Källkritik Den stora utmaningen idag är inte att hitta information, utan hitta information som är korrekt. Det är här källkritiken kommer in. Att vara källkritisk är ett förhållningssätt, att tänka kritiskt och att våga fråga ”av vem och varför?”. Det är att förstå att alla texter och bilder alltid har en avsändare och ett syfte – även om det inte redovisas öppet. Innan internet spreds större delen av den information vi mötte via etablerade medier med en tydlig avsändare och en ansvarig utgivare. Av vem och varför? Idag är det många som försöker påverka medierna för att nå ut med sitt budskap. Vi måste fundera på vem det egentligen är som står bakom informationen – även om den kommer från någon som verkar trovärdig. Förstahandskällor De flesta seriösa nyhetsförmedlare redovisar sina källor, alltså varifrån de fått sina uppgifter. Flera oberoende källor behövs för att bekräfta en nyhet Men även en förstahandskälla kan som sagt ljuga. Källkritik på nätet Det som finns på nätet kan hela tiden förändras.
Can you google that? – informationssökning på engelska Att internet flyttat in i våra klassrum är det ingen som har missat, men att det smugit sig in bland kunskapskraven är det många som missat, försöker låtsas om att de inte sett eller helt enkelt tycker är riktigt jobbigt. Men det finns ju där, vad vi än tycker om det. Det ska undervisas och bedömas, säga vad man vill om det. Att gå in på hur relevant och effektivt eleverna återanvänder sina sökresultat i sin egna produktion är en diskussion i sig, men nu tänkte jag fokusera på själva undervisningen. Jag har satt ihop ett material för att undervisa mina 9or i informationssökning. Can you google that? Som en del av övningen gör eleverna en självskattning, hämtad från bedömningsstödet. Efter genomgång och självskattning får eleverna öva på att söka information. Filen med övningen kan ni hämta här. Den som följt min blogg känner säkert igen frågorna, de är hämtade från det här inlägget.
Kolla källans wiki - home Bedömning och undervisning i digital kompetens och multimodala texter – hur gör jag? I den här texten kommer jag ge stöd från Lgr11 till ämnena svenska och engelska till varför vi måste arbeta med digital kompetens och hur man kan göra det. Dessa förmågor och/eller kunskapskrav återfinns även i samtliga no och so ämnen så kanske kan du dra nytta av upplägget. För exakt ett år sedan postade jag tanken om att vi Alla är IKT-pedagoger enligt Lgr11 och jag inser att jag fortfarande brottas med tekniken när jag ser bilden på datorvagnen. Min upplevelse är att det finns för lite material och beprövad erfarenhet kring hur vi ska arbeta med förmågorna för att vi inte hänger med i den digitala utvecklingen lika fort som tekniken utvecklas. Främst är vi osäkra på bedömningen men även på hur vi ska undervisa. Varför digital kompetens? I dagens samhälle ställs det stora krav på läs- och skrivfärdigheter genom digital teknik som surfplattor, mobiler, datorer och bloggar. Är du redo för att möta framtiden? Skolans uppdrag Ytterligare en aspekt – tillgodose fler behov Bedömningsfaktorer
Agape English Language Institute » Make Your English Reading Twice as Effective By Darren J The Problem: You Read and Forget “I told my complaint to the teacher, but it went in one ear and out the other!” Or maybe your English study feels like that. The Solution: Look Up and Say There is actually a way to force your new English sentence patterns to drop by your brain to stay. Reading English is a great way to learn of course. How to Do It Read the sentence silently first. You don’t have to memorize the whole article or paragraph. If it takes you several tries to be able to say a sentence fluently from memory, it means that your brain is still not able to process some vocabulary or grammar in the sentence. You don’t have to use the “look up and say” technique every time you read, especially if your goal in reading is to learn content or to just enjoy yourself rather than to learn vocabulary or grammar, but it is a great supplement to whatever reading you may already be doing. So get a book and try the “look up and say” technique.
The 8 Minutes That Matter Most I am an English teacher, so my ears perk up when writers talk about their process. I've found the advice handy for lesson planning, too. That's because both writing and planning deal with craft. In writing, you want your audience to be absorbed. John Irving, the author of The Cider House Rules, begins with his last sentence: I write the last line, and then I write the line before that. That is the crux of lesson planning right there -- endings and beginnings. The eight minutes that matter most are the beginning and endings. Here are eight ways to make those eight minutes magical. Beginnings 1. YouTube reaches more 18- to 34-year-olds than any cable channel. 2. If you want to create a safe space for students to take risks, you won't get there with a pry bar. 3. Toss a football around the class before you teach the physics of a Peyton Manning spiral. 4. Kelly Gallagher says that students should write four times as much as a teacher can grade. Endings 1. 2. 3. 4.
Muntliga delprov på hösten Nästa läsår kommer elever i årskurs 6 och 9 att genomföra delar av de nationella proven redan på hösten. De muntliga delproven kommer från och med läsåret 2015/2016 att distribueras via vår bedömningsportal redan i oktober. I ämnesproven i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska i årskurs 6 och 9 finns muntliga delprov. För att minska antalet prov på vårterminen kommer dessa delprov från och med läsåret 2015/2016 att genomföras redan på hösten. Distribueras via Skolverkets bedömningsportal Delproven kommer att göras tillgängliga via Skolverkets bedömningsportal. De muntliga delproven kommer att ligga bakom lösenord i portalen. Läs mer om hur du får tillgång till bedömningsportalen Gå direkt till bedömningsportalen Skickas inte ut till skolorna De muntliga delproven kommer inte att finnas i det provmaterial som skickas ut under vårterminen, utan kommer endast att distribueras via bedömningsportalen. Provperiod
Goda kunskaper i engelska Svenska niondeklassares kunskaper i engelska är mycket bra. Sverige ligger i topp och har lika bra resultat som Malta där engelska är ett officiellt språk. Samtidigt visar studien att svenska elevers kunskaper i spanska är svaga. 3000 svenska elever har deltagit i den internationella språkstudien ESLC. De svenska eleverna har testats i engelska och spanska eftersom det är de två främmande språk som flest läser i den svenska grundskolan. Många svenska elever når den högsta nivån i engelska. Frankrike och Sverige är de enda länder som deltagit i spanska. 24 procent av de svenska eleverna når inte upp till nybörjarnivå i läsförståelse, motsvarande siffra för hörförståelse är 37 procent och för skrivförmåga 45 procent. Varför lyckas svenska elever i engelska och men inte spanska? Studien har genomförts i 14 länder Länder som deltagit är: Belgien, Bulgarien, England, Estland, Frankrike, Grekland, Holland, Kroatien, Malta, Polen, Portugal, Slovenien, Spanien och Sverige.
Så kan du arbeta mot rasism i skolan I Lärarförbundet är vi 232 000 som gillar mångfald. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att värna demokratin och att fostra eleverna till respekt för allas lika värde. Vi samarbetar med olika organisationer som tillexempel Expo och Unga mot antisemitism och främlingsfientlighet (UMAF). På den här sidan kan du som är lärare och skolledare hitta material för att få stöd i det praktiska arbetet med hur främlingsfientlighet kan bemötas. Beställ klistermärken och knappar Du kan beställa klistermärken eller en knapp med texten "Lärare mot rasism", för att sprida budskapet. Beställ knappar och klistermärken Sprid budskapet med en affisch Skriv ut pdf-affischen "Vi är 232 000 som gillar mångfald" och sätt upp på din arbetsplats. UMAF: material till undervisning Lärarförbundet samarbetar med organisationen Unga mot antisemitism och främlingsfientlighet (UMAF). På deras hemsida finns diskussionsmaterial, historier och underlag att använda i din undervisning. Stiftelsen Expo Mer läsning i tidningen Alfa
#pedaläslyft - så här gör vi! Hur gör vi ? #pedaläslyft Idag har vi arrangörer “träffats” via Google Hang Out för att diskutera hur vi ska lägga upp #pedaläslyft under sommaren. 180 lärare har hittills anmält sig och det går fortfarande bra att hoppa på och av precis som du själv vill. Vi tycker att det är viktigt att deltagandet är helt på dina egna villkor. Du gör som du själv vill helt enkelt! Under vecka 29, med start på måndagen den 13 juli, kommer vi att lägga ut diskussionsfrågor i Facebookgruppen Det pedagogiska läslyftet. och på Edcamp.se. Den första veckan pratar vi om kapitel 1-3 dvs sidorna 9-65. Vi, arrangörer, kommer hjälpas åt att moderera diskussionerna och vara de som lägger ut frågorna. Under vecka 30 -31 kommer vi också att genomföra Hang Outs on air. Vecka 30 sker den första Hang Outen. Vecka 31 är det avhandlingen Det digitala läsandet som vi tar upp i vår Hang Out.