Fabel, tema och motiv

http://www.youtube.com/watch?v=V_x_965YARE

En litteratur som synliggör de osynliga Det finns en mening i nyligen framlidna Birgitta Stenbergs genombrottsroman ”Chans” (1961) som jag inte kan släppa. Raggartjejen Mari har precis blivit utsläppt från en ungdomsanstalt och rymt till Stockholm. Trots rädslan för att bli tagen av polisen söker hon sig in till city. Hon har ingenstans att ta vägen, driver runt och spanar efter bekanta.

Svenska_noveller Om cookies på våra tjänster SVT sparar viss data för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda SVT:s tjänster godkänner du detta. Om cookies och personuppgifter Svenska noveller gav 10 träffar August Strindberg - Ett halvt ark papper Om att prova ”sitting drama” och mer Astrid Roe Varför ”sitting drama” i kursen Svenska 3? Som jag har berättat om i tidigare inlägg arbetar jag med romanen Kallocain i min klass Ek3b. Läsningen ska mynna ut i att de skriver en kortare vetenskaplig text där de jämför romanen med Brave New World, som de har läst utdrag ur i engelska, och med en valfri dystopisk film. Till lektionen häromdagen skulle eleverna ha läst ut Kallocain. De gjorde det mesta av läsningen hemifrån även om vi under tiden tagit ytterligare ett lektionspass till att diskutera och bearbeta texten.

Selma Lagerlöf i klassrummet - Göteborgs universitet Nyhet: 2014-08-11 Selma Lagerlöfs berättelser passar väldigt bra för högläsning. Foto: A. Blomberg, Stockholm. Nyligen lanserades Litteraturbankens skola, en ny sajt för lärare som erbjuder fritt tillgängligt pedagogiskt material för arbetet med klassiska skönlitterära texter. I fokus står Selma Lagerlöfs författarskap.

Om att utveckla elevers språk och skrivande i kursen Svenska 2 – så här gör j... Hej på er! Utmaningar i klassrummet Tycker ni som jag att det blir lite mer utmanande att som lärare i svenska undervisa i språk skrivande i Svenska 2? Kraven på den språkliga uttrycksförmågan i skrift blir högre och jag som undervisar på studieförberedande program möter elever som i många fall i årskurs ett kommer med erfarenheten att de alltid har haft lätt för att skriva och uttrycka sig. I Svenska 2 händer något, tycker jag. Texttyperna och allt som hör därtill blir lite mer utmanande och innehållet i texterna likaså. August_Strindberg_ett_liv Om cookies på våra tjänster SVT sparar viss data för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda SVT:s tjänster godkänner du detta. Om cookies och personuppgifter

Lektioner med stationer och gemensam lärarledd läsning Skönlitteraturen och samhället Som jag har skrivit om i tidigare inlägg så läser en av mina klasser i årskurs två på samhällsprogrammet just nu Thérèse Raquin eller Den unge Werthers lidanden. Nu har vi kommit ganska långt i romanerna och som avslutande uppgifter ska eleverna längre fram dels delta i ett boksamtal, dels hålla ett försvarstal (”En författares försvar”) där de ikläder sig rollen av författaren och skriver och framför ett tal där de försvarar sitt verk och sitt syfte inför en kritisk samtida publik. Inför uppgifterna är det inte bara viktigt att eleverna läser romanen utan också förstår romanens plats i litteraturhistorien. I det centrala innehållet i kursen Svenska 2 står det att kursen ska behandla… ”relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.”

Att läsa Albert Camus Främlingen - OBS Den fransk-algeriske författaren och dramatikern Albert Camus föddes och växte upp i Alger och dog i en bilolycka 1960 blott 46 år gammal. Ändå hann han bli en av de mest inflytelserika intellektuella i sin tid, i paritet med Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir och fick Nobelpriset 1957. Men till skillnad från Sartre och de Beauvoir kom Camus från en enkel arbetarklassmiljö i det som kallades ”L´Algérie française” alltså ”franska Algeriet” som inte var en koloni utan en del av Frankrike. ”Främlingen” som kom 1942 är Albert Camus mest berömda roman, med en given klassikerstatus och läses ständigt av nya generationer, just nu spelas den dessutom på Stockholms stadsteater. Maria Edström har, med hjälp av Ingmar Simonssons biografi ”Fransk-algeriern Albert Camus” och idé-historikern Michael Azars ”Frihet, jämlikhet, brodermord”, läst om Camus roman och inleder sin essä bokens berömda första meningar.

”En författares försvar!” – Om arbetet med skönlitteraturen och samhället i k... Hej! I det här inlägget tänkte jag berätta lite mer om hur jag arbetar med skönlitteraturen i kursen Svenska 2. Som flera av er redan vet skrev jag och Charlotta Aspelin en artikel i Svenskläraren som handlade om dramatik och dramatisering i gymnasiets svenskkurser. Du kan läsa hela artikeln, som heter ”Fördjupad förståelse med sitting drama”, här på Svensklärarföreningens hemsida. Stort tack för respons och ”gillanden”! Några av er som läste artikeln blev nyfikna och ville veta mer om upplägget och uppgifterna kring dramatiseringsövningarna som nämndes i artikeln.

Klassikerna som varnade för vår samtid Ända sedan antiken har man drömt om ett idealsamhälle präglat av ordning och trygghet. I modern tid har dessa utopier dock snarast framstått som dystopiska, i takt med att massövervakningen gjort att vi alltmer närmat oss ett sådant samhälle. Sedan Edward Snowden började berätta om den hemliga amerikanska övervakningsapparaten har nya avslöjanden följt slag i slag.

När det saknas kapitelrubriker… Jag gillar när författare INTE har rubricerat sina kapitel. Det lämnar nämligen möjligheten för eleverna att hitta på passande, häftiga, tänkvärda eller poetiska namn till varje kapitel. För att kunna rubricera ett kapitel måste eleven ta hänsyn till en rad saker i texten, både vad gäller innehåll och språk, men även vad som ligger dolt i texten. I exemplet nedan ska eleverna rubricera tre kapitel ur Torsdagsbarn och förklara hur de har tänkt kring sin rubriksättning. Eleverna får läsa varandras och vi lyfter elevernas tankar i helklass. Bokens karaktärer twittrar Det är roligt att klura ut uppgifter där eleverna får ”tänka utanför boxen” och om läraren tycker det är kul smittar det ofta av sig. Den här typen av uppgift är enkel att genomföra och ger förhållandevis mycket. Det är också en uppgiftsform där eleven kan utmana sig själv på sin nivå, utan att det för den skull krävs ytterligare instruktioner. Eleven tar del av kompisarnas texter (i en gemensam Padlet) och inspireras till att förändra och förbättra sin egen korta text. Ett extra plus – att föreställa sig saker som inte går stimulerar elevernas fantasi och kreativitet. I första kapitlet av Torsdagsbarn drunkar nästan fyraåriga pojken Tin samtidigt som mamman ska föda barn nr fem i ordningen.