Parlör för pedagogproffs – vilka ord ska man använda och vilka ska undvikas? Dags att ta nya tag och komma igång med undervisning, rutiner, kollegialt samarbete och lärande. Jag har satt ihop en lista med centrala ord och begrepp för att använda i kommunikation kring elevärenden eller granskning av undervisning. Syftet är att rensa i floran av olika uttryck som används och som inte alltid är kompatibla med det som vår skollag eller våra skolmyndigheter använder och därmed inte är forskningsförankrade. Om vi använder fel ord finns risken att vi landar i synsätt som inte är framåtsyftande. Att använda rätt ord däremot påverkar vår förmåga att utreda, samtala och undanröja hinder för lärande vilket i sin tur bidrar till kompetensutveckling hos alla som jobbar i skolan. Därför satte jag mig ned och funderade över vilka ord och uttryck som är viktigast att ha koll på och vilka som man bör undvika. funktionsnedsättning – en nedsättning av psykisk eller fysisk förmåga hos en person. lärmiljö – allt det som påverkar lärandet i skolan för elever. Källor:
Tipsbanken är en ny portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter. Tipsbanken är en ny portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter. Tips och idéer kommer från pedagoger som delat med sig under våra VIS-kurser (Verksamt i skolan). Du kan läsa alla tips genom att välja det område som du är intresserad av i menyn till höger. Kommer du på nya saker som du vill tipsa om finns möjlighet att göra detta. Vi förbehåller oss rätten att själva avgöra vilka tips som ska införas och när. Denna sida är under ständig utveckling och vi hoppas att det finns sådant som kan hjälpa elever att få en bättre skolvardag och att gå rakryggade genom hela skolan. Tipsen kommer från konkreta situationer där pedagoger använt dem.
It-stöd gör stor skillnad för elever - SPSM Vi befinner oss i en tid där lärandet håller på att förändras. Elever och lärare får i allt högre utsträckning tillgång till it i form av bärbara datorer, pekplattor och telefoner. Samtidigt har tillgången till internet förbättrats. Nya möjligheter att dela, samverka, utforska och kommunicera ökar elevernas möjligheter att möta de krav som ställs i ett framtida samhälle. Förra året fick Sveriges kommuner och landsting, SKL, uppdraget att etablera ett Nationellt forum för skolans digitalisering. ”Den svenska skolan ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Forumet har också beskrivit förväntade lägen, bland annat när det gäller likvärdighet: ”Alla elever och all personal i förskolan och skolan har god tillgång till personliga, digitala resurser och verktyg som möter individernas unika behov.” Den formuleringen kan få stor betydelse för enskilda elever. Här kan du läsa om några exempel där it gör skillnad: Berit Engberg, enhetschef
Studiepaket om undantagsbestämmelsen - SPSM Undantagsbestämmelsen är ständigt aktuell och frågorna är många. Vad innebär den? Vem beslutar att den ska tillämpas? Tillsammans med Skolverket har vi tagit fram ett studiepaket som omfattar fyra områden. Paketet är uppbyggt kring fyra filmer med tillhörande läsanvisningar och diskussion. Arbetet med studiepaketet kan, efter en inledande planering, med fördel genomföras under fyra tillfällen. Samtalen kommer troligen att bli bättre om du och dina kolleger tillsammans har fått reflektera över nuläget, en självskattning inför diskussionerna. Förslag till frågeställningar: Hur skapar ni en likvärdig undervisning för en elev med funktionsnedsättning? Sammanställ frågor och funderingar för att få en bild av vad som bör bli er skolas fokus i diskussionerna och kompetensutvecklingen.
Funktionsnedsättning - www.lul.se I den här delen kan du läsa om en mängd aspekter av det som utmärker olika funktionsnedsättningar. Innehållet har skapats i samarbete med ledande experter inom respektive område. Du kan läsa om hur funktionsnedsättningarna påverkar vardagen, vad de beror på och vad man kan göra för att förbättra sin situation. Texterna är uppdelade i fyra kategorier: Vad är – Texter som beskriver funktionsnedsättningen, vilka konsekvenser det har och hur det yttrar sig.Vad göra – Texter som beskriver hur man behandlar funktionsnedsättningen, hur man bemöter dem som har funktionsnedsättningen eller vad man kan göra som förälder eller personal när man arbetar med en person som har funktionsnedsättningen.Att leva med – Texter som beskriver hur det är att leva med en funktionsnedsättning, ofta egna berättelser.Lättläst - Texter översatta av Lättläst som handlar om vad funktionsnedsättningen är.
Extra anpassningar årkurs 6-9 Det är krav på att dokumentera de extra anpassningarna dock inte för årskurser där betyg sätts. För åren 1-5 finns den skriftliga utvecklingsplanen med skriftliga omdömen och där ska man dokumentera sammanfattning av insatser för att eleven ska kunna nå kunskapskrav. För elev som riskerar att inte nå något kunskapskrav ska det förtydligas vad i kunskapskravet som är svårighet samt kompletteras med sammanfattning av extra anpassningar som då görs. I årskurser där betyg sätts säger skolverket att inget hindrar att skolan utarbetar egna rutiner för dokumentation gällande extra anpassningar. Det är också så att det är upp till rektor och skola att ev starta IUP för t ex årskurs 6. Överföring av information gällande hur en elev behöver ha det för att utvecklas mot kunskapskrav är ju särskilt viktig vid skolbyte, t ex som ofta sker från mellanstadiet till högstadiet (år 6 till 7).
Anpassa för elever med funktionsnedsättning Ja, i vissa ämnen. Matematik Läraren kan hjälpa eleverna att läsa delar i alla prov i matematik. Proven i matematik för årskurs 9 och gymnasiet finns inlästa på cd-skiva. Man kan också använda kopior med större stil. Biologi, kemi, fysik, geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap Läraren kan hjälpa eleverna att läsa texterna. Svenska och svenska som andraspråk I årskurserna 3 och 6 ska eleverna i första hand läsa texterna själva i de delprov som prövar läsförmåga och läsförståelse. Däremot kan man anpassa proven så att de fortfarande prövar läsförmågan. I årskurs 9 och på gymnasiet följer en cd-skriva med provet. Engelska I första hand ska eleverna själva läsa texterna och göra uppgifterna. Några vanliga sätt att anpassa provet är att ge eleven mer tid eller att dela upp provet på två tillfällen.
Familia arribando a Buenos Aires Fines de siglo XIX