Kan du skillnaden på de och dem? Nyheter Efter att ha sett det här klippet kan du. De såg dem eller dem såg de? Brukar du också trilla dit och skriva fel lite för ofta när det kommer till de och dem? LÄS MER: Folkpartiet vill satsa på stavning efter eget stavningshaveriDet här klippet, av universitetslektorn Maia Andréasson vid Göteborgs universitet, från augusti i fjol förklarar så pedagogiskt att ingen inte kan förstå. Och här är delar av redaktionens bästa tips: 1. Vi = två bokstäver = De Oss = tre bokstäver = Dem 2. "Känner du jag?" "Känner du mig?" 3. Exempel: De sprang ikapp katten – Hon sprang ikapp katten. Exempel: Skurken letade efter dem – Skurken letade efter henne. App lär dig skillnaden Som om varken tipsen eller videon vore nog så finns det även en app som lär dig skilja på de och dem. LÄS MER: Var och vart – kan du skillnaden?
Norsk – skolekassa.no 1. – 4. trinn Barnebøker Barnebøker for Norge tilbyr 40 fortellinger med tekst, bilder og lyd på 15 språk, også bokmål og nynorsk Bildetema Interaktiv ordbok med bilder, tekst og lyd på 34 språk. Bokbussen Lytt og les ulike bøker på bokmål, nynorsk og morsmålet ditt. Bokbussen -NY Flerspråklige verb Lær ord om ting du gjør på skolen. Kunnskap.no Lær norsk ved å se, lytte, lese og gjøre oppgaver. Norsk start Oppgaver på tre nivåer for deg som kan lese. NRK Super Lesekorpset. Nye ord Nye ord har ei nettside. Salaby Norsk 1-2 Øv på bokstaver. Salto Øv på små bokstaver. Tema morsmål Flerspråklige fortellinger: Ansa og Bansa – en fortelling fra Pakistan. Tema morsmål Flerspråklige fortellinger: De ubudne gjestene – en fortelling fra Iran. Tema morsmål Flerspråklige fortellinger:Heksen Dhegdheer – en fortelling fra Somalia. Tema morsmål Flerspråklige fortellinger:Hatteselgeren – en fortelling fra Sri Lanka. Tema morsmål Eventyret Bukkene bruse. Toktok Toktok leseglede.Les og lytt til barnebøker på flere språk.
Grammatikövningar för skolan | Grammatikdagen Här kan du som är svensklärare eller annan språklärare kan ladda ner grammatikövningar att göra med dina elever på Grammatikdagen. De flesta av övningarna kan anpassas till både äldre och yngre elever. (Pst. Har du egna grammatikövningar som du vill dela med dig av? Våra första övningar är ursprungligen publicerade i Fyrans svenskbok och Femmans svenskbok utgivna på Gleerups förlag, författare Lena Alvåker och Ann Boglind samt Svenskboken åk 9, Gleerups förlag, författare Ann Boglind och Bengt Brodow. Fem prinsipper for god skriveopplæring Hva er sammenhengen mellom skriving og kunnskapsutvikling? La oss svare på dette spørsmålet ved å vise til to eksempel. Først: Ved New Dorp High School på Staten Island i USA hadde de prøvd alt for å bedre elevenes resultater på skolen. De hadde investert i ny undervisningsteknologi, satset på skolefritidsordninger, satset på hardcore kunnskapsformidling, ja til og med skiftet ut de lærerne som de mente ikke fungerte. Rektor gjorde et siste forsøk å finne ut hva som var den egentlige årsaken til de dårlige resultatene, og hun kom på sporet av en mulig årsak: dårlige skriveferdigheter. Som en konsekvens av dette funnet bestemte skolen seg for å satse på skriveopplæring. Gjennom denne satsingen på skriveopplæring ble ikke elevene ved New Dorp High School bare bedre til å skrive, de oppnådde bedre resultater i alle fag. Det er to grunner til at dette eksemplet er noe vi kan dra lærdom av i den nasjonale satsingen på ungdomstrinnet i Norge. Prinsipp 3: Gjør elevene til strategiske skrivere
Kunskapstest på alla ordklasserna | Svensk grammatik - testa dig! Testa dig själv och se vad du kan! Detta är ett test du kan göra för att se vad du kan om ordklasserna. Du kan göra testet direkt eller först repetera dina kunskaper om ordklasserna här. Därefter kan du göra testet. Under frågorna finns ett facit du kan gå till när du är färdig. Läs och repetera det som du har fel på. Gör gärna dessa tester tillsammans med en vän! Övningar ger färdighet! Lycka till! Vi stödjer projektet - Jag mobbar inte - läs mer här! Vilka ordklasser tillhör dessa ord i meningarna? Skriv dina svar på ett papper eller skriv ut sidan. Nils hade tjugo kronor i fickan. Substantiv – subst. Artikel – art. Adjektiv – adj. Räkneord – räkn. Personliga pronomen – pers. pron. Reflexiva pronomen – refl. pron. Reciproka pronomen – rec. pron. Possessiva pronomen – poss. pron. Demonstrativa pronomen – dem. pron. Determinativa pronomen – det. pron. Interrogativa pronomen – inter. pron. Relativa pronomen – rel. pron. Indefinita pronomen – indef. pron. Verb – verb Hjälpverb – hj.verb Adverb – adv. Färdig?
10 nettsteder du kan bruke i norsk Her er 10 gode nettsteder du kan bruke i norsk. På nettstedene under finner mange gode ressurser som du kan la deg inspirere av eller ta i bruk i klasserommet med én gang. Lykke til! TidsåndInnholdet i denne nettressursen er samlet av Merete Morken Andersen i forbindelse med boka "Blodet i årene - Amalie Skram og hennes tid" (Spartacus, 2018). Merete Morken Andersen er forfatter og førsteamanuensis i faglitterær skriving ved Universitetet i Sørøs-Norge. Nettstedet er bygget opp som en tidslinjen som inneholder drøyt seks tusen hendelser knyttet til skandinavisk kulturhistorie, og den vokser daglig. Lokalhistorie og sagn er viktige kilder til forståelse av både seg selv og hvor man kommer fra. I det digitale sagnkartet er hvert av sagnene i samlingen plassert på det stedet i Norgeskartet hvor det ble samlet inn. Den digitale plattformen er et samarbeid med Norsk folkeminnesamlings svenske søsterarkiv, Institutet för språk och folkminnen. Foreningen ! Foreningen ! Foreningen !
Ordföljd Svensk ordföljd Se en film där jag förklarar ordföljd i huvudsats. Mening En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med . ! eller ? Sats Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2 satser. En sats har ett subjekt och ett eller flera verb. Jag är ett subjekt, gillar är ett verb. Några exempel: De här meningarna är huvudsatser med rak ordföljd! Huvudsats En huvudsats är en sats som kan vara själv. En huvudsats kan vara ett påstående. En huvudsats kan ha rak ordfölj. En huvudsats kan också ha omvänd ordföljd.Det betyder att satsen börjar med något annat än subjektet.Då kommer subjektet på tredje plats. Om en huvudsats är ett påstående kommer verbet ALLTID på plats 2! En huvudsats kan också vara en fråga.Då kommer verbet först och subjektet på plats 2. En fråga kan också börja med ett frågeord. Exempel på frågeord är: Var, vad, när, hur, varför, vilka, vem Undantag:En imperativsats saknar subjet. Exempel:Skynda dig! Ordföljd med två verb
Gode lenker- Norsk | spireserien Ett rätt lejon Jag vet inte hur många gånger jag har svarat på frågan om ”ett rätt lejon”, när människor kommer fram och vill prata språk. Alltså hur man böjer ordet rädd i neutrum. Men många vill ha ett snabbt svar, och orkar inte riktigt lyssna på själva historien. Synd, för det mesta vi kan träffa på i vårt språk som verkar ologiskt och konstigt har faktiskt en orsak. Har ni tid en liten stund? Så kallade neutrala substantiv, som tar ett i obestämd form och det i bestämd form, användes nog ursprungligen bara om garanterat livlösa ting (ett hus, berg, förkläde och liknande). Men det här med att personifiera saker, det var man å andra sidan ganska generös med förr i världen. Än i dag använder vi i svenskan sällan ett och det om sånt som är eller kan vara levande. Man säger till exempel ett barn, och det ordet är från början bildat till bära, och har nog ursprungligen betytt ’det man bär’. Och nu är vi äntligen tillbaka där vi började, med det rädda lejonet. PS Barn då, de är ju ofta rädda.
Netteleven - Norsksidene