindre grupper (beroende på ålder) och skriva egna påståenden och förhöra varandra. Struktur: Sant eller falskt?
Hård dom över svensk skola Den där blicken, leendet. Från läraren eller föräldern. Blicken som säger: Fantastiskt, du klarade det! Det är då motivationen kickar i gång, viljan att återuppleva framgångskänslan, att klara något nytt. Martin Ingvar, hjärnforskare med inriktning mot inlärning och professor vid Karolinska Institutet, har tillsammans med vetenskapsjournalisten Gunilla Eldh skrivit boken Hjärnkoll på skolan. – Alla bra lärare har det här. Det är nämligen så barn tränar sitt motivationssystem, visar forskningen. För barn vill lyckas – viljan att uppleva det positiva i att klara något är biologisk, konstaterar Martin Ingvar. Till att börja med blir lärarens/förälderns uppskattning kvittot, så småningom känner man själv att man lyckas. Föräldrarnas roll är därmed viktig för hur väl barnet sedan motiveras i skolan. – Barn som har det här med sig hemifrån har lättare att koppla det till skolsituationen, säger Gunilla Eldh. Men inte alltid. – Barn är arbetsmyror av naturen. – Det här kostar 3 000 spänn per unge.
Uppdaterad skrivprocess | Fröken Evas skola Under påskhelgen har jag hunnit läsa ikapp en del både på Twitter och i de olika Facebook-grupper jag är med i för att se om något har dykt upp på skolfronten som man kanske kan ha användning för? Det gäller att sortera bland alla blogginlägg, facebook-inlägg, twittertrådar, filer och tips för att inte drunkna i detsamma. Ibland känner man sig som sämsta sortens lärare bara för att man inte har gjort det eller det med sina elever, eller börjat jobba med det som just nu verkar vara det mest omtalade? Just nu rasar det en debatt om katederundervisningens vara eller inte vara, igen. Jag tycker ändå att den är mer nyanserad och något mindre polariserad nu (kanske)? Jag anser mig ändå tillhöra den sortens lärare som Jonas Linderoth beskriver i ”Lärarens återkomst”, dvs den undervisande, förklarande, berättande och instruerande läraren, vilket kan se olika ut. Men, det viktigaste är att se och förstå den grupp du just nu har framför dig.
De dem Muntlig redogörelse – #mellanstadiebloggen [SVENSKA] Det är vanligt med muntliga presentationer i skolan där eleverna får stå längst fram i klassrummet och prata om ett ämne. Det är en styrka att känna trygghet i att stå inför människor och prata! Ibland tenderar dock dessa arbetsområden att bli väldigt långa och stora. Därför gillar jag att slänga in kortare muntliga uppgifter lite nu och då, för att avgränsa för mig själv och eleverna! Temat var fritidsintressen. Sedan valde vi ut ett intresse för att planera en gemensam presentation tillsammans i klassen. Fokus låg på att få till en bra struktur för redogörelsen med ett väl utvecklat innehåll (jag upplever att dessa två delar ofta är de svåraste). Lektionen efter samlade vi ihop alla tankar i en gemensam planering. Under denna diskussion skapades ett bra tillfälle att fundera kring hur man kan göra för att utveckla innehållet och språket i sin redogörelse. ”Skulle Robert förstå?” Under sammanställningen försökte jag rikta in mig på att skriva stödord. ).
Vägledd läsning – så gick det! - När lektionen är slut, kommer ni att veta mer om andra världskriget! Ungefär så sa jag när lektionen började, sedan satte vi oss vid rundabordet och jag tog fram mitt exemplar av ”Anne Franks dagbok”. Vi pratade om vad en dagbok är och jag berättade att just denna dagbok var mycket speciell och har blivit översatt till många språk. Därefter satte vi igång att läsa. Därefter fick de turas om att inleda samtalet. När vi hade läst en stund, bad jag dem fundera på vilka strategier vi använder och de pratade en stund två och två. Därefter fortsatte de att läsa ett stycke (tyst för sig själv) och därefter turades de om att leda diskussionen: ”Jag tror att det betyder…”. dagbokvärldskrigockupationförföljdakoncentrationslägerfirmaöverleva Lektionen tog så klart längre tid än vad jag hade planerat, så huxflux ramlade alla 4:orna in i klassrummet och undrade vad vi gjorde.