background preloader

Framsida

Framsida
Related:  Pedagogisk ledareBFLPedda

Ledarskapet i skolan är ett gemensamt ansvar - Pedagog Stockholm Professor Viviane Robinson från Aucklands universitet på Nya Zeeland har forskat kring hur pedagogiskt ledarskap hos rektorer och lärare kan stödja elevers lärande och resultat. I sina studier har hon kommit fram till en modell med fem dimensioner för effektivt skolledarskap. Sätt mål och skapa tydliga förväntningar.Gör en strategisk resursfördelning utifrån verksamheten.Säkerställ undervisningens kvalitet.Led lärares lärande och utveckling.Säkerställa att skolmiljön är trygg och säker. Viviane Robinson kallar detta elevnära ledarskap och menar att det finns tre viktiga egenskaper som en skolledare bör ha för att utöva ett effektivt ledarskap. – Rektorer måste fokusera på att bygga tillitsfulla relationer med alla olika grupper som är involverade i ett barns utbildning – andra rektorer, lärare, sina chefer och med eleverna. Alla kan vara ledare Viviane Robinson säger att dessa förhållningssätt bör genomsyra hela skolan och att ledarskap kan och bör utövas av flera olika personer.

Länkarkiv med filmer inom formativ bedömning Skrivet av Daniel Nordström För er som är intresserade utav att fördjupa Er inom formativ bedömning hittar Ni en sammanställning av filmer och videoklipp. Sammanställningen finns även digitalt i Pearltrees för Er som enkelt vill kunna få en översikt av de olika filmerna och videoklippen. I sammanställningen hittar ni bland annat filmer från Skolverket, GR Utbildning, UR Samtiden, Dylan William, Pedagog Stockholm och Skolvärlden. Klicka här för att komma till sammanställningen i Pearltrees Skolverkets filmer Prov, bedömning och betygssättning Tidigare betygssättning - kom igång med betygssättningen Tidigare betygssättning - underlag för betygssättning Tidigare betygssättning - att sätta betyg! Sambedömning i skolan Gudrun Erickson -- 1. Gudrun Erickson -- 2. Gudrun Erickson -- 3. Gudrun Erickson -- 4. Gudrun Erickson -- 5. Att tänka på vid bedömning - en föreläsning med Gudrun Erickson Skolverket, Allmänna råden för planering och genomförande av undervisning Forskning för klassrummet Skolvärlden

Annas Klassrum (målarbete, NO, ASL) Vi har jobbat en hel del med En läsande klass-materialet och tycker vi haft stor hjälp av läsfixarna för att förstå och bearbeta texter. Eleverna har tyckt det varit roligt och snappar snart upp de olika arbetssätten. Vi jobbar också mycket med att skriva texter då Att skriva sig till läsning varit vår läsinlärningsmetod under ettan. För några veckor sedan fick eleverna i uppgift att skriva en berättelse till en bild. Jag blev mycket positivt överraskad av elevernas texter då detta var bland de första gångerna de skriver helt själva, med penna och med väldigt lite instruktioner. Jag bestämde mig för att jobba vidare med texterna. Vid nästa tillfälle var det dags för parjobb igen. Vi satt upp läsfixarna på tavlan och pratade om vad de brukade göra när vi läste en text och på vilket sätt de gjorde det. Så resonerade vi vidare genom läsfixarna och skrev på tavlan. Avslutningsvis lästes texterna upp i grupper och sattes upp i vårt bibliotek redo för alla att lånas och läsas.

New: Bloom's Taxonomy Planning Kit for Teachers March 28, 2014 Somebody shared with me this wonderful Bloom's Taxonomy Planning Kit for Teachers and want you to have a look as well. The image is huge and so can't upload it here but you can use the provided link to access the original version. The reason why I am sharing this work here is because it provides a new way to think about Bloom's Taxonomy. In Bloom's Taxonomy Planning Kit, you will be offered with a variety of key words, action verbs, outcomes and questions related to each of the thinking levels in the taxonomy. Here is the link of the original chart, try to zoom it in to make it legible.

Kan en hatt vara en hjälp vid ett textsamtal? För väldigt många år sedan läste jag en artikel i Lärarnas Tidning. Artikeln handlade om en svensklärare som hade besökt Nya Zeeland. Med sig hem hade läraren en idé om att utveckla läsandet och lyfta samtalet om det lästa till en ny nivå. Artikeln i tidningen hette Hatten på för läsecirkeln. Läscirkeln går ut på att eleven läser en text eller en bok och reflekterar kring texten ur olika perspektiv. Det är där de så kallade hattarna kommer in. Gul hatt – positivt. Förutom hattarna kan eleverna få olika roller när de läser en text eller bok, rollerna ser ut så här; Ordföranden. Artikeln publicerades 2009 och jag har sedan dess använt mig av detta i min egen undervisning på elever från år 2-6. Det jag har lärt mig genom åren är att arbeta igenom alla delar noggrant innan för att få det bästa resultatet. Jag börjar med att leta fram en text och oftast hittar jag texterna på en läsande klass. När hattarna är klara går vi på de olika rollerna.

Hur svårt är det att få ett A? Det är inte bara eleverna som undrar hur svårt det är att få ett A i betyg. Elevernas föräldrar är minst lika nyfikna. Är det svårare att få ett A än att få en 5:a? Och visst måste det vara mycket svårare att få ett A än ett MVG, för ett MVG är väl ungefär som ett B eller? Det är förståeligt att man gärna vill översätta dagens betygsskala till de beteckningar man själv hade i skolan men det låter sig inte riktigt göras. Vi kan använda en idrottsmetafor för att förklara varför ett A inte är det samma som en 5:a, ett MVG eller ens ett MVG+. Illustration: Ola Henningsson I läroplanen finns det fasta kunskapskrav som talar om vad som krävs för att få ett A i betyg. Ett A är inte det samma som ett MVG Om vi fullföljer vår liknelse från idrottens värld kan man säga att de gamla läroplanerna istället för att mäta kunskapen i form av hoppförmågan i höjdhopp mätte hoppförmågan i längdhopp. Illustration: Betygsskalan 1-5 normalfördelningskurva Andelen A lägre än andelen MVG

Förstelärare i Svedala - Inspiration och tips 2014 är året då Svedala kommuns Förstelärare bloggar publicerades på nätet. Sedan dess har det gjorts 110 inlägg av kommunens 10 första förstelärare. Sammantaget har bloggarna genererat mer än 145.000 träffar. Första inlägget, den 20 januari, skrevs av Hanna Claesson och handlade om Förväntan inför BETT och sista inlägget Aktivera eleverna under högläsning publicerades den 18 december av Joakim Nilsson. Sedan slutet av november så finns det möjlighet att via e-post prenumerera på nya inlägg, vilket anammats av läsare från 36 olika kommuner, se kartan. Antalet förstelärare i Svedala kommun har utökats till 26 stycken och under vårterminen kommer ni att få ta del av 18 debuterande inläggsförfattare som alla bloggar om sin undervisning och arbetar för att #allaskalyckas. Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning.

"The Big 5 saknar tyngd" Undervisningen i skolan bör utgå från de ämnesspecifika förmågor som avslutar kursplanernas syftestexter. Dessa uttrycker en kärna av vad varje skolämne ska utveckla hos eleverna. Både det centrala innehållet och kunskapskraven vilar i de ämnesspecifika förmågorna. Men universitetslektorn Göran Svanelid har lagt fram ett alternativt förfaringssätt som fått stor spridning och uppmärksamhet. I Pedagogiska magasinet (nr 4/11) – och även i Grundskoletidningen (nr 4/11) – presenterar han under rubriken ”The Big 5” fem generella förmågor som han menar att både undervisningen och bedömningen i alla ämnen bör utgå från. The Big 5 har fått stor spridning och Göran Svanelid är en flitigt anlitad föreläsare och fortbildningsledare. Så vad är The Big 5 egentligen? The Big 5 bygger på tanken att det finns generella förmågor som inte är knutna till en viss praktik eller ett visst innehåll och att de är överförbara från ämne till ämne.

Att leda digitaliseringen på skolor och förskolor Att organisera personalens arbete med diskussionsunderlaget Det är en fördel om exempelvis en IKT-pedagog eller förstelärare med utvecklingsuppdrag inom digitalisering kan delta i planeringen. Finns det centrala IKT-pedagoger eller motsvarande hos huvudmannen kan de också medverka. Indelning: Organisera gärna personalen i grupper om 3–6 personer och utgå från hur ni är organiserade. Tid: Planera in den individuella förberedelse och de kollegiala möten som arbetet med diskussionsunderlagen föreslår. Så här har vi tänkt upplägget i diskussionsunderlaget: Se, läs och fundera på egen hand (ca 90-120 min). Personalens digitala kompetens Med rätt kompetens är skolans personal väl förberedd. Det systematiska kvalitetsarbetet är grunden för att analysera personalens och skolans behov. Systematiskt kvalitetsarbete – så fungerar det Självskattningsverktyget Lika på SKL:s webbplats På vår lärportal finns material för kompetensutveckling som riktar sig till lärare. Tekniska förutsättningar

Utbildningsmodul 1 om Formativ bedömning – NORDSTRÖM EDUCATION För att kunna arbeta systematiskt med planering, genomförande, uppföljning och utvärdering utav undervisningen i allmänhet och bedömning i synnerhet så kan olika matriser underlätta både för lärare och elever. Bedömningsmatriser kan användas för att tydliggöra målen och bedömningskriterierna för en hel kurs, ett enskilt arbetsområde alternativt en specifik uppgift. I en allmän bedömningsmatris bör det tydligt framgå en koppling mellan syfte, mål, centralt innehåll och kunskapskraven utifrån Skolverkets kurs- och ämnesplaner. En mer specifik bedömningsmatris kopplad till ett arbetsområde eller en uppgift bör även innehålla en beskrivning av kopplingen mellan bedömning, undervisning och lärandemål (Alignmentplanering). Bedömningsmatriser kan till fördel användas tillsammans med gamla elevexempel för att eleverna skall skapa sig en förståelse för olika kvalitéer som de skall utveckla.

Puentedura – förändrad undervisning, en-till-en och SAMR-modellen – Det går inte att sätta ny teknik i lärares händer och tänka ”that’s it”. Teknik i sig ger inte några förbättrade resultat, säger skolforskaren Dr. Ruben R. Puentedura. Han har precis börjat föreläsa i en fullpackad föreläsningssal. – Varför använder vi teknik? – Dessutom behöver vi modeller som hjälper lärare att forma sitt tänkande kring teknik och användandet av teknik, baserat på potentialen som tekniken har. Puenteduras presentation från föreläsningen Teknik var som helst, när som helst Puentedura förtydligar att han pratar ur aspektet där varje elev har en dator eller datorplatta (en-till-en). – Men vad kan vi kan åstadkomma och vad vi ska sträva efter att åstadkomma. Fortsättningsvis går Puentedura igenom forskning som bedrivits från 60-talet och framåt om barn och teknik. Dramatiska resultat – Om tekniken används på passande sätt kommer barnet inte att lära sig multiplikationstabellen bättre, snabbare eller mer korrekt. SAMR- modellen Han förklarar SAMR-modellen nedifrån och upp:

Lärarutbildningen storsatsar på ledarskap Ledarskapets plats i lärarutbildningen har diskuterats flitigt inom lärarkåren under de senaste åren. Uppsala universitet valde för några år sedan att göra en extrasatsning på ledarskap i lärarutbildningen – en unik sådan. Martin Karlberg är universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Han brinner för att utbilda blivande lärare i ledarskap i klassrummet och andra kunskaper som ger en effektiv undervisning. – Det är jätteviktigt i dag att ha ett bra ledarskap i klassrummet. Under en ledarskapskurs som pågår i fyra till fem veckor lär vi studenterna allt vi kan för att bli skickliga på att leda elever. Det är ett mycket gediget paket som universitetet erbjuder. – Vi har satsat extra medel, undervisningstimmar och utvecklingsresurser för att alla studenter ska vara så väl förberedda som möjligt och bli goda ledare. – Studenterna får öva på olika centrala ledarskaps- och undervisningsfärdigheter. – Ja, det skulle jag säga.

Sju lärmoduler för arbete med Dylan Wiliams bok ”Att följa lärande” | Kvutis MOMENT A – vetenskaplig grund Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of education vid University of London, har under lång tid forskat på vad som utmärker framgångsrikt lärande och tagit fram en verktygslåda för arbete i klassrum. Boken Att följa lärande har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. Att läsa: Förord + Kapitel 1, s.15-41 MOMENT B – diskussion och planering “Att förbättra resultaten i utbildningen är en livsviktig ekonomisk nödvändighet, och det enda sättet att uppnå det är att öka lärarkårens kompetens.” – Dylan Wiliam, Att följa lärande Igångsättare Vad tror du är det bästa med att vara elev på en av dina egna lektioner? Att diskutera Vilka åtgärder har ni prövat som lett till ökat beteendemässigt engagemang och ansvar (plikt), dvs, som lett till att eleverna i högre grad är på plats, är i tid, har med sig rätt material etc? MOMENT C – undersökande arbete

Fridas | samlade intryck och idéer

Related: