background preloader

Tydliggöra mål och kunskapskrav - introduktion

Tydliggöra mål och kunskapskrav - introduktion
”Om man inte vet var man ska är det ingen idé att skynda sig. Man vet ändå inte när man kommer fram.” Nalle Puh Mål och kunskapskrav fyller en mycket viktig funktion som utgångspunkt för lärandet. När elever vet vad de ska göra och förstår varför de ska göra det, samt känner till olika kunskapskvaliteter, uppstår flera positiva effekter. Eleverna blir målmedvetna vilket betyder att de enklare kan fokusera på det som är relevant. Arbetet med att tydliggöra målen och kunskapskraven behöver ske under hela arbetsområdet och som en naturlig, integrerad del i undervisningen. Kunskapskrav För att eleverna ska få en förståelse för vad som krävs för att nå de olika nivåerna i kunskapskraven är det viktigt att arbeta med de olika kvaliteterna i kunskapskraven, dvs värdeorden i fetstil. ​Frågor att reflektera över: Hur delar du/ni målen och kunskapskraven med eleverna? Hur kan du/ni använda elevernas egna arbeten för att tydliggöra mål och kunskapskrav? Förmågorna Del 1: Del 2:

http://www.bedomningforlarande.se/modul/tydligg%C3%B6ra-m%C3%A5l-och-kunskapskrav-introduktion

Related:  Tydliggöra mål och kunskapskravutbildning

Tydliggör mål och kunskapskrav med hjälp av IT För min – och kanske din – skull kommer jag att i ett par blogginlägg att sammanfatta hur man kan använda IT för att stötta arbetet med formativ bedömning. Jag baserar mina sammanfattningar på GR Utbildnings webbplats Bedömning för lärande och Dylan Wiliams bok ”Att följa lärande”. I skolan är det viktigt att visualisera helheten, eleverna behöver ha målet i sikte för att förstå vad skolan går ut på. Om man inte vet var man är på väg känns resan meningslös. Det är också viktigt att fokusera på lärandemål snarare än prestationsmål eftersom detta utvecklar en inre drivkraft till lärande hos eleven som också kan förstå att även motgångar är en del av lärandeprocessen.

”Tydliggöra mål och kriterier för framgång” KvUtiS Problemet med att inte kommunicera några förväntningar på förhand, är att eleverna är helt utlämnade till lärarens godtycke. De kan aldrig själva ta ansvar för sitt lärande om de inte får ta del av Den hemliga koden, utan är helt beroende av läraren som i ensamt majestät kan avgöra vad som är bra och inte. – Anders Jönsson vid Malmö högskola, ur artikel Tydlighet med målen en balansgång, Skolverket.se Moment A - individuell förberedelse Flippa pedagogiska planeringar I början av året fick jag inspiration att förändra presentationen av de pedagogiska planeringarna. Jag tycker att de pedagogiska planeringarna är ett bra redskap för att hjälpa mig att hålla fokus på de mål vi jobbar mot. Det är så oehört lätt att sväva iväg och upptäcka att när bedömningen ska göras är det nästan omöjligt. Jobbet som är gjort är säkert bra men det handlade inte om målen och då blir det ett helt omöjligt uppdrag att bedöma det i förhållande till målen har jag märkt! Jag använder planeringarna tillsammans med eleverna så att vi alla vet vart vi ska. och jag brukar gå igenom dem i början av temat och stanna upp vid dem under arbetets gång. När vi är halvvägs brukar vi utvärdera hur det går för var och en.

Formativ bedömning gör lärande synligt Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning. Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre. Torulf Palm är gymnasielärare i matematik, fysik och kemi och sedan tio år forskare i matematikdidaktik. Just nu är han engagerad i tre olika forskningsprojekt, varav ett handlar om formativ bedömning och matematik. – Det finns mycket forskning som visar att formativ bedömning är ett effektivt sätt att undervisa på.

Bedömning för lärande i praktiken På Hulta, strax utanför Borås stadskärna, ligger Ekarängsskolan, en F-6 skola som är omgiven av stora grönområden och ett flertal fotbollsplaner, något som både eleverna och lärarna på skolan är väldigt stolta över. Skolan är inne på sitt andra år med bedömning för lärande, BFL. De har gått på utvecklingsenhetens föreläsningar och rektorn har sedan drivit arbetet vidare bland annat genom att samtalsgrupper har skapats och att alla lärare fått varsitt exemplar av Christian Lundahls bok Bedömning för lärande. Kamratbedöming + Lärarbedöming + Självbedömning + Digitala verktyg + Flippade klassrum = YES WE CAN! YES WE CAN! Resultatet av just dina elevers lärande kommer att variera beroende på vem du är som pedagog, vad du har för relation till dina elever, hur skicklig du är på att ställa ”rätt typ av frågor”, hur du ser på lärande och hur långt du har kommit i användandet av digitala verktyg, med mera. En sak är säker: Om du använder dig av konceptet i rubriken på ett medvetet sätt kommer du att lyfta dina elever och få ett ”effektivt lärande”, åtminstonne om man lyssnar på J.Hattie och D.Williams, bland andra. Digitala verktyg, formativ bedömning och flippade klassrum kan öppna helt nya möjligheter för lärande. YES WE CAN, säger Obama. YES WE CAN, borde hela Sveriges skickliga lärarkår ryta ut.

Provfri matematik – bedömning i praktiken Här är matrisen jag använde för att bedöma muntliga (och skriftliga) resonemang som jag skrev om i förra inlägget. Vi bedömer tre aspekter som rör två förmågor i biologi. Här är matrisen som wordfil: Matris resonemang word och här är den som pdf: Matris resonemang pdf Hoppas den klarar en granskning lik den som Pernilla Lundgren gjorde av en annan matris i grannbloggen… Slutligen behöver jag hjälp med en sak. Jag har problem med att stoff står inskrivet i kunskapskraven.

Olust att lära – dödar skolan kreativiteten? Många är säkerligen de kommuner och skolor som genom åren fokuserat på “lust att lära”-kurser och som anammat denna fras som ett slags slagord för god skolgång och kommunens vilja att förändra och förbättra. Sanningen är ju också att vi alla vill att eleverna ska känna just denna lust till att lära och förstå hur kunskap är coolt och viktigt, samt själva grunden till att förstå sin värld bättre. Majoriteten av dagens elever känner nog också just lust att lära, åtminstone ibland, och det kanske räcker ganska långt. Om man dock som elev aldrig känner denna lust, utan istället en stor daglig OLUST till att gå till skolan och lära sig så kan den mycket väl ta död på den kreativiteten som förmodligen finns inom andra områden i livet. Ganska många är de killar som jag i undervisningen stött på som är geniala moppefixare eller gudomliga fotbollstrixare, men att förstå syftet med skolan gör de inte.

Framgångskartan – ett sätt att synliggöra lärandet Efter två förkylningar och mässan NKUL i Norge har jag äntligen lyckats ta mig samman och skrivit ihop denna text. En text som jag sett väldigt mycket fram emot att skriva sedan jag fick frågan. Om Josef Holmqvist (@holmqvist85 på Twitter) Jag heter Josef Holmqvist. På föräldramötet: Modella högläsning och förklara varför Det är ett ypperligt tillfälle att tala om det vi gemensamt kan göra för varje barns språkutveckling – att tala om den på föräldramötet. Skolan har ett övergripande nationellt mål som säger att skolan ska ansvara för att varje elev: ”kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt” Lgr 11, s. 13. Att skolan ska berätta om hur detta språkutvecklande arbete ser ut och att språket och förmågan att berätta, lyssna, förklara, resonera och uttrycka sig finns med i varje ämnes kunskapskrav. Varje ämne är i sig språkutvecklande och har ett specifikt språk.

Kunskap och kvalitetstrappa - frokenlundgren, Borås Kunskaps- och kvalitetstrappa På en av väggarna i klassrummet har vi satt upp en kunskaps- och kvalitetstrappa. Den är användbar till mycket inom formativ bedömning.

Related: