background preloader

Man måste inte vara superhjälte för att undervisa nyanlända elever

Man måste inte vara superhjälte för att undervisa nyanlända elever
När Skolinspektionens dag arrangerades i Stockholm den 17 november var en av punkterna på programmet nyanlända elever. I sin granskning har inspektionen tagit fasta på vad som krävs av skolor och lärare som tar emot nyanlända elever. Även utbildningsminister Gustav Fridolin valde i sitt öppningsanförande att nämna nyanlända elever. Gustav Fridolin talade om bland annat ojämlikheten i skolan. Drygt 13 procent av eleverna går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet samtidigt som föräldrarnas utbildningsbakgrund får allt större betydelse för hur det går i skolan. När Gustav Fridolin redogjorde för hur han vill uppnå en jämlik skola talade han bland annat om att det finns en bred politisk enighet kring insatser som riktar sig mot exempelvis nyanlända elever. – Vi måste se till att det blir en tidig kartläggning och tydliga insatser så att man snabbt kan komma in i en klass som motsvarar de förutsättningar man har. Gör en ordentlig kartläggning av elevens kunskaper och erfarenheter.

http://pedagogstockholmblogg.se/sprakforskningsinstitutet/2014/11/17/man-maste-inte-vara-superhjalte-for-att-undervisa-nyanlanda-elever/

Related:  Svaspråkutveckling alla ämnenförsta tiden med nyanländamariaschwartz

Inspiration till kollegialt lärande med UR:s programserie Språkforskningsinstitutet har i samarbete med Karin Rehman som medverkar i UR:s programserie Språket bär kunskapen (Länk till annan webbplats, tagit fram ett handledningsmaterial med diskussionsfrågor, språkövningar och fördjupning. Materialet ska ses som ett underlag för diskussion i det kollegiala lärandet och utger sig inte för att vara ett heltäckande läromedel. Förhoppningen är att det ska väcka nyfikenhet, intresse och inspiration till att vilja fördjupa sig i de undervisningsmodeller som berörs i programmet. Diskussionsfrågor och förslag till övningar

Note to self – den allra första tiden med nyanlända Nästa vecka tar jag och min kollega Kerstin emot fem nya elever i Hjärtat. För att de ska få en så bra start som möjligt i skolan, så påminner jag mig själv om följande: Prata, prata, prata Jag vill att de nya eleverna ska kunna presentera sig själva redan första dagen. De ska kunna berätta vad de heter, hur gamla de är och gärna något mer, kanske vilka språk de talar. Det är viktigt att de går hem från skolan och känner att de har lärt sig något och att de har lyckats. Lärande med modersmålet som grund ”Lyssnar på underbar debatt i somaliska språkklassen på Navets skola i Örebro” stod att läsa på facebook igår förmiddag. Vi hade studiebesök från Gävle och klassen jobbade med ett moraliskt dilemma. Det var verkligen en fantastisk diskussion och lektion, men det jag särskilt vill fokusera på i detta inlägg är hur eleverna använder sitt modersmål i lärandet. Vi anser ju nämligen att modersmålet är viktigt som grund för elevernas språk- och kunskapsutveckling.

Förberedelseklass eller inte – det är frågan Förberedelsklassens vara eller inte vara diskuteras i forskarvärlden och på skolorna. Gemesamt anser man dock att gruppen nyanlända elever inte är homogen. Beslut om elevers skolgång bör ske utifrån elevens behov. Forskning om språklig kompetens Bevakningen ligger också mycket nära forskning som rör en av ”EU:s 8 nyckelkompetenser för livslångt lärande”: "Kommunikation på modersmålet, det vill säga förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (lyssna, tala, läsa och skriva) samt språklig interaktion i lämplig och kreativ form i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang. Dessa nyckelkompetenser är alla beroende av varandra och tonvikten för allihop ligger på kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor."

Hur kan vi undervisa elever som ska lära sig läsa och skriva på ett nytt språk? Jag får ofta frågor som handlar om undervisning av nyanlända elever och eftersom jag kan tänka mig att många undrar samma sak kan jag ju lika väl svara i form av ett blogginlägg i stället för i ett mejl. Denna gång handlar frågan om nyanlända elever och den grundläggande läs- och skrivinlärningen. Läraren som skriver till mig är orolig för att deras metoder inte räcker till när det gäller elever som har ett modersmål med ett, från svenska språket, avvikande ljudsystem. Läraren skriver: Barnen ska i det fallet lära ett nytt skriftspråk samtidigt som de lär sig svenska och de kan inte lika självklart koppla bokstäverna till ljud och kända ord. Det är här jag tror att vi misslyckas.

Rätt nycklar låser upp texten – Vad betyder ”specerivaror”? Kan man dela på ordet – vad är varor? Något man köper, ja. – Vilken är funktionen? Specerivaror, ni har förstått att det är en typ av varor som man packar i kassar. Klass 8 grön och Laila Guvå på Tunaskolan i Tumba tittar närmare på ett citat ur boken om Gilbert Grape, som råkar sitta på klassrumsväggen.

Ny i svenska skolan: vanliga frågor När det gäller ämnet svenska som andraspråk samt organisation och genomförande av undervisning för nyanlända elever får jag ofta många frågor. De flesta frågor finns besvarade på NCs webbplats under Vanliga frågor men ibland kräver frågorna att jag tycker till och ger min åsikt. De svaren väljer jag att publicera här på min blogg och jag kommer nu i ett antal inlägg svara på några frågor som jag ofta får ställda till mig. Hur tycker du att den bästa undervisningen i förberedelseklass ser ut?

Läsförståelsestrategier i praktiken: Språkinriktad undervisning i alla ämnen - idrott och hälsa Att lyfta språket i alla ämnen är viktigt och för mig som både är svensklärare och idrottslärare så blir det naturligt att knyta ihop de olika ämnena och i praktiken förstärka det vi gör i svenskämnet på idrottslektionerna. Sedan vi började att arbeta mer systematisk med genrepedagogik utifrån Cirkelmodellen och fokusera och fördjupa oss i en texttyp i taget blev det ännu mer naturligt att koppla det till idrotten. När vi arbetade med berättande texter förde jag in berättandet även i idrotten. Tillsammans byggde vi upp ett landskap med olika utmaningar och eleverna fick välja vilken huvudperson de vill vara i sagan.

Att undervisa nyanlända elever Många frågor som jag får rör undervisningen av nyanlända elever. Många undrar hur man kan arbeta med läs- och skrivinlärning med nyanlända och många undrar hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande med nyanlända elever. Det är inga lätta frågor att besvara och många gånger har jag önskat att det fanns tydliga exempel att dela med sig av. Gärna exempel där man får se lärare undervisa. När jag och min kollega Monica Lindvall fick möjlighet att skriva en text till Skolverkets utprövningsomgång av Läslyftet valde vi att skriva en text som vi hoppas att lärare i de allra flesta ämnen och årskurser kan finna intressant. Dubbla språk i skolan bra för nyanlända Vilka språk som ska användas i undervisningen är en stor fråga i Malmö. Nästan hälften av stadens grundskoleelever, 46 procent, talar ett annat språk än svenska hemma. På Rosengårdsskolan har de allra flesta elever ett annat modersmål.

(2014) Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända Anna Kaya Kandidatuppsats i svenska som andraspråk Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet Syftet med fallstudien är att undersöka praktisk tillämpning av ett genrebaserat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i en förberedelseklass i år 4-6. Utifrån kvalitativa metoder som semistrukturerade intervjuer och observationer beskrivs lärarens teoretiska modell och språkutvecklande arbete i undervisning av nyanlända elever.

Ämneslärare startade språkutvecklande arbetssätt– resultaten höjdes Att arbeta med språket i alla ämnen är en viktig faktor för att alla elever ska nå framgång i alla ämnen i skolan och därför blev jag så glad när jag läste ett reportage från Centralskolan i Tierp, Kommunen som gjorde en språkresa. Reportaget går att läsa i sin helhet i boken Se språket i ämnet av Lena Vestin (red). Bakgrunden till språksatsningen var låga meritvärden under många år och kommunen hade haft stora svårigheter att lyfta elevernas resultat.

Related: