background preloader

#frågebatteriet

#frågebatteriet
#frågebatteriet hänger runt min hals. Frågebatteriet följer mig hela dagarna för att jag ska vara medveten om hur jag ställer frågor. Till eleverna. När jag möter vuxna frågar de nästan ingenting.

Coniuncti forte - tillsammans starka Höstterminen 2014 fick jag många nya uppdrag. Ett av dem var att planera och leda lärarforum, som under vårterminen skulle vara gemensamma för Roslättsskolans och Kyrkskolans personal samt handla om bedömning. De skulle även vara en fortsättning på kommunens gemensamma konferens Betyg och bedömning som vi hade i november. Tankarna snurrade igång direkt, men jag hade svårt att hitta en bra struktur och den röda tråden inföll sig aldrig. Frågor jag brottades med var bland annat att hitta en gemensam nämnare för att knyta samman två skolors utvecklingsarbete och hitta ett innehåll som motsvarar behovet på båda skolorna? Det finns så mycket att fördjupa sig i, men så få tillfällen alla är samlade. Jag och min biträdande rektor satte oss ner för att strukturera upp våra respektive tankar och analysera våra skolors behov. Kommunens utvecklingsstrateg presenterade en mötesstruktur för oss som heter TLC (Teacher Learning Community) och passar för ett 90 minuters långt möte. Att diskutera

Min SETT-föreläsning – manus och bilder: Formativ bedömning som elevhälsoarbete Formativ bedömning – en del av elevhälsoarbetet Skolan ska både förebygga och åtgärda situationer där elever riskerar att inte nå målen. En effektiv återkoppling och en säker bedömningskompetens från lärarens sida är verktyg för att både förebygga och åtgärda svårigheter att nå målen. i min föreläsning vill jag diskutera de pedagogiska perspektiv som medvetet eller omedvetet ligger till grund för hur vi ser på skolans roll när elever hamnar i svåra situationer. Eftersom hjärnan inte tycker om att tänka men gillar att lösa problem så börjar jag med en övergripande fråga som är tänkt att sätta igång hjärnan och skapa fokus och intresse: Vilka tre saker gör att formativ bedömning är en del av ett elevhälsofrämjande arbete? Vi som jobbar med pedagogisk verksamhet ska enligt lag och läroplan arbeta utifrån ett salutogent perspektiv. Vi specialpedagoger brukar tänka att det finns två huvudperspektiv som märks i skolan, det relationella och det kategoriska. Min son Hjalmar är 13 år.

I huvudet på Carol Dweck - tankar och tips om Mindset - ...tänk vidare... Jag har under ett antal år intresserat mig för och försökt använda Carol Dwecks Mindset-teori. För mig startade det i klassrummet som ett sätt att skapa ett motiverande klimat med elever i stort behov av detta men insåg vartefter att alla elever (och vi lärare själva) skulle kunna dra nytta av detta tänkesätt. Begreppet Mindset har sedan under åren dykt upp här och var i den svenska skoldebatten t ex genom inslag i BoB-kursen (distanskursen vid Karlstad universitet) och i diverse forum på nätet. Genom översättningen till svenska av hennes bok Mindset så verkar intresset stiga. Så man kan fråga sig om mindset blir en ny quick-fix-hype-frälsningslära eller om det kan bli ett forskningsbaserat förhållningssätt? Ibland har, hoppfullt nog, Mindset tagits upp av olika skolföreläsare. Jag träffade Carol Dweck på konferens i Norge 2010 och bjöd i samarbete med James Nottingham över Carol Dweck till Skandinavien för en konferensserie under en vecka i september 2014. 1. 2. 3. mvh//Bosse

Lär för livet! | Formativ bedömning och ett språkutvecklande arbetssätt lyfter undervisningen! Äpplen Inspirerad av filmen om Austins butterfly, planerade jag den här lektionen. Målen var att: * få eleverna mer mottagliga för feedback, utan att känna att det var personlig kritik. * träna eleverna på att ge konstruktiv kritik. * få eleverna att rita och måla vad de verkligen ser. * få eleverna att lägga tid och tanke i sina bilder, att prova, göra om, förbättra.* låta eleverna träna i att kommunicera runt en bild, genom att använda begrepp som hör till bildämnet.* att göra eleverna medvetna om hur utveckling sker. Jag genomförde min lektion i en årskurs 4. Jag berättade om en elev jag en gång hade. Hon målade så noga hon kunde innanför linjerna. "Vad tror ni att jag gav henne för råd?" Efter lite diskussioner tog jag fram nästa bild. "Vilka råd tror ni att jag gav henne sedan?" Hade hon lyckats? Det blev ytterligare diskussioner i klassen. Mina fjärdeklassare blev klart imponerade, men det verkade ändå inte så svårt.

Åk 2 Matematik -handbok Ladda ner handboken i pdf-format (466kB, 16.2.2015). Verktygen för bedömning och identifiering av stödbehov är en del av LukiMat-tjänstens material för bedömning av lärandet. Verktygen är utarbetade för bedömning och identifiering av stödbehov i matematik för barn i förskola, årskurs 1 och årskurs 2. Målsättningen är att identifiera de barn som av en eller annan orsak presterar lägre än barn i samma ålder eller samma årskurs, eller de barn som inte når upp till de uppställda målen. Med hjälp av verktygen för bedömning och identifiering av stödbehov kan läraren bedöma hur barnen i gruppen behärskar grundläggande färdigheter i matematik. Blanketterna och deras funktion Verktygen för bedömning och identifiering av stödbehov i matematik är avsedda för bedömning av hela gruppens färdigheter. Barnens uppgiftsblanketter innehåller uppgifterna som görs i grupp. Efter bedömningen poängsätter läraren uppgifterna. Färdigheter som står i fokus vid bedömningen *) Täcker flera färdighetsområden Figur 1.

Related: