background preloader

Språkutvecklingsplan - Svedala kommun

Språkutvecklingsplan - Svedala kommun
Alla ska lyckas! För att lyckas måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. Språket är en del av vår identitet. Språket ger oss möjlighet att bli delaktiga i samhället. Att arbeta språkutvecklande innebär mycket mer än att lära barn läsa och skriva. Språket i läroplanen Förskolan – Lpfö 98 reviderad 2010 Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska sträva efter att varje barn: tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. Lärverktyg Modersmål

http://webb2.svedala.se/kvutis/undervisning/sprakutvecklingsplan/

Related:  Läs- och skrivundervisningSpråkutvecklande arbetssätt

Genrepedagogik och cirkelmodellen - att utmana och stötta ”Idag ska vi skriva sagor. Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”. Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Fokus låg på lust, fantasi och skrivregler, men för att kunna skriva behövs så mycket mer.

7 sätt att få andraspråkselever att nå målen Ibland, när jag har tid, brukar jag sätta mig ner och läsa lite om hur man arbetar med språk- och kunskapsutveckling på Nya Zeeland och i Astralien. Mycket av deras arbete sprids till oss och även om inte allt går att överföra till svenska förhållanden så finns det ofta många godbitar att ta för sig av. Idag hittade jag ESOL Online, som är en enorm kunskapsbank för lärare som undervisar andraspråkselever på Nya Zeeland. På denna sida kan man hitta alltifrån deras läroplaner och bedömningsmatriser till konkreta pedagogiska tips och idéer för hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande. På en sida hittade jag en lista med rubriken Principles of effective teaching and learning for English language learners (ESOL principles) som jag tyckte var så bra att jag har försökt mig på att göra en översättning. Det är nämligen inom detta område som den svenska skolan, och svenska lärare, har en stor utvecklingspotential.

Dags för standardiserade lektioner? Din viktigaste checklista inför nästa lektion! Vi som jobbar i elevhälsoteam i skolor runtom i Sverige vet hur svårt det är att nå ut, verkligen nå ut, till alla klassrum med de råd vi har för att möta elevers behov. Vi förklarar, vi visar, vi skriver planer, vi samtalar, möter tillsammans med föräldrar och ibland BUP. Alla förstår, alla är med på tåget men vid uppföljningen visar det sig att undervisningen har tuffat på precis som vanligt. Och nu är eleven i en ännu värre sits än vid förra mötet.

Cirkelmodellen - ett konkret exempel Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den. Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Skapa berättelser via Storybird på iPad Jag blev så glad när jag upptäckte att webbsidan Storybird, som är en av mina favoriter på datorn, också fungerar på iPad. Denna webbsida låter dig och dina elever välja bland en mängd välgjorda illustrationer för att skapa egna berättelser. Börja med att skapa ett lärarkonto och därifrån får du möjlighet att koppla individuella elevkonton. Kontot du skapar för eleverna på din inloggning gör att dina elever kan skapa böcker utan e-postadress, eftersom du sköter inställningarna för varje konto dvs om kommentarer ska tillåtas, om stavningskollen ska vara av eller på osv. Detta konto tillåter också att ”non-english” böcker får publiceras vilket gör att man kan skriva på svenska eller vilket språk man nu vill arbeta med. Har du ett vanligt konto kan du bara publicera böcker på engelska i dagsläget.

Läsförståelse och lässtrategier Det här med begrepp, och vad vi lägger in i dem, är alltid lika intressant att fundera kring. Jag har lite då och då hört läsförståelsestrategier och lässtrategier användas synonymt, som om det vore samma sak. Vilket det i och för sig kan vara men det behöver inte vara så. På facebook idag såg jag en fråga där Cecilia Sundh funderade över detta med vad som menas med lässtrategier när kunskapskraven i svenska delar upp lässtrategier och läsförståelse i olika meningar:

Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkoppling och growth mindset Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal. I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i ku Att arbeta aktivt med ordförståelse Hur gör vi egentligen för att våra elever ska lära sig nya ord? Det pratas mycket just nu om läsförståelse och strategier för att förstå en text men vi pratar inte lika mycket om strategier för att förstå ord. Vilket är intressant eftersom vi vet att själva ordförståelsen är av yttersta vikt för att vi ska förstå den text vi läser. Jag läser just nu en Educator's practice guide som heter Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, en skrift som väcker många tankar och ger flera nya idéer. I skriften ges fyra evidensbaserade (för fullständiga referenser, ta del av skriftens referenslista) rekommendationer för hur man kan undervisa elever som har "engelska som andraspråk" och skriften beskrivs så här:

Related: