background preloader

Det bästa djuret – argumenterande genren

Det bästa djuret – argumenterande genren
Vi har under en tid arbetat med svenska skogsdjur i klassen och nu har eleverna fått skriva en argumenterande text om det bästa djuret. I onsdags delade jag in klassen i fyra grupper. Varje grupp fick tillsammans välja ett djur som de tycker om. Grupperna valde skogsharen, vargen, skogsmusen och huggormen. I dag så visade jag en modelltext för eleverna på Smartboarden som var en argumentation om varför rådjuret är det bästa djuret. Det här var en väldigt styrd text jämfört med när vi skriver annars och de arbetade i grupper istället för i par. Related:  läsfixarnayvonneskraddar

När pusselbitarna faller på plats och vi får användning för våra verktyg Ibland händer det, det där magiska att man har alla elever med sig och att de får användning av den kunskap de förvärvat på ett naturligt sätt i de situationer som uppstår i klassrummet. Vi har under en tid gått och väntat på att de fjärilslarver vi beställt från Storbrittanien skall dimpa ner med postbilen på den sörmländska landsbygden och i vår lilla skola i Råby. Vi kommer nämligen att under de veckor som är kvar fram till skolavslutningen ha en fjärilsodling i klassrummet. Eftersom vi alla är lite pirriga inför det som komma skall vill vi vara rejält pålästa och veta hur vi skall ta hand om fjärilslarverna för att de skall kunna utvecklas till fjärilar. att denna text var för svår för förskolebarnen så vi bestämde oss för att plocka ut det viktigaste och skriva en egen instruktion. På eftermiddagen var då det stora ögonblicket inne då postbilen kom och tro det eller ej men hade med sig våra papplådor.

argumenterande texter | frokenlundgren Skriva insändare Idag har vi skrivit insändare! Det var finalen på ett arbete om argumenterande texter. Under flera veckor har vi lärt oss om argumenterande texters uppbyggnad och språkliga drag. Vi har blivit duktiga på att använda oss av t ex överdrifter, … Läs mer kamratbedömning Vi är mitt uppe i arbetet med att lära oss om argumenterande texter. Argumenterande text Här har du möjlighet att titta lite närmare på den texttyp vi kommer att arbeta med de närmaste veckorna. Argumenterande text! | Annas Klassrum Idag började vi morgonen med att möta ett nytt ord. Argumentation stod det på tavlan. Vad betyder det? Svårt tyckte vi, ingen visste. Jag sa att det hörde ihop med kommunikation som vi pratat om tidigare i veckan. Därefter pratade vi om vad en argumenterande text ska innehålla: rubrik, åsikt, argument och sammanfattning. Vi läste texten om rådjuret som finns i boken: ”Låt språket bära”. Men vad skulle våra texter handla om? De fick en mall att använda sig av när de skulle planera sin text. Idag ritade vi bilder direkt på det utskrivna pappret eller klistrade fast en bild. Fina texter blev det tillslut som lästes upp och hamnade i vårt biblioteket! Detta fick avsluta vårt teknikarbete för denna gången!

Skrivmallar - ett effektivt sätt att förbättra elevers genreskrivande Jag har under ett par år låtit mina elever använda sig av skrivmallar, då de ska skriva argumenterande och utredande texter. När jag arbetade på grundskolan lät jag även eleverna där arbeta efter mallar, för att på så sätt få igång deras skrivande.Jag har sett en tydligt förbättring i elevernas skrivande genom användningen av mallarna, då texterna blir mer strukturerade och språkligt avancerade. De har med andra ord hjälpt eleverna att bena ut sina tankar och klä dem i det genreadekvata språk som motsvarar de förmågor som de enligt flera ämnesplaner ska behärska.Under terminen har jag och min kollega Linda Letelier Hansson tillsammans undervisat en grupp i SVE/SVA 1, där vi skapat och gett ut skrivmallar för att stötta elevernas textproduktion och göra dem uppmärksamma på texters specifika uppbyggnad och språkliga drag. Exemplet som ges här har använts för undervisning i den argumenterande texttypen: Rubrik (med tes) Inledning med bakgrund (varför jag uppmärksammat detta), syfte och tes

KL + cirkelmodellen: Argumenterande texter – Kooperativt Lärande Cirkelmodellen och genrepedagogik fungerar utmärkt tillsammans med Kooperativt Lärande. Vi har använt oss av ett flertal kooperativa strukturer när vi arbetat kring argumenterande texter för att främja lärandet och stärka samarbetet i klassen. Jag vill påpeka att detta inte är första gången klassen jobbar med argumenterande texter. I så fall hade vi gått långsammare fram. Lektion 1 Vi startade lektionen genom att ha hörnsamtal där eleverna fick välja ett hörn med ett ämne att diskutera kring. Sedan pratade vi om vad som behöver finnas i en argumenterande text. Rubrik (vad texten ska handla om)inledning (vem som skriver och vad hen tycker)argument (varför hen tycker så)sammanfattning (vad hen tycker en gång till) Vi pratade om att man också kan ha med motargument – vad någon skulle säga som inte håller med – och sen ett argument till. Eleverna delades upp i grupper om 3-4. Nu var det dags att komma på egna argument. Lektion 2: om nationella proven. Rondellen med roller: Vatten I "Allmänt"

Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkoppling och growth mindset Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal. I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i ku rsen Svenska 2. Forskningsanknytningen Eftersom många av er som hör av sig till mig uppskattar jag att utgår ifrån forskning när jag delar med mig av mina lektionsupplägg kommer jag även i detta inlägg att referera delar ur den litteratur som är central när jag planerar min undervisning. När jag planerar mina lektioner som innehåller läsning utgår jag en hel del ifrån Reciprocal teaching (Palinscar & Brown, 1984) och hur Barbro Westlund beskriver multistrategiprogrammet i Att bedöma elevers läsförståelse. Ytterligare en central utgångspunkt inom RT är att ”eleven utvecklas på två sätt: först i ett socialt sammanhang och sedan på individnivå” (Westlund s. 47). Lektionsupplägget Relaterat

Argumenterande texter | Skrivarskolan Idag har vi arbetat med att skriva recensioner, och då menar jag inte bokrecensioner utan sådana där man recenserar saker och ting. Jag började lektionen med att berätta för eleverna att det faktiskt finns människor som arbetar med att skriva recensioner, det kan handla om allt från hotell till leksaker. Jag berättade om när jag till exempel ska åka på en resa så läser jag alltid många olika recensioner av hotell för att slippa bli besviken, och ett av syftena med recensioner är just det, att slippa bli besviken. Att innan ett köp läsa om både fördelar och nackdelar kan spara många hundralappar i slutändan. Jag läste sedan ett exempel när jag recenserade en restaurang som jag hade varit på i helgen, jag var tyvärr inte så nöjd med mitt besök då det var smutsigt och jag fick bränd mat. Jag frågade eleverna om de hade fått, köpt eller varit med om något där de hade blivit besvikna och det var många som ville dela med sig av sina erfarenheter.

argumenterande text från Annas klassrum Fantastiska fakta om asagudar - Vi i femman I Vi i femman 16 januari frågade vi om asarna. De är ett av tre gudasläkten i nordisk mytologi. De andra två är vaner och alver. Asar är de manliga gudarna och asynjor är de kvinnliga gudinnorna. De främsta gudarna är Oden, Tor, Jätten Loke och syskonen Frej och Freja. Nedan kan du läsa mer om några av dem och deras värld. Gudarna - Asarna: Oden är den äldste, störste och visaste av asagudarna i den nordiska mytologin. Gudinnorna - asynjorna: Freja är den ömma kärlekens gudinna och syster till Frej. Midgård: Här ligger borgen som människorna bor i och är världens mitt. Asgård: Asgård ligger i världens mitt, där asarna har byggt sin borg. Valhall:Guden Odens hem i Asgård. Ragnarök:"Ragna" betyder "frammana" och "trolla". Yggdrasil:Världsträdet Yggdrasil har tre rötter; den första går till människornas Midgård och gudarnas hem Asgård, den andra till jättarnas hem, Utgård. Nornor:Nornorna är ödesgudinnor och de hette Urd, Verdandi och Skuld .

Läsa och skriva hör ihop. En bok som väcker elevernas intresse och engagemang är Hedvig och Hardemos prinsessa. I vårt projekt "En läsande klass" har vi valt två utdrag ur denna bok. Vi har valt kapitlet som heter "Magisterns barn"och "Prinsessan och skosnörena". Båda är texter som går in under tema skola och ett ämne som ligger nära elevernas vardag och inbjuder till diskussioner om textens innehåll. I Magisterns barn handlar det om en magister som tappar kontrollen i klassrummet när eleverna inte lyssnar på honom och blir så arg på eleverna att han svär, slår handen i en bänk och dessutom svimmar. Detta textutdrag kan man diskutera mycket kring. Som vanligt när vi läser en text så använde vi våra Läsfixare. Vi sammanfattade även texten tillsammans och därefter var det dags att koppla på skrivandet. Vi ritade först upp ett VENN- diagram för att få syn på skillnaden mellan skönlitterär text och en nyhetsartikel. LÄSA och SKRIVA hör ihop

Argumenterande texter Rymden fortsätter På dagens lektion kring rymden så har vi, istället för faktatexter som vi gjort tidigare, jobbat med argumenterande texter. I rymd-temat handlade det den här gången om ÅRSTIDER. Målen för dagen var: Men även då språkligt att eleverna: Vi läste, tittade på bilder och pratade om de olika årstiderna. Utifrån sina kunskaper kring årtiderna fick de sedan skriva på en lapp vilken årstid just jag tycker är den bästa. De fick hjälp av en mall eftersom de bara är andra gången som vi skriver den här texttypen: Målet är såklart att inte behöva använda mallen precis som det står i matrisen, se sista raden på bilden: Sedan fick de skriva sina texter på ett papper där de också skulle måla en bildtext till. Härliga texter blev resultatet!!

Veckans förmåga Värdegrundande förmåga – Att kunna arbeta tillsammans med andra Värdegrundande förmåga – Att göra sitt bästa vid varje tillfälle Kommunikativ förmåga – Samtala, resonera och diskutera. Procedurförmågan – Veta skillnaden mellan fakta och åsikt. Förskoleklass Att utveckla språklig medvetenhet är viktigt under förskoleklassåret. Genom medveten, regelbunden träning av språklekar blir förskoleklasseleverna språkligt medvetna – främst fonemiskt. De lär sig att särskilja ljud i ord, vilket oftast är en direkt förutsättning för att sedan kunna lära sig läsa. Det handlar alltså om att förbereda den tekniska sidan av läsning, att koda av skrivna ord. Men svenskämnet inrymmer ju mer än så. Man ska kunna: • förstå vad man läser • förstå ord och begrepp • sätta läsningen i ett sammanhang: förstå att det finns olika slags texter • något om berättelsestruktur (dvs. hur texter byggs upp med en början, något som händer och ett slut). Att utveckla dessa kompetenser är också viktigt under förskoleklassåret. För lite yngre elever kan det vara svårt att förstå kopplingen mellan läsfixarna och texten.

Related: