Start | Astrid Lindgren ASL – språklekar och motorikövningar istället för bokstavsformande Publicerad av Charlotte Christoffersen Vi är just nu inne i ett skifte när det handlar om läs- och skrivinlärning i skolan. Om 10 år kommer det vara helt främmande för oss hur vi fram till nu har tänkt att det ska gå till. Det tror Carola Rehn-Lindberg som träffade 60 pedagoger i Malmö som vill använda sig av skriv- och läsinlärningsstrategin ‘Att Skriva sig till Läsning’ på dator (ASL) när de tar emot nya barn inför höstterminen. De sista åren har ett stort antal pedagoger i Stockholm fått utbildning och handledning i ASL av Carola Rehn-Lindberg och hennes kollega på Medioteket i Stockholms stad. ASL möter barnet där den är Många barn lär sig att skriva och läsa oavsett metod och arbetssätt men Rehn-Lindberg tror att det framför allt är barn som i annat fall skulle ha det tufft med att lära sig skriva och läsa som är hjälpta av ASL – samtidigt som strategin även stimulerar de barn som redan är eller som är på god väg att bli läsare och skrivare. Varför är det bra att först lära sig skriva?
Developmental Sequence of Phonological Awareness Skills Click the following link to download this free handout Developmental Stages of Phonemic Awareness My good friend, Heidi, who is a Reading Specialist at one of our local elementary buildings, asked if I’d be interested in co-presenting with her at our next year’s district-wide professional development day. I love working with Heidi so, of course, I jumped at the chance. Läs- och skrivundervisning Att själv få komma på vad man inte kan! Idag provade vi att använda mini-post-it-lappar när vi läste om ”Nedbrytning” i vår NO-bok. Ett arbetssätt som beskrivs i boken ”Läsdidaktik” av Astrid Roe. Hon kallar den här strategin för ”kontrollera läsningen”. Jag började med att berätta att vi skulle utveckla vår metakognitiva förmåga under vår NO-lektion. Först gick vi igenom rubrikerna, bilder och bildtexter för uppslaget vi skulle läsa. Därefter fick de i uppgift att sätta in post-it-lappar i boken, varje gång de kom till något som de inte förstod och varje gång de lärde sig något nytt. + = är helt nytt för mig – det visste jag inte”? Eleverna fick sedan arbeta i par och 4:orna läste texten högt för 3:orna. Sedan samlades vi och gick igenom deras post-it-lappar och jag skrev upp ord och begrepp på smartboarden. Istället för att göra en ”vanlig” utvärdering av lektionen och säga vad man lärde sig, pratade vi om själva arbetssättet och vad det gav:
Språklig medvetenhet - Läsa & skriva Barn kan bli medvetna om språkets olika sidor: Vårt svenska skriftspråk är morfofonologiskt vilket betyder att stavningen fångar dels in ordens ljudstruktur dels deras släktskap och ursprung. Barn som skall lära sig läsa och skriva måste komma underfund med hur talets minsta betydelseskiljande enheter (fonemen) är kopplade till skriftens bokstäver (grafem). Medvetenhet om språkets minsta betydelsebärande delar (morfemen) har positiv påverkan på förmågan att stava och läsa. Även syntaktisk och pragmatisk medvetenhet kan gynna läs- och skrivutvecklingen. Särskilt betydelsefullt är att små barn som skall lära sig läsa och skriva blir fonologiskt medvetna. I början av 1980-talet genomfördes en undersökning av effekten av språklekar på den senare läs- och skrivinlärningen bland barn i förskolan. Bornholmsprojektets positiva effekter blev startpunkten för intensiv verksamhet på flera plan. Referenser Eriksen Hagtvet, B. (2006). 6-Åringar i förskoleklass Vi får här se en övning på sammansatta ord.
Litteracitet med inspiration från Nya Zeeland Det finns några länder som jag brukar snegla lite extra på när det gäller skolfrågor, ett av länderna är Nya Zeeland eftersom de har kommit ganska långt när det gäller att se till att eleverna utvecklar språk och kunskaper parallellt i skolan. Nya Zeeland har, precis som vi i Sverige, ganska många flerspråkiga elever och de brottas med samma problem som vi, nämligen svårigheten att eleverna ska tillägna sig ett såpass bra skolspråk att de klarar av kunskapsinhämtandet på sitt andra- (eller tredje-) språk. Litteracitet Det finns en nyzeeländsk sida, Literacy online, som jag brukar återvända till, för att inspireras och för att hålla koll på vad som händer. Deras underrubrik är ”Every child literate – a shared responsability” och det säger en hel del om vad det handlar om. Literacy online är en sida där man kan ta del av deras kursplaner och styrdokument men där finns även mycket råd och stöd till både lärare och elever. Bild från Bedömning
Vokaler på rymmen | Barnen och Björnen Tänk om alla vokaler skulle försvinna! Det hände oss den här veckan. Helt plötsligt hade alla vokaler i våra namn försvunnit. Vi fick hjälpas åt för att lista ut vilka namn det var och sätta dit vokalerna igen. Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna samarbete, svenska. Bokmärk permalänken.
Språklekar, språkverktyg - folkhalsan.fi Vi har samlat språkstimulerande lekar i en databas dit du kan logga in! Lekarna riktar sig till barn från ett år och uppåt. Genom lek kan du stimulera barnets språkutveckling. Lekarna passar bra för dig som vill ha nya ideér på språkstimulerande lekar och aktiviteter, till exempel i skolan, på dagis, eftis eller hemma om du vill stöda ditt barns språkutveckling. Materialet i lekdatabasen baserar sig på material som tidigare skapats inom språkprojekt på Folkhälsan. Lekdatabasen Gå till lekdatabasen. Fler tips och lekar Språkstimulerande material som du kan ladda ner som pdf-filer: Länksamlingar Vi har delat upp länkarna i olika kategorier: Tipsa oss gärna Vi tar gärna emot fler förslag på lekar till vår databas!
Cirkelmodellen - ett konkret exempel Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den. Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Vill du läsa mer har Nationellt centrum för svenska som andraspråk en bra sida med information om vad genrepedagogik är för något. Exemplet är från min undervisning i förberedelseklass med elever i årskurs 1-3. Referenser Pauline Gibbons (2013) Lyft språket lyft tänkandet Pauline Gibbons (2013) Stärk språket stärk lärandet Britt Johansson & Anniqa Sandell Ring (2012) Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken
Homonymer Jag hade lagt undan H schemat. Var lite fundersam på det här med Homonymer. Hur skulle dessa ettor förstå och kunna arbeta med dessa ord. Underskatta aldrig dina elever Christer. Eller underskatta är kanske inte helt rätt. För ungefär två veckor sedan skrev vi ordet HOMONYMER stort på tavlan. Uppgiften om homonymer som jag läst om i Erica Lövgrens bok, som hon gjort med sina elever, som jag själv trodde var lite svårbegriplig, visade sig väcka ett intresse för hur ord och vad de betyder, hur samma sorts ord kan betyda två helt skilda saker. Idag, två veckor sedan, på våra morgonsamlingar … kommer det fortfarande, varje dag. – Christer, jag har en homonym. – Åh, låt höra! Vi fortsätter fylla på våra homonym tavla. Gör egna tolkningar av homonymer i ord och bild. Arbeta med homonymer i årskurs ett. Helt galet roligt! Grundskollärare Sv/So 1-7 Har arbetat som mellanstadielärare i över tio år, men är numera på lågstadiet.
Grodan och främlingen Vi har jobbat med denna fina bilderbok ganska många lektioner. Följande arbetsgång använder jag ofta. Den är så bra för den innehåller alla momenten lyssna, samtala, läsa, skriva och rita på flera olika sätt och eleverna lär sig mycket. 1 Eleverna lyssnar på sagan på modersmålet, via UR.skola eller UR.play. 2 Jag högläser boken på svenska för hela gruppen och visar samtidigt bilderna på cleaverboarden. Några elever kan mer svenska än andra och bidrar till att stötta kompisarna. 3 Eleverna får sortera ett antal påståenden om texten under rubrikerna sant och falskt. 4 Eleverna ritar en bild om något i sagan och skriver ord till. 5 Eleverna jobbar med att sortera fem centrala bilder från sagan i kronologisk ordning. 6 Nu är det dags att skriva. Grodan och främlingen Grisen säger: – En råtta inte bra. Grodan och främlingen – Har ni sett den smutsiga Råttan, sa Grisen. Grodan och främlingen Först säger Grisen att Råttan är dålig. Grodan och främlingen Först ser Grisen en råtta.
Stava vanliga ord. Fick ett tips när jag var ute på FL-uppdrag. Att eleverna har för dem vanliga ord på bänken och tränar på när de får en stund över. Sagt och gjort. Elevinflytande såklart så barnen fick vara med och bestämma vilka ord de tyckte de ofta skrev och som de tyckte var svåra att komma ihåg hur de stavades. Vi började med de här 10. Att ha en årskurs ett Har fått nyfikna frågor om min läs- och skrivundervisning i åk 1. Så kul att någon vill veta hur jag arbetar! Det känns inspirerande och värdefullt att få dela med mig och det ger mig nya tankevändor. Här är några frågor jag fått kring åk 1: 1) Jag kommer ta emot en etta där nästan alla har knäckt läskoden. De senaste tre ettorna jag haft har jag använt mig av ABC-klubbens material och då har det varit väldigt tacksamt att följa ABC-klubbens upplägg med en bokstav per vecka fyra veckor i rad följt av en repetitionsvecka. Här finns ett inlägg som tar upp hur man ska veta vilken bok eleven ska ha: Läsundervisning med ABC-klubben Jag är väldigt sugen på att någon gång köra ASL (Att skriva sig till läsning) fullt ut. Exempel på hur jag gjort kring ASL i en tidigare åk 1 kan du läsa här: Att skriva sig till läsning via datorn 2) Hur ofta jobbade ni med spökägget på en vecka? Vi har haft ett strukturerat schema för att eleverna ska känna sig trygga i arbetet och veckorutinerna. Äntligen läsläxa!