background preloader

Fabel, tema och motiv

Fabel, tema och motiv
Related:  Litteraturundervisning

En litteratur som synliggör de osynliga Det finns en mening i nyligen framlidna Birgitta Stenbergs genombrottsroman ”Chans” (1961) som jag inte kan släppa. Raggartjejen Mari har precis blivit utsläppt från en ungdomsanstalt och rymt till Stockholm. Trots rädslan för att bli tagen av polisen söker hon sig in till city. Hon har ingenstans att ta vägen, driver runt och spanar efter bekanta. Det är bara ett par ord men med dem levandegör Stenberg klassorättvisornas själva kärna. Genren intar en central position inom den svenska litteraturen och den arbetarlitterära traditionen har alltsedan början av förra seklet en starkare ställning i Sverige än i de flesta andra europeiska länder. Arbetarlitteraturen är en viktig del i den kulturella produktionen av klass och klassidentitet. Nilsson ägnar sig främst åt modernare arbetarlitteratur och visar bland annat hur dess utveckling alltid har varit nära knuten till svängningar i både det politiska och kulturella klimatet, vilka påverkat sättet på vilket man skriver om klass.

Om att prova ”sitting drama” och mer Astrid Roe | Strategier för lärande Varför ”sitting drama” i kursen Svenska 3? Som jag har berättat om i tidigare inlägg arbetar jag med romanen Kallocain i min klass Ek3b. Läsningen ska mynna ut i att de skriver en kortare vetenskaplig text där de jämför romanen med Brave New World, som de har läst utdrag ur i engelska, och med en valfri dystopisk film. Till lektionen häromdagen skulle eleverna ha läst ut Kallocain. De gjorde det mesta av läsningen hemifrån även om vi under tiden tagit ytterligare ett lektionspass till att diskutera och bearbeta texten. Innan det är dags att skriva PM ville jag göra något kreativt kring läsningen och genom detta dels få ytterligare bedömningsunderlag och information om vad eleverna nu hade fått ut av romanen, dels fördjupa förståelsen av boken tillsammans. Jag brukar passa på att ”samla underlag” både muntligt och skriftligt om eleverna har läst en hel roman. Förberedelser inför dramatiseringen Hur gjorde jag då på lektionen? Klassen enades om att gästerna skulle bli: Sitting drama-dags Åsa

Om att utveckla elevers språk och skrivande i kursen Svenska 2 – så här gör j... Hej på er! Utmaningar i klassrummet Tycker ni som jag att det blir lite mer utmanande att som lärare i svenska undervisa i språk skrivande i Svenska 2? Kraven på den språkliga uttrycksförmågan i skrift blir högre och jag som undervisar på studieförberedande program möter elever som i många fall i årskurs ett kommer med erfarenheten att de alltid har haft lätt för att skriva och uttrycka sig. I Svenska 2 händer något, tycker jag. Texttyperna och allt som hör därtill blir lite mer utmanande och innehållet i texterna likaså. Hur kan jag då konkret arbeta med språkövningar tillsammans med eleverna så att de kan röra sig mot ett språk som är ”träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar”? Tio tips till dig som vill utveckla ditt skrivande Hur går jag då tillväga? Att läsa andras texter med fokus på språket och att göra gemensamma språkövningar på tavlan Detta är omskrivningar av ord som förekommer i debattartikeln som vi sedan skulle läsa och arbeta med. Åsa

Lektioner med stationer och gemensam lärarledd läsning Skönlitteraturen och samhället Som jag har skrivit om i tidigare inlägg så läser en av mina klasser i årskurs två på samhällsprogrammet just nu Thérèse Raquin eller Den unge Werthers lidanden. Nu har vi kommit ganska långt i romanerna och som avslutande uppgifter ska eleverna längre fram dels delta i ett boksamtal, dels hålla ett försvarstal (”En författares försvar”) där de ikläder sig rollen av författaren och skriver och framför ett tal där de försvarar sitt verk och sitt syfte inför en kritisk samtida publik. Inför uppgifterna är det inte bara viktigt att eleverna läser romanen utan också förstår romanens plats i litteraturhistorien. I det centrala innehållet i kursen Svenska 2 står det att kursen ska behandla… ”relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.” I övrigt brukar jag i dessa sammanhang använda UR:s serie ”Hej Litteraturen!”. Åsa

främlingen svenska 2 och 3 Att läsa Albert Camus Främlingen - OBS Den fransk-algeriske författaren och dramatikern Albert Camus föddes och växte upp i Alger och dog i en bilolycka 1960 blott 46 år gammal. Ändå hann han bli en av de mest inflytelserika intellektuella i sin tid, i paritet med Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir och fick Nobelpriset 1957. Men till skillnad från Sartre och de Beauvoir kom Camus från en enkel arbetarklassmiljö i det som kallades ”L´Algérie française” alltså ”franska Algeriet” som inte var en koloni utan en del av Frankrike. ”Främlingen” som kom 1942 är Albert Camus mest berömda roman, med en given klassikerstatus och läses ständigt av nya generationer, just nu spelas den dessutom på Stockholms stadsteater. Maria Edström har, med hjälp av Ingmar Simonssons biografi ”Fransk-algeriern Albert Camus” och idé-historikern Michael Azars ”Frihet, jämlikhet, brodermord”, läst om Camus roman och inleder sin essä bokens berömda första meningar. Mamma dog i dag.

”En författares försvar!” – Om arbetet med skönlitteraturen och samhället i k... Hej! I det här inlägget tänkte jag berätta lite mer om hur jag arbetar med skönlitteraturen i kursen Svenska 2. Som flera av er redan vet skrev jag och Charlotta Aspelin en artikel i Svenskläraren som handlade om dramatik och dramatisering i gymnasiets svenskkurser. Du kan läsa hela artikeln, som heter ”Fördjupad förståelse med sitting drama”, här på Svensklärarföreningens hemsida. Stort tack för respons och ”gillanden”! Några av er som läste artikeln blev nyfikna och ville veta mer om upplägget och uppgifterna kring dramatiseringsövningarna som nämndes i artikeln. Epokerna romantiken, realismen och naturalismenFörfattarna Goethe och ZolaRomanerna Den unge Werthers lidanden och Thérèse RaquinRetorik (argumenterande tal) Kanske är någon sugen på att prova något liknande nästa läsår? Litteratur och retorik I artikeln i Svenskläraren berättar jag under rubriken ”I Åsas klassrum” lite kort om en övning där vi i klassen dramatiserar utifrån författarens perspektiv (se urklipp till vänster).

untitled Klassikerna som varnade för vår samtid Ända sedan antiken har man drömt om ett idealsamhälle präglat av ordning och trygghet. I modern tid har dessa utopier dock snarast framstått som dystopiska, i takt med att massövervakningen gjort att vi alltmer närmat oss ett sådant samhälle. Sedan Edward Snowden började berätta om den hemliga amerikanska övervakningsapparaten har nya avslöjanden följt slag i slag. I medier varnas för övervakningen som ett hot mot människors integritet. Statlig kontroll, utövad genom övervakning, tillhör totalitära samhällens mest karaktäristiska och skrämmande drag. Drömmen om ett idealsamhälle liksom fantasier om tidigare, avlägsna eller framtida samhällen har från äldsta tid lämnat avtryck i skönlitteraturen. Lyckliga öars idealstater förekommer ymnigt i världslitteraturen, som Platons Atlantis (i ”Timaios” och ”Kritias”, 300-talet f Kr), Tomasso Campanellas ”Solstaten” (1620) och Francis Bacons ”Det nya Atlantis” (1627). Upplevelserna resulterade mer än ett decennium senare i dystopin ”Kallocain”.

När det saknas kapitelrubriker… Jag gillar när författare INTE har rubricerat sina kapitel. Det lämnar nämligen möjligheten för eleverna att hitta på passande, häftiga, tänkvärda eller poetiska namn till varje kapitel. För att kunna rubricera ett kapitel måste eleven ta hänsyn till en rad saker i texten, både vad gäller innehåll och språk, men även vad som ligger dolt i texten. I exemplet nedan ska eleverna rubricera tre kapitel ur Torsdagsbarn och förklara hur de har tänkt kring sin rubriksättning. Eleverna får läsa varandras och vi lyfter elevernas tankar i helklass. Kapitel 1: Vilken helvetisk dag! Ibland är det de enkla uppgifterna som fungerar bäst. *Den observante ser att vi förväxlat numren på kapitlen… fort gjort när det saknas både rubriker och nummer på kapitlen! Bokens karaktärer twittrar Det är roligt att klura ut uppgifter där eleverna får ”tänka utanför boxen” och om läraren tycker det är kul smittar det ofta av sig. Den här typen av uppgift är enkel att genomföra och ger förhållandevis mycket. Det är också en uppgiftsform där eleven kan utmana sig själv på sin nivå, utan att det för den skull krävs ytterligare instruktioner. Eleven tar del av kompisarnas texter (i en gemensam Padlet) och inspireras till att förändra och förbättra sin egen korta text. Ett extra plus – att föreställa sig saker som inte går stimulerar elevernas fantasi och kreativitet. I första kapitlet av Torsdagsbarn drunkar nästan fyraåriga pojken Tin samtidigt som mamman ska föda barn nr fem i ordningen. …. twittrar om upplevelsen! Eleverna måste fundera på hur karaktären är, i vilket tillstånd den befinner sig i och hur det kommer till uttryck i en kort text. Hektiskt dag #4barnspappa #lifeKan knappt andas! dog nestan #Hej Vattnet var kallt.

Litteraturen lika farlig som livet självt I veckan kommer resultaten från den senaste Pisa-undersökningen, som bland annat mäter elevernas läsförståelse. Den stora utmaningen handlar idag inte om läskunnighet i traditionell mening, utan om att på ett intelligent och kreativt sätt hantera det dagliga bombar­demanget av olika sorters text. Läsning går så snabbt och automatiskt att vi inte förstår vad vi gör. Det har vi aldrig gjort, men nu för tiden är mytbildningen större än någonsin. Skrift uppfanns för att hantera informationsmängder som är för stora för det mänskliga minnet, som lagerstatus och bokföring. Men idag finns i den svenska folktron två sorters skribenter, Tintin och Strindberg, det vill säga den djärve journalisten som far världen runt och fyller tidningen med rafflande innehåll respektive geniet som sitter ensam i sitt torn och skapar texter med odödlig lyskraft. I Sverige är läskunnigheten så hög den kan bli om man nöjer sig med Unescos klassiska tumregel: att kunna läsa en kort och enkel vardaglig text.

Related: