Parlör för pedagogproffs – vilka ord ska man använda och vilka ska undvikas? Dags att ta nya tag och komma igång med undervisning, rutiner, kollegialt samarbete och lärande. Jag har satt ihop en lista med centrala ord och begrepp för att använda i kommunikation kring elevärenden eller granskning av undervisning. Syftet är att rensa i floran av olika uttryck som används och som inte alltid är kompatibla med det som vår skollag eller våra skolmyndigheter använder och därmed inte är forskningsförankrade. Om vi använder fel ord finns risken att vi landar i synsätt som inte är framåtsyftande. funktionsnedsättning – en nedsättning av psykisk eller fysisk förmåga hos en person. funktionshinder – negativa konsekvenser och hinder som uppstår i miljön kring en person på grund av funktionsnedsättning. funktionsförutsättningar – ett ord sprunget ur funktionshinder som också betecknar både person och miljö. funktionsbegränsningar – precis som funktionsförutsättningar är det ett ord som betecknar både person och miljö. handikapp – förlegad term Källor:
Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Skolverkets allmänna råd är tänkta att fungera som ett praktiskt redskap i arbetet med att stödja en elev i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Det finns också exempel på blanketter som kan användas i arbetet. De allmänna råden gäller i sin helhet för förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Vissa delar av råden gäller även för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare. Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Utgått: Allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram ersätter den tidigare Allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd från 2013.
Tipsbanken är en ny portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter. Tipsbanken är en ny portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter. Tips och idéer kommer från pedagoger som delat med sig under våra VIS-kurser (Verksamt i skolan). Du kan läsa alla tips genom att välja det område som du är intresserad av i menyn till höger. Kommer du på nya saker som du vill tipsa om finns möjlighet att göra detta. Tipsen kommer från konkreta situationer där pedagoger använt dem.
materiell_pa_morsmal_i_leseogskriveopplaringen.pdf It-stöd gör stor skillnad för elever - SPSM Vi befinner oss i en tid där lärandet håller på att förändras. Elever och lärare får i allt högre utsträckning tillgång till it i form av bärbara datorer, pekplattor och telefoner. Samtidigt har tillgången till internet förbättrats. Det sker också en hel del kompetensutveckling av skolornas personal. Nya möjligheter att dela, samverka, utforska och kommunicera ökar elevernas möjligheter att möta de krav som ställs i ett framtida samhälle. Förra året fick Sveriges kommuner och landsting, SKL, uppdraget att etablera ett Nationellt forum för skolans digitalisering. ”Den svenska skolan ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Forumet har också beskrivit förväntade lägen, bland annat när det gäller likvärdighet: ”Alla elever och all personal i förskolan och skolan har god tillgång till personliga, digitala resurser och verktyg som möter individernas unika behov.” Den formuleringen kan få stor betydelse för enskilda elever. Berit Engberg, enhetschef
Anna Anu Viik - Minoritet Läraren Anna Anu Viik vill starta en distansskola med modersmålslärare som kommunerna kan köpa in. - Det känns väldigt roligt och utmanande att få bygga upp något helt nytt, säger hon. Foto: Johan Jeppsson Distansundervisning i modersmål är lösningen på den akuta lärarbristen men också ett sätt att göra modersmålsundervisningen roligare för eleverna. Det menar Anna Anu Viik, modersmålslärare på Gotland, som planerar att starta en distansundervisningsskola. Anna Anu Viik har jobbat som lärare i över tjugo år, både som klasslärare och nu på senare år som modersmålslärare i finska på Gotland. Få elever spridda på stora ytor och en modersmålslärare som tillbringar mer tid i bilen på väg till och från skolorna än i lektioner med eleverna. - Och hur roligt är det för en elev att år efter år sitta ensam med en lärare i en skrubb? Den prisbelönta läraren insåg att det behövdes en förändring för att öka intresset bland eleverna och göra undervisningen mer meningsfull för alla.
Studiepaket om undantagsbestämmelsen - SPSM Undantagsbestämmelsen är ständigt aktuell och frågorna är många. Vad innebär den? Vem beslutar att den ska tillämpas? När kan den tillämpas? Hur kan man tillämpa den och hur påverkar det eleven? Tillsammans med Skolverket har vi tagit fram ett studiepaket som omfattar fyra områden. Paketet är uppbyggt kring fyra filmer med tillhörande läsanvisningar och diskussion. Arbetet med studiepaketet kan, efter en inledande planering, med fördel genomföras under fyra tillfällen. Samtalen kommer troligen att bli bättre om du och dina kolleger tillsammans har fått reflektera över nuläget, en självskattning inför diskussionerna. Förslag till frågeställningar: Hur skapar ni en likvärdig undervisning för en elev med funktionsnedsättning? Sammanställ frågor och funderingar för att få en bild av vad som bör bli er skolas fokus i diskussionerna och kompetensutvecklingen.
Vad innebär studiehandledning på modersmålet och krävs det åtgärdsprogram? Om det finns risk att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov utreds. Visar utredningen att eleven har behov av studiehandledning på modersmålet ska studiehandledningen ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Föräldrar och skola bör samtala om elevens behov av studiehandledning. Krävs det åtgärdsprogram för studiehandledning på modersmålet? Enligt Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram finns det två former av stödinsatser. Läs mer om extra anpassning, särskilt stöd och åtgärdsprogram I Skolverkets stödmaterial Stödinsatser i utbildningen - Om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd, går följande att läsa om studiehandledning på modersmålet:
Funktionsnedsättning - www.lul.se I den här delen kan du läsa om en mängd aspekter av det som utmärker olika funktionsnedsättningar. Innehållet har skapats i samarbete med ledande experter inom respektive område. Du kan läsa om hur funktionsnedsättningarna påverkar vardagen, vad de beror på och vad man kan göra för att förbättra sin situation. Du kan också hitta tips på litteratur som rör de olika ämnesområdena.En del faktatexter finns på engelska, arabiska och ryska. Klicka på "Faktatexter på andra språk än svenska" i menyn för att komma vidare. Texterna är uppdelade i fyra kategorier: TAKK För Språket Extra anpassningar årkurs 6-9 Det är krav på att dokumentera de extra anpassningarna dock inte för årskurser där betyg sätts. För åren 1-5 finns den skriftliga utvecklingsplanen med skriftliga omdömen och där ska man dokumentera sammanfattning av insatser för att eleven ska kunna nå kunskapskrav. För elev som riskerar att inte nå något kunskapskrav ska det förtydligas vad i kunskapskravet som är svårighet samt kompletteras med sammanfattning av extra anpassningar som då görs. I årskurser där betyg sätts säger skolverket att inget hindrar att skolan utarbetar egna rutiner för dokumentation gällande extra anpassningar. Det är också så att det är upp till rektor och skola att ev starta IUP för t ex årskurs 6. Där kan extra anpassningar skrivas. Överföring av information gällande hur en elev behöver ha det för att utvecklas mot kunskapskrav är ju särskilt viktig vid skolbyte, t ex som ofta sker från mellanstadiet till högstadiet (år 6 till 7).