background preloader

Frågor jag ofta får

Frågor jag ofta får
Vilka elever ska läsa sva och hur vet man det? Skolförordningen (2011:185, 5.kap §14) säger: ”14 § Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för 1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, 2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev.” Svenska som andraspråk ersätter för dessa elever ämnet svenska. En elev kan inte läsa enligt två kursplaner. Det är inte enkelt att kartlägga och bedöma en elevs språkutveckling. NC skriver vidare ”Kännetecknande för elever som behöver svenska som andraspråk är att deras kognitiva utveckling har kommit längre än deras svenska språk så när tanke och språk är på samma nivå kanske det är så att eleven kan följa kursplanen i svenska istället.” Hur kan man organisera undervisningen i sva?

https://hjartatskogshaga.wordpress.com/2014/10/02/fragor-jag-ofta-far/

Related:  svenska som andraspråkSVASpråkutvecklande arbeteSVA

Hur bör sva bedrivas, inom svenskundervisningen eller separat? Hur bör svenska som andraspråksundervisningen bedrivas, inom klassens ram eller som separat undervisning? Vi kan börja med att omformulera frågan till: Hur ska undervisning utformas för att de elever som har behov av undervisning i svenska som andraspråk har störst möjligheter att få stöttning i sin andraspråksutveckling? Eller: Vad har betydelse för att elever som har svenska som andraspråk genom undervisning ska kunna få maximal stöttning i sin andraspråksutveckling? Svaret på den senare frågan måste till att börja med vara: Möjligheter att få delta i språkligt utmanande och utvecklande aktiviteter och att i dessa aktiviteter få vara språkligt aktiv.

Vi utvecklar språket genom att lyssna Språket är vårt kulturella verktyg, det är det medel som gör att vi kan tänka och lära tillsammans. Det är sättet vi kommunicerar på och använder för att beskriva, uttrycka, förstå och lära. Men att lära sig ett språk tar tid, väldigt lång tid. Det tar lång tid för alla men i synnerhet för elever som möter ett helt nytt språk. Det ställer krav på särskilt god och genomtänkt undervisning.

Att arbeta aktivt med ordförståelse Hur gör vi egentligen för att våra elever ska lära sig nya ord? Det pratas mycket just nu om läsförståelse och strategier för att förstå en text men vi pratar inte lika mycket om strategier för att förstå ord. Vilket är intressant eftersom vi vet att själva ordförståelsen är av yttersta vikt för att vi ska förstå den text vi läser. Jag läser just nu en Educator's practice guide som heter Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, en skrift som väcker många tankar och ger flera nya idéer. I skriften ges fyra evidensbaserade (för fullständiga referenser, ta del av skriftens referenslista) rekommendationer för hur man kan undervisa elever som har "engelska som andraspråk" och skriften beskrivs så här: Den första rekommendationen, som detta blogginlägg kommer att beröra, lyder så här:

Klartextfrågor Frågor till Sveriges radios Klartext - nyheter på lätt svenska. Frågorna konstruerades av Monica Tanner Krantz Sfi Västerort i Stockholm där hon nu har slutat. Så för närvarande kommer inga fler övningar. Kanske någon annan har frågor till Klartext som jag kan lägga ut till glädje för andra? SVA/SFI Denna sida är tänk som en resurs för att hitta webbmaterial och appar för att arbeta med nyanlända. Sidan uppdateras… Webbresurs Denna serie är gjord för barn med svenska som andraspråk. Vi får intressanta fakta om kroppens viktigaste organ: hjärtat, hjärnan, huden, magen, skelettet och musklerna.

Hur ska man organisera undervisning i svenska som andraspråk? När det gäller ämnet svenska som andraspråk samt organisation och genomförande av undervisning för nyanlända elever får jag ofta många frågor. De flesta frågor finns besvarade på NCs webbplats under Vanliga frågor men ibland kräver frågorna att jag tycker till och ger min åsikt. De svaren väljer jag att publicera här på min blogg och jag kommer nu i ett antal inlägg svara på några frågor som jag ofta får ställda till mig. Hur tycker du att den bästa svenska som andraspråksundervisningen (i ordinarie klass) är organiserad? Hur kan vi arbeta med kollegialt lärande och språkutvecklande arbetssätt? Vad är kollegialt lärande? På Skolverkets webbplats sammanfattas kollegialt lärande på följande sätt: Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete. Tillsammans har två eller flera lärare uppgifter att förbereda och lösa, diskutera och reflektera över innan de söker råd eller diskuterar vidare med en handledare. De som deltar tränar på att ge varandra feedback på hur olika uppgifter genomförs.

Lista över svenska idiomatiska uttryck För ordspråk, se Lista över svenska ordspråk. För liknelser, se Lista över svenska liknelser. Detta är en lista över idiomatiska uttryck på svenska. A[redigera | redigera wikitext] Aldrig i livet – Starkt uttryck för att vägra gå med på något. Jämför uttrycket Över min döda kropp.Allena saliggörande – Om något (det enda) som ska lösa ett problem.

Related: