Feta öppna frågor Feta frågor är öppna frågor. De har inga rätt eller fel. Feta frågor ger möjlighet att tänka, kommunicera och lära. Öppna frågor hjälper också läraren att ge ordet till eleven och därmed sänka sitt eget talutrymme: Hur gör man en hög med vatten?Hur låter tystnad? ÖPPNA lärande frågor att ställa vid läsundervisning: Förhållningssättet är tillåtande, varsamt nyfiket, sonderande, undersökande, vägledande och medvetenhetsutvecklande: Vilket ord är det längsta? Då eleven kan läsa ord som du som lärare förvånas över kan läraren ställa dessa frågor. Frågorna har till uppgift att medvetandegöra eleven och faktiskt också läraren: Hur gör du för att lösa läsningen av vissa ord Du lyckades att utläsa – brandbilsslang… Hur gjorde du? Utvecklingssamtal med förmågorna som grund. Vilken väg ska du gå för att nå dina mål? Ja, nu är det utvecklingssamtaltider igen och den här terminen måste jag ärligt säga att det kändes väldigt befriande att inte behöva sitta mer eller mindre dygnet runt innan och skriva omdömen i diverse mallar. Jag vet att det har sett väldigt olika ut på olika skolor hur man har arbetat med omdömen och jag kan bara tala för hur det har varit hos oss. Det har varit en tung administrativ bit, vi har skrivit våra omdömen i Excel och det har varit mycket kopiera - klistra in. Nu behöver vi bara lämna omdömen en gång per läsår och vi behöver också bara fylla IUPen en gång per läsår. Den här gången kände jag verkligen att man kan fokusera på just utveckling och göra samtalet mer framåtsyftande, alltså ge en mer formativ bedömning. Trots känslan av befrielse att inte behöva dokumentera sig till döds innan samtalet så kände jag även en liten osäkerhet. Eleverna fick en checklista av mig med olika punkter som de skulle förbereda innan samtalet. /Marie
Att själv få komma på vad man inte kan! Idag provade vi att använda mini-post-it-lappar när vi läste om ”Nedbrytning” i vår NO-bok. Ett arbetssätt som beskrivs i boken ”Läsdidaktik” av Astrid Roe. Hon kallar den här strategin för ”kontrollera läsningen”. Detta arbetssätt stimulerar eleverna att ta kontroll över och övervaka sin egen läsförståelse. Jag började med att berätta att vi skulle utveckla vår metakognitiva förmåga under vår NO-lektion. Jag skrev metakognition på smartboarden och plockade fram symbolen för metakognitiv förmåga (vi använder dessa bilder: Thebig6). Först gick vi igenom rubrikerna, bilder och bildtexter för uppslaget vi skulle läsa. Därefter fick de i uppgift att sätta in post-it-lappar i boken, varje gång de kom till något som de inte förstod och varje gång de lärde sig något nytt. + = är helt nytt för mig – det visste jag inte”? Eleverna fick sedan arbeta i par och 4:orna läste texten högt för 3:orna.
5 Powerful Questions Teachers Can Ask Students My first year teaching a literacy coach came to observe my classroom. After the students left, she commented on how I asked the whole class a question, would wait just a few seconds, and then answer it myself. "It's cute," she added. Um, I don't think she thought it was so cute. So that day, I learned about wait/think time. Many would agree that for inquiry to be alive and well in a classroom that, amongst other things, the teacher needs to be expert at asking strategic questions, and not only asking well-designed ones, but ones that will also lead students to questions of their own. Keeping It Simple I also learned over the years that asking straightforward, simply-worded questions can be just as effective as those intricate ones. #1. This question interrupts us from telling too much. #2. After students share what they think, this follow-up question pushes them to provide reasoning for their thinking. #3. #4. #5. How do you ask questions in your classroom?
Exit tickets | Tips och idéer för lärare På mina fysiklektioner har jag börjat använda ”exit tickets” – lappar där studenter svarar på ett par frågor om hur de upplevt lektionen. Jag använder mig av tre frågor: Tre saker jag lärt mig på lektionen.Något jag inte riktigt lärde mig på lektionen.Något som inte var med, som jag önskar att jag lärt mig. Tanken är både att jag som lärare ska få lite återkoppling på min undervisning, men ännu mer att eleverna ska reflektera över vad de lär sig (eller inte). Hittills har det fungerat utmärkt – det tar någon minut i slutet på lektionen, och utgör dessutom en bra rutin för att avrunda ett lektionspass. Jag minns inte vem det var som tipsade mig om att använda exit tickets, men jag vill ändå sända ett tack. Kolla in de exit tickets jag använder (utskriftssnällare format). PS: När jag googlar på ”exit ticket” hittar jag exempel som tyder på att de används till lite mer omfattande frågor på annat håll.
Lär dig grunderna Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Läs Christel Janssons 24 luckor om Synligt lärande för lärare för att få en intressant och lättillgänglig genomgång av Hattie’s forskning för lärare. Vill du fördjupa dig ytterligare kan du läsa Synligt lärande - Jan Håkanssons svenska sammanställningen av Hatties rapport och titta på hans powerpoint där forskningen presenteras. Synligt lärande i Svedala Tillbaka upp STEG 2 – En förståelse för BFL-strategierna I filmklippet Introduktion – formativ bedömning (28:31) får du precis det som titeln säger.
Kamratbedöming + Lärarbedöming + Självbedömning + Digitala verktyg + Flippade klassrum = YES WE CAN! | Fröken IT YES WE CAN! Resultatet av just dina elevers lärande kommer att variera beroende på vem du är som pedagog, vad du har för relation till dina elever, hur skicklig du är på att ställa ”rätt typ av frågor”, hur du ser på lärande och hur långt du har kommit i användandet av digitala verktyg, med mera. En sak är säker: Om du använder dig av konceptet i rubriken på ett medvetet sätt kommer du att lyfta dina elever och få ett ”effektivt lärande”, åtminstonne om man lyssnar på J.Hattie och D.Williams, bland andra. Digitala verktyg, formativ bedömning och flippade klassrum kan öppna helt nya möjligheter för lärande. YES WE CAN, säger Obama. YES WE CAN, borde hela Sveriges skickliga lärarkår ryta ut. (Många av de digitala verktygen nedan finns även som appar för iPad!) Både elever och pedagoger måste klart och tydligt veta vart de är på väg: Konkretisera målen tillsammans med eleverna. Diskutera/reflektera online/fånga upp åsikter och tankar anonymt…: Synliggöra via bloggar och wikispaces:
Startkit – en termins arbete med BFL | Kvutis Startkitsupplägget, som består av åtta lärmoduler, är tänkt för att komma igång med kollegialt arbete med BFL. Klicka på bilden för att komma till startkitet Innehåll i startkit1 Förutsättningar2 Upplägg och innehåll3 Annat stödmaterial
Mickes mattevideoklipp gör succé på internet Videokameran riggas snabbt upp i ett tomt klassrum på Granbergsskolan i Bollnäs. Läraren Micke Sundström har inget manus, men har inga problem med att prata in i kameralinsen när han ska spela in ett nytt avsnitt om matematiska problem. Tanken är att eleverna, när som helst och i lugn och ro kan få hjälp i sin undervisning med hjälp av en dator, mobiltelefon eller surfplatta. – För våra elever tror jag att det är trevligt med ett känt ansikte och en dialekt de känner igen, men sen har det har visat sig att det är många andra i Sverige som tittar på filmerna. Kanske tycker de att det är en exotisk dialekt, säger Micke Sundström. Hittills har det blivit cirka 150 filmklipp, det mest populära, som har visats över 32 000 gånger, handlar om hur man förenklar uttryck med parentes. – Man märker inför nationella prov, då ökar frekevensen på tittningar rejält. Skrotade läroböckerna Finns det någonting som inte är så bra? – Kanske att man inte kan släppa skolan på fritiden, men annars är det bra.
Miniwhiteboards aktiverar eleverna Det var när so- och svenskläraren Mikael Sjöström, Negline skola i Nacka, såg Lilla Aktuellt tillsammans med sin klass, som han upptäckte en typ av undervisning där eleverna har varsin whiteboard under lektionerna. – Det såg väldigt intressant ut eftersom det gjorde eleverna aktiva, säger han och tillägger: – Det krävs på ett eller annat sätt tankeverksamhet och handlande för att lärande ska komma till skott. Men man vet aldrig riktigt vad som försiggår i elevernas huvuden. Men på det här sättet ser man just det. Mikael Sjöström köpte in whiteboards i a4-format som hans elever fick börja använda. – Jag tycker att man kommer åt många bra aspekter av lärandet. Han nämner fem användningsområden. – Jag kan be eleverna skriva upp tre begrepp om det vi höll på med förra lektionen. Tavlorna kan dessutom användas som anteckningsblock istället för papper. – Där kan du anteckna stödord till en bok eller film och plocka ut begrepp. Som tredje användningsområde nämns utvärderingar. Vad tycker eleverna?
Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det! I en mycket läst artikel av Nilholm och Alm undersökte de båda forskarna hur lärare bar sig åt för att få nå inkludering. En klass valdes ut utifrån resultat i en pilotstudie. I pilotstudien ingick åtta klasser som hade rykte om sig att vara inkluderande. Sex strategier för inkludering Klassen som valdes ut bedömdes vara mer inkluderande än övriga sju klasser. Anpassning av instruktioner utifrån varje elevs behov. De båda lärarna betonade betydelsen av liten klasstorlek och av ett lika synsätt på undervisning och fördelning av arbetsuppgifter. Kritik mot användning av inkluderingsbegreppet Nilholm och Alm betonar vikten av att tydligt definiera vad inkludering är. En mycket heterogen elevgrupp Vid valet av klass för att undersöka inkludering var elevsammansättningen viktig. Det fanns redan tidigt i förskolan farhågor om att flera barn i gruppen inte skulle ha en chans att lyckas i skolan. Att se elevers olikheter som något positivt Hur vet man att ett klassrum är inkluderande? Referens