background preloader

Tydliggöra mål och kunskapskrav - introduktion

Tydliggöra mål och kunskapskrav - introduktion
”Om man inte vet var man ska är det ingen idé att skynda sig. Man vet ändå inte när man kommer fram.” Nalle Puh Mål och kunskapskrav fyller en mycket viktig funktion som utgångspunkt för lärandet. När elever vet vad de ska göra och förstår varför de ska göra det, samt känner till olika kunskapskvaliteter, uppstår flera positiva effekter. Arbetet med att tydliggöra målen och kunskapskraven behöver ske under hela arbetsområdet och som en naturlig, integrerad del i undervisningen. Kunskapskrav För att eleverna ska få en förståelse för vad som krävs för att nå de olika nivåerna i kunskapskraven är det viktigt att arbeta med de olika kvaliteterna i kunskapskraven, dvs värdeorden i fetstil. ​Frågor att reflektera över: Hur delar du/ni målen och kunskapskraven med eleverna? Hur kan du/ni använda elevernas egna arbeten för att tydliggöra mål och kunskapskrav? Hur vet du/ni att eleverna har förstått vad de skall lära sig? Hur kommunicerar ni värderorden (enkel, utvecklad och välutvecklad)? Förmågorna Related:  skola

Bob är en tjej! | Förstelärare i Svedala eller hur viktigt det är att sätta sig in i elevernas värld för att skapa relationer… Relationer är viktiga. Det är de alltid och inte minst i skolan. Att skapa en god relation till sina elever banar väg för ett lyckat samarbete i klassrummet, att man kan ställa höga förväntningar på sina elever och att man kan skapa tillit och ett förtroendekapital. Hur jobbar man med elevrelationerna då? Det börjar redan utanför klassrummet; att få varje elev att känna sig sedd och att jag bryr mig om just hen. Alla elever behöver att vi uppmärksammar dem utanför klassrummet. Andra elever behöver en extra insats, att jag sätter mig in mer och gräver lite djupare. Genom åren har jag mött en hel del elever som behövt just en extra insats. Tajt markering! Vi ett tillfälle undervisade jag en kille som inte var riktigt vän med sin skolsituation och det var inte alltid läge att snacka om det heller. ”TAJT MARKERING, SLÄPP DET INTE!” Bob är ju en tjej! Del två fick jag i födelsedagspresent av min elev.

Samspelet - Hem och Skola - redskapet för kommunikation på föräldramöten Förbundet Hem och Skola lanserar ett diskussionsunderlag för föräldrar och lärare. ”Samspelet” är ett spel som innehåller olika påståenden om vad som är viktigt i samarbete mellan hemmen och skolan. Samspelet innehåller fyra uppsättningar med påståendekort som man tar ställning till i mindre grupper. - Är påståendet som finns på kortet viktigt, mindre viktigt eller inte alls viktigt för samarbetet mellan hemmet och skolan? ”Ett bra sätt att få igång en diskussion, ”Lockar mer tystlåtna föräldrar att delta i diskussionen” var kommentarer som fälldes i samband med testningen av Samspelet. Samspelet är ett konkret verktyg som förbättrar kommunikationen mellan hem och skola och lyfter fram de förväntningar man har på samarbetet. Här kan du skriva ut Samspelet: Serie med påståendekort En grupp på optimalt 4-5 personer diskuterar korten i "Grupp A". Grupp A, Grupp B, Grupp C, Grupp D. Kontrakt som kan fyllas i efter spelet

Lärandematriser; synliggör lärandet i handling Hjärnforskare vill att skolan tänker om Det viktigaste att ta till sig är att hjärnan är formbar.Torkel Klingberg. Kunskapen om hjärnan och lärandet exploderar just nu. Torkel Klingberg,professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, hoppas att en ny vetenskap ska utvecklas genom att smälta samman kunskap från neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi. De stora vinnarna skulle vara framtidens skolbarn. – Jag vill se en ökad förståelse för var individuella skillnader kommer ifrån, och hur olika problem hänger ihop: Hur arbetsminnet ser ut, mekanismer bakom läsförståelse, varför det kan vara svårt med matematik och vad dyslexi och dyskalkyli kan bero på. Genom det forskningsprojekt som Torkel Klingberg och kollegorna på Karolinska institutet bedriver i Nynäshamn sedan 2007 har han lärt sig mycket om svenska skolelevers utveckling. Torkel Klingberg skiljer ut fem teman som kan leda till en ny syn på barns utveckling och inlärning: 1. 2. 3. 4. 5. ”Formbarhet”. – Nej. – Ja.

jlsu En av böckerna som jag tipsade om i mitt blogginlägg boktips 2015 handlar om hur vi ser på hjärnan och vår förmåga att utvecklas. Boken jag tänker på är Carol S. Dwecks ”Mindset – du blir vad du tänker”. Hon skriver om ”fixed mindset” och ”growth mindset” som är två olika förhållningssätt till hjärnan och möjligheterna att utvecklas och lära sig. En svensk översättning av begreppen kan vara statiskt och dynamiskt tankesätt. Jag har gjort några infographics som kan vara användbara i klassrummet. Lycka till med det dynamiska tankesättet och läs gärna Carol S.

Formida AB | Formativ bedömning med ett klick Steg 1. Språkutvecklande – pedagogKrstd Lärarjobbet för mig handlar inte om att uppfinna hjulet på nytt gång på gång utan det handlar om att dela med sig och att lära sig av andra. Skolverket, Dylan William, John Hattie, Göran Svanelid, Lotta Karlsson, Kerstin Dahlin, Carmen Winding är mina största inspiratörer men det finns tusen andra som jag exponeras för. De som jag nämnt och övriga står för ovanstående illustration. Dylan William som förkroppsligar de två begreppen: tydligt och konkret. Hattie med fokus på att utnyttja elevers förkunskaper och även mitt eget perspektiv på hur jag via mitt uppdrag som lärare bäst kan nå resultat. Känner du igen dig i det jag skriver så kanske det är dig som jag inspireras av. Förra inlägget handlade om VARFÖR man ska arbeta med ett språkutvecklande förhållningssätt. I detta inlägg försöker jag förtydliga HUR jag arbetar med ett språkutvecklande arbetssätt utifrån den metod jag beskrivit i föregående inlägg. I detta fallet väljer jag att lyfta följande kunskapskrav för bedömning:

Förebygg dåliga resultat när mörkret faller Vilken chock! Plötsligt blev det kallt och kvällarna är mörka. Fåglarna har slutat sjunga och jag letar efter reflexer och handskar. Fem tips för att jobba förebyggande inom ramen för undervisningen senast vecka 42: Genomgångar under lektioner är sövande och kräver mer energi än vad många har just nu. Prata om det! Hemarbete. Samarbeta! Hur gör en elev som lär sig mycket? Så här i slutet av terminen fick en av mina klasser fundera en stund på frågor om lärande och därefter skriva en kortare text. Det är alltid bra att formulera sig i skrift för det hjälper eleverna att på ett djupare plan fundera över sitt eget lärande (att sätta ord på sina tankar utan att formulera sig är ju svårt). Frågorna var bland annat: Hur vet man och ser att en elev lär sig mycket (generellt)? Man ser i elevens ansikte att den hänger med. Eleven ställer många frågor och vill veta saker. Eleven lyssnar på vad som sägs i klassrummet. Eleven lägger ner mycket tid på alla sorters uppgifter. Eleven låter inget annat störa, t ex mobil, Snapchat eller andra program på datorn. Eleven har bra självförtroende och är säker på att det ska gå bra. Eleven väljer att ha en positiv inställning till det som ska göras och försöker hitta det roliga eller intressanta i alla uppgifter. Jag ställde följdfrågan Hur många av strategierna är kopplat till om man har fallenhet för något eller inte?

Kunskapsvägg åk 1-3 För nästan 4,5 år sedan skapade jag kunskapsväggen för åk 1-3. Det gjorde jag för att synliggöra för mina elever vad det var vi skulle jobba med och vad de skulle lära sig. Jag trodde aldrig att det skulle bli så många som skulle använda sig av den som det har blivit under dessa år. Jättekul att fler tycker att de kan ha användning av den på olika sätt. Nu har jag uppdaterat alla ämnen för åk 1-3, dels för att Lgr 11 blivit reviderad men också för att jag hittat en del småfel samt gjort någon ny skrivning (ser ni några fel hör gärna av er då man ofta missar en del när man själv skriver). Klicka på bilden för att komma till respektive ämne där pdf finns att ladda ner. För dig som har kunskapsväggen sedan tidigare finns här en förteckning på vad som är ändrat. Uppdatering av kunskapsväggen för åk 4-6 anpassad efter revideringarna i Lgr 11 kommer inom kort. Har blivit uppmärksammad på att det är fel på svenskan för åk 1-3 på den version som legat ute.

Mina egna illustrationer | supermamsen I detta inlägg lägger jag in alla illustrationer som jag har gjort själv. Jag kommer att fylla på allteftersom jag gör nya. Bilderna jag har använt är från ClipArt. Bilderna är fria att använda och dela. Min signatur står på dem. Om ni använder bilderna så ange källan. I denna PDF ligger de bilder som det har visats störst intresse för: supermamsens-illustrationer Förslag på några anpassningar skolan kan göra. Vi har både negativa och positiva tankar. Detta är ett exempel. Trappan ovan är inte från psykologen. En tom måltrappa att fylla i. Sätt en stjärna eller ett kryss för varje avklarat moment. Cs checklista. Jag har märkt att det är svårt att gå i led! Bild 1 om vänskap Bild 2 om vänskap Bild 3 om vänskap Bild 4 om vänskap Bild 5 om vänskap Bild 6 om vänskap Som PDF att ladda ner: ADHD bilder KOST OCH SELEKTIVT ÄTANDE (Läs gärna dessa inlägg: ”Selektivt ätande”, ”Barn i Sverige svälter inte!” kostcirkel Filed under Anpassningar, Egna illustrationer, Förståelse, Kommunikation, Pedagogiska tips!

Related: