background preloader

VIA-modellen – en enkel lärmodell

VIA-modellen – en enkel lärmodell
I veckan var jag på Skolforum och föreläste om hur det kan se ut i en lågstadieklass när man går in för att eleverna ska kunna reflektera över hur de gör när de lär. Inte att de ska nischa in sig i fasta lärprofiler, som jag snarare tycker kan hämma än hjälpa dem att våga ta nya kliv. Nej, hur man kan prata om utmaningar och hur vi faktiskt alla ibland hamnar i lärande gropar, som vi kan hjälpa varandra att ta oss upp ifrån. Om hur vi kan leta efter utmaningar och se det spännande i att lära mer. Efteråt kom det fram en åhörare som bad att få använda en modell jag hade visat. Jag har haft med den på bloggen tidigare, men postar igen för att göra den aktuell ifall nya besökare kommer in här. Mina elever har modellen på sina målböcker.

http://itmamman.se/2014/10/viamodellen/

Related:  lektioners strukturLektioners strukturDidaktikUtmanande undervisning

Kittla hjärnan: Rubriksätt lektionen! Jo, jag kallar lektioner som leder till tänkande – Kittla hjärnan! För att göra det måste lektionerna också ha namn och rubriker. Naturligtvis kan vi kalla lektionen för en lektion i NO. Utmanande undervisning ökar elevens ansträngning Jag vill rekommendera boken Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham som en handbok i undervisning som utvecklar elevers tänkande och ansträngning. Nottingham har fokus på att öka elevers medvetenhet om hur viktig den egna ansträngningen är för lärande. Han utgår från följande fem centrala begrepp som resulterar till en effektiv utbildning i självständigt tänkande och tron på sig själv att klara svåra utmaningar. - Återkoppling

John Hattie och James Nottingham I torsdags befann jag mig, tillsammans med nästan 900 andra förväntansfulla lärare och annat skolfolk, på Conventum Arena i Örebro för att lyssna till och inspireras av professor John Hattie och den brittiske läraren och författaren James Nottingham. Hela Conventum bubblade av förväntan och spänning när Hattie efter en stunds väntan äntligen klev upp på scenen för att prata om sin forskning. Eftersom jag redan förra sommaren hade läst SKL:s sammanfattning av synligt lärande (av Jan Håkansson) och veckorna innan föreläsningen även läst delar av Synligt lärande för lärare kände jag att jag hade bra koll på studien som under de senaste åren har tagit skolvärlden med storm. Jag blev därför både förvånad och aningen besviken när i stort sett hela dragningen var en genomgång av de påverkansfaktorer, som är centrala i studien, från faktorer med skadlig effekt till faktorer med vinnande effekt.

Konkret lektionsstruktur sparar tid och inkluderar När jag nu stuckit ut hakan och menat att vi har mycket tid och lite hinder för utveckling är det kanske på sin plats att var lite mer konkret också och inte bara gnälla över långsam utveckling! Det som har räddat mig tidsmässigt är att ha en tydlig struktur för innehållet i en lektion (engelska). Det gör att jag vet precis vad lektionen ska innehålla i stort när jag ska tänka igenom lektionen. Ska tilläggas att vi på vår skola har lektioner som är 3 timmar långa men har man kortare pass är det bara att dela upp strukturen i två delar. Så här ser min grovstruktur ut och den är likadan varje vecka:

Stöd för utmanande undervisning I Skolverkets rapport ”Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen”, betonas vikten av att utmana eleven utifrån den nivå eleven befinner sig på, med höga förväntningar och framförallt med rätt stöd. Att vara en högpresterande elev, innebär inte att jag automatiskt presterar på en lika hög nivå i alla ämnen, eller utifrån alla förmågor. Att vara en högpresterande elev innebär inte heller att jag ska lämnas att ”forska vidare” på egen hand, att jag klarar mig utan stöd och stöttning från pedagog och kamrater.

Mitt Flippade Klassrum I dagens DN publiceras följande artikel: Oredan ökar i klassrummen trots tuffare tag Det som förvånar mig mest är att folk fortfarande blir förvånade av att ”tuffa tag” inte hjälper för att strukturera och skapa ordning i klassrummen. När man försöker lösa ett problem i klassrummet genom att använda sig av metoder som kanske fungerade för 50 år sedan på dagens unga och morgondagens vuxna, ja snacka om att använda ”fel” metoder. Forskningen inom pedagogiken går framåt. Utvecklingen av alla de verktyg som finns tillgängliga i klassrummet går framåt.

Vi lär på olika sätt I höstas när vi började var alla elever nya på skolan liksom jag. De kom dessutom från flera olika skolor både i kommunen eller inflyttande från andra kommuner. Under hösten har därför mycket tid gått åt att forma och svetsa samman gruppen. Det har gått både upp och ner under resans gång. Vissa saker har vi snabbt hittat vägar för och andra letar vi fortfarande efter det bästa sättet att jobba på. Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen.

En sammanfattning av Nottinghams bok Utmanande undervisning som vi läste inom... Vi har läst Utmanande undervisning i klassrummet av Nottingham inom #pedaläslyft. Här nedan kommer en sammanfattning av boken för er som vill. Boken är utgiven av Natur & Kultur 2013 och har åtta kapitel. Dags för standardiserade lektioner? Din viktigaste checklista inför nästa lektion! Vi som jobbar i elevhälsoteam i skolor runtom i Sverige vet hur svårt det är att nå ut, verkligen nå ut, till alla klassrum med de råd vi har för att möta elevers behov. Vi förklarar, vi visar, vi skriver planer, vi samtalar, möter tillsammans med föräldrar och ibland BUP. Alla förstår, alla är med på tåget men vid uppföljningen visar det sig att undervisningen har tuffat på precis som vanligt. Och nu är eleven i en ännu värre sits än vid förra mötet. Generellt åtgärdsprogram för lärare var ett försök att komma närmare pudelns kärna för att få fatt i de där ingredienserna som varje lektion behöver ha för att förebygga, träna och kompensera för funktioner och förmågor som inte utvecklats tillräckligt ännu. Nu tänker jag att det är tre ingredienser som behöver genomsyra lektioner för att få samma effekt.

Related: