background preloader

Parlör för pedagogproffs – vilka ord ska man använda och vilka ska undvikas?

Parlör för pedagogproffs – vilka ord ska man använda och vilka ska undvikas?
Dags att ta nya tag och komma igång med undervisning, rutiner, kollegialt samarbete och lärande. Jag har satt ihop en lista med centrala ord och begrepp för att använda i kommunikation kring elevärenden eller granskning av undervisning. Syftet är att rensa i floran av olika uttryck som används och som inte alltid är kompatibla med det som vår skollag eller våra skolmyndigheter använder och därmed inte är forskningsförankrade. Om vi använder fel ord finns risken att vi landar i synsätt som inte är framåtsyftande. Att använda rätt ord däremot påverkar vår förmåga att utreda, samtala och undanröja hinder för lärande vilket i sin tur bidrar till kompetensutveckling hos alla som jobbar i skolan. Därför satte jag mig ned och funderade över vilka ord och uttryck som är viktigast att ha koll på och vilka som man bör undvika. funktionsnedsättning – en nedsättning av psykisk eller fysisk förmåga hos en person. lärmiljö – allt det som påverkar lärandet i skolan för elever. Källor: Related:  hema04

5 techniques for questioning in your classroom Published on December 15th, 2013 | by Mark Anderson I’m a big fan of Twitter – short messages, getting your point across succinctly… with that in mind, I’m going to keep this post short and sweet. Just five tried and tested techniques to assist with questioning in your classroom. 1. 2. Can you explain how you reached that answer / decision / point / worked that out? Use the Socratic questioning method to dig deeper with each question, being more and more probing. Clarify – Get students to be clear with their thinking – ‘Why did you say that?’ As you might expect, Doug Lemov talks about how you can develop these skills in his book ‘Practice Perfect‘ and how, if questioning is not one of your strong suits, how you can best go about improving it. 3. 4. 5. Happy questioning! Tags: questioning About the Author

Tipsbanken är en ny portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter. Tipsbanken är en ny portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter. Tips och idéer kommer från pedagoger som delat med sig under våra VIS-kurser (Verksamt i skolan). Du kan läsa alla tips genom att välja det område som du är intresserad av i menyn till höger. Kommer du på nya saker som du vill tipsa om finns möjlighet att göra detta. Vi förbehåller oss rätten att själva avgöra vilka tips som ska införas och när. Denna sida är under ständig utveckling och vi hoppas att det finns sådant som kan hjälpa elever att få en bättre skolvardag och att gå rakryggade genom hela skolan. Tipsen kommer från konkreta situationer där pedagoger använt dem.

Risk för F? Utred orsaken och lös problemet tillsammans! Höstterminen går mot sitt slut, ännu ett läsår svischar förbi och det är dags att sammanfatta elevers prestationer och väga ihop allt man vet om hur förtrogna de är med allt det som har tränats och testats under terminen. Några elever får veta att de i princip är i hamn, några får veta att det saknas en del för att det ska kunna bli ett godkänt betyg, minst E, när det är dags att registrera betyget. En del elever har fått höra det förut och i värsta fall sitter de med flera gamla F och riskerar nu nya F. Vad gör man som lärare? Lärare har också en del strategier för att undvika det oundvikliga. Det som händer med elever som inte ägnar sig åt dåliga strategier är egentligen en sida av samma mynt som det som en del lärare hamnar i. Nyckelorden från styrdokumenten är “främja, förebygga, åtgärda”. Gå tillbaka till undervisningen. Kritiska situationer: Hur har det sett ut i undervisningen, finns här några ledtrådar som kan förklara varför en elev inte är i fas i studierna?

It-stöd gör stor skillnad för elever - SPSM Vi befinner oss i en tid där lärandet håller på att förändras. Elever och lärare får i allt högre utsträckning tillgång till it i form av bärbara datorer, pekplattor och telefoner. Samtidigt har tillgången till internet förbättrats. Nya möjligheter att dela, samverka, utforska och kommunicera ökar elevernas möjligheter att möta de krav som ställs i ett framtida samhälle. Förra året fick Sveriges kommuner och landsting, SKL, uppdraget att etablera ett Nationellt forum för skolans digitalisering. ”Den svenska skolan ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Forumet har också beskrivit förväntade lägen, bland annat när det gäller likvärdighet: ”Alla elever och all personal i förskolan och skolan har god tillgång till personliga, digitala resurser och verktyg som möter individernas unika behov.” Den formuleringen kan få stor betydelse för enskilda elever. Här kan du läsa om några exempel där it gör skillnad: Berit Engberg, enhetschef

20 Ways To Get A Noisy Classroom's Attention 20 Ways To Get A Noisy Classroom’s Attention by Terry Heick Okay, so this isn’t about rethinking teaching and learning in a connected world, but that doesn’t change the fact that for many of you, simply beginning class can be the most challenging thing you do all day. It’s not easy. My go-to for years what to simply start teaching, somewhat quietly, and hope students caught on, but I found that stressed some students who were trying to hear and couldn’t, so I had to come up with different strategies. While muting an entire classroom for 35 minutes at a time so they “listen” isn’t ideal, every teacher needs to quiet a noisy classroom at some point. And note, much of what works is indeed about your personality. That said, students deserve to feel protected in a classroom that is efficient, protected, and under the control of a caring adult, so I have to make adjustments for my teaching style and how it relates to my natural personality. 1. 2. This one is the old standby. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9.

Studiepaket om undantagsbestämmelsen - SPSM Undantagsbestämmelsen är ständigt aktuell och frågorna är många. Vad innebär den? Vem beslutar att den ska tillämpas? Tillsammans med Skolverket har vi tagit fram ett studiepaket som omfattar fyra områden. Paketet är uppbyggt kring fyra filmer med tillhörande läsanvisningar och diskussion. Arbetet med studiepaketet kan, efter en inledande planering, med fördel genomföras under fyra tillfällen. Samtalen kommer troligen att bli bättre om du och dina kolleger tillsammans har fått reflektera över nuläget, en självskattning inför diskussionerna. Förslag till frågeställningar: Hur skapar ni en likvärdig undervisning för en elev med funktionsnedsättning? Sammanställ frågor och funderingar för att få en bild av vad som bör bli er skolas fokus i diskussionerna och kompetensutvecklingen.

Betyg, pysparagrafen, sammanvägningen av prestationer. Dags att sätta betyg och tänka igenom betygen för varje elev så att det blir rätt. Förhoppningsvis vet alla elever redan hur de ligger till och hur de bedöms så att betyget inte kommer som en överraskning. Här är min checklista för betygsättning så att jag vet att jag inte glömmer något: 1. Har alla elever fått möjlighet att visa kunskaper på olika sätt eller har jag missat någon? Om jag inser att en elev faktiskt inte har beretts tillfälle att visa kunskaper på fler än ett sätt behöver jag raskt ordna ett möte för att utvärdera elevens kunskaper på annat sätt. 2. 3. Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. 4. 5. Återstår bara att sätta igång!

untitled Funktionsnedsättning - www.lul.se I den här delen kan du läsa om en mängd aspekter av det som utmärker olika funktionsnedsättningar. Innehållet har skapats i samarbete med ledande experter inom respektive område. Du kan läsa om hur funktionsnedsättningarna påverkar vardagen, vad de beror på och vad man kan göra för att förbättra sin situation. Texterna är uppdelade i fyra kategorier: Vad är – Texter som beskriver funktionsnedsättningen, vilka konsekvenser det har och hur det yttrar sig.Vad göra – Texter som beskriver hur man behandlar funktionsnedsättningen, hur man bemöter dem som har funktionsnedsättningen eller vad man kan göra som förälder eller personal när man arbetar med en person som har funktionsnedsättningen.Att leva med – Texter som beskriver hur det är att leva med en funktionsnedsättning, ofta egna berättelser.Lättläst - Texter översatta av Lättläst som handlar om vad funktionsnedsättningen är.

Elevhälsoarbete är allas ansvar En bok som betyder mycket för mig är Petri Partanens “Att utveckla elevhälsa”. Den ger mig stadga och en grund att stå på i mötet med alla som blir inblandade i elevärenden. För tyvärr är det oftast då min funktion efterfrågas: när det redan har gått snett. Det är inte så jag vill ha det men det är så min verklighet ser ut. Partanen menar att det inte finns någon skillnad mellan läroplansuppdraget och elevhälsouppdraget. Elevhälsouppdraget ägs gemensamt enligt skollag och läroplan. “Elevhälsa handlar om att samla på sig framgångshistorier som används systematiskt i ett kollegialt lärande för att utröna framgångsfaktorer. Enligt Partanen uppstår ofta en spänning mellan läroplansuppdraget och elevhälsouppdraget eftersom man “saknar en gemensam förståelse för uppdraget”. Missupfattningen kan lika ofta finnas inom elevhälsoteamets personal som känner ansvar för att vårda eleven och trycka på svårigheter och problem som måste lösas individuellt. Hur är elevens förmåga att koncentrera sig?

Related: