background preloader

Astrid, Läsfixarna och Cirkelmodellen - en oslagbar kombination i ett språkutvecklande arbete

Astrid, Läsfixarna och Cirkelmodellen - en oslagbar kombination i ett språkutvecklande arbete
Äntligen har vi startat upp vårt fantastiska tema som skall sträcka sig långt in på vårterminen. Eleverna fick för ett par veckor sedan vara med om att öppna en resväska med lite olika saker som tillsammans var ledtrådar som skulle leda fram till en person. I väskan fanns en flaggstång,en soppskål, en spik, en gris, en råtta, en polkagris och en ärta. Tillsammans kunde vi klura ut att dessa saker var hämtade från Astrid Lindgrens fantastiska värld. Fas 1 Efter att vi konstaterat att den person vi sökte var Astrid Lindgren såg vi två filmer om Astrid som person och författare. Eftersom vi under denna första introduktionsvecka skapat en gemensam plattform kring vår förförståelse och förkunskap kring Astrid Lindgren som person och författare och lite kring hennes böcker var det nu dags att sätta på pränt vad vi faktiskt vet om Astrid Lindgren. Eftersom vi har en 1-3:a är det några elever som är precis i början av sin läs- och skrivinläsning.

VÖL Genrepedagogik och cirkelmodellen - att utmana och stötta ”Idag ska vi skriva sagor. Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”. Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Fokus låg på lust, fantasi och skrivregler, men för att kunna skriva behövs så mycket mer. Barnen ska i årskurs 1-3 möta flera olika texttyper; berättande, poetiska, beskrivande och instruerande. Cirkelmodellen består av fyra faser. I den första fasen bygger man upp förkunskaper om ämnet. I fas två studerar man texter inom genren för att få förebilder och vi laborerar med text. Vi läser på många olika sätt. I närläsningen läser vi en del av en text tillsammans på projektorn (OH-apparaten fungerar också). Nu är det dags att skriva en gemensam text och då har vi kommit fram till den tredje fasen. Vi öppnar en lucka i taget och skriver först presentationen av aktören, därefter öppnar man lucka två och beskriver miljön osv. Att diskutera: 1.

Skola | lararmalin Vi arbetar just nu med beskrivande text i åk 4. Hur gör vi då? I Genrepedagogiken betonas vikten av att stötta eleverna genom hela arbetsprocessen från insamlande av fakta till eget producerande av text. Såhär beskrivs den kortfattat: I arbetet med dessa olika texttyper använder vi oss utav Cirkelmodellen. Den i kort uppbyggt på detta sätt: Nu är vi inne i fas 2 som handlar om att: läsa och visa förebilder inom texttypen samt uppmärksamma texttypens struktur och språkliga drag. Arbetet mynnar ut i att alla skriver en individuell text om ett av Sveriges landskapsdjur. Idag började jag lektionen med att skriva följande ord på tavlan: klassificeringfödalivscykelkänneteckenförekomst Eleverna fick först fundera själva kring orden för att sedan prata med en kamrat och slutligen lyfte vi upp orden till samtal i helklass. Den här typen av övning rekommenderar jag alla att pröva. I slutet av lektionen skrev alla elever på sina mini-whiteboards svaret på frågan: Vad betyder kännetecken? Renen

4-rutan utvecklas… ”Flerproblems-mall”. Vi fortsätter att utveckla vårt berättelseskrivande. Vi har nu jobbat med 4-rutan för att hålla vår röda tråd genom berättelserna: Eleverna har lärt sig att skriva berättelser men inledning, problem, lösning och slut. För att jobba vidare från 4-rutan utvecklade jag en 8-ruta. Där meningen var att eleverna skulle beskriva mer i sina berättelser. Vi har en tid nu jobbat parallellt med båda mallarna: Nu tycker jag att de allra flesta tänker mycket mer på att beskriva mer i sina berättelser så nu var det dags att ta nästa steg… 6-rutan tycker eleverna att vi ska kalla den men jag lutar mer åt ”Flerproblems-mallen”. För nu är utmaningen att få in fler problem i sin berättelse så att den blir fylligare och mer händelserik, kanske mer spännande? Vi startade arbetet med att läsa en bok med där det finns massor med problem efter varandra: Vi pratade om alla problem och funderad på vad som var inledningen i boken, hur allt löste sig och hur det slutade.

untitled Argumenterande texter Rymden fortsätter På dagens lektion kring rymden så har vi, istället för faktatexter som vi gjort tidigare, jobbat med argumenterande texter. I rymd-temat handlade det den här gången om ÅRSTIDER. Målen för dagen var: Men även då språkligt att eleverna: Vi läste, tittade på bilder och pratade om de olika årstiderna. Utifrån sina kunskaper kring årtiderna fick de sedan skriva på en lapp vilken årstid just jag tycker är den bästa. De fick hjälp av en mall eftersom de bara är andra gången som vi skriver den här texttypen: Målet är såklart att inte behöva använda mallen precis som det står i matrisen, se sista raden på bilden: Sedan fick de skriva sina texter på ett papper där de också skulle måla en bildtext till. Härliga texter blev resultatet!!

Den sanna historien om Alex Dogboy Den första fråga jag får från unga läsare är alltid, är det sant? Den här boken bygger på långa samtal jag haft med en pojke som levde med sina hundar på gatorna i Honduras huvudstad Tegucigalpa. Jag mötte honom på ett märkligt sätt. Under hösten 2001 var jag i Honduras som reporter för tidningen Globen. Vårt uppdrag var att bl. a. intervjua gatubarn som bodde på ett speciellt barnhem. När vi gick ut från föreställningen sade ett av gatubarnen till mig: – Den där pjäsen handlade ju om Nahin Samuel. – Vem är det? – Det vet du väl. Då kom jag ihåg att jag sett ett gatubarn som låg och sov på en trottoar med två hundar sovande tätt intill sig. Jag började leta efter pojken med hundarna. De andra pojkarna i gänget var trasiga och mycket smutsiga, men pojken som hade två hundar med sig såg ovanligt ren ut. – Vem har tvättat din skjorta? – Den har fru Leti gjort, sade han och pekade på ett stånd lite längre bort på gatan. – Att min mamma kommer och hämtar mig. Resan tillbaka Men Dogboy då? Kärleken

Framsteg Denna första del i materialet tar fasta på elevernas förmåga att analysera ord i språkljud och omkoda dessa ljud till korresponderande bokstav. För att elevens produktion skall tolkas som korrekt förutsätts dessutom att de i orden inkluderade bokstäverna placeras i rätt ordning. I testet ingår enstaviga, tvåstaviga och tre/flerstaviga ord samt ord med en konsonantkombination i början. Med den växande ordlängden och konsonantförbindelsen blir orden stegvis svårare och provet kan på så sätt ge viktig information om det skede där eleven befinner sig i sin tidiga skrivutveckling. För att komma åt elevernas grundläggande förmåga att uppmärksamma och identifiera ljuden i ord och att koppla dem till tecken har enbart ljudenligt stavade ord tagits med i detta delprov. Speciellt med tanke på de tvåspråkiga eleverna anser vi det också vara viktigt att det i provet ingår högfrekventa ord som barnen i denna ålder sannolikt känner till och som de har kommit i kontakt med på svenska. Träningstips

Vad är genrepedagogik? Genrepedagogik - en modell ”Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk.” skriver Johansson och Sandell Ring (2012) i sin bok Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken. Det handlar bland annat om att eleverna ska bli medvetna om olika texters olika språkliga mönster och strukturer samt att olika texter har olika syften. Man brukar säga att genrepedagogiken vilar på tre ben: (Johansson & Sandell Ring, 2012, s 28) Den genrepedagogiska modellen har visat sig leda till att eleverna utvecklar sitt skolspråk i allt högre grad vilket leder till att eleverna lättare tillägnar sig kunskaper, med hjälp av språket, i skolans alla ämnen. Lär dig mer om genrepedagogik Man kan även titta på URs serie Språket bär kunskapen där man får följa hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt.

Intensiv lästräning ger flyt – Vad handlade den om? frågar Anita Kullring innan de börjar läsa. – Om Marko. Han ska ta simprov. Han trodde inte att han kunde simma, berättar Nilas och läser sedan boken från pärm till pärm. En våning upp sitter Åse Rubin med Siri Olsson som också går i tvåan. Siri sätter ihop orden i sin mening: ”Jag har träffat Erik Saade i lördags.” – Finns det några sammansatt ord i din mening? – Ja, snöboll till exempel, svarar Siri. Efter en halvtimme har hon läst både gårdagens bok och dagens bok. – Jag kan skriva och läsa mycket bättre nu, och läsa fler sidor. – Och du är bättre på att stanna när det är punkt, berömmer Åse Rubin. Siri ser stolt ut. Hennes skolkamrat Nilas en våning ned svarar nästan likadant: – Det är roligare att läsa när man kan. Både Nilas och Siri ingår i en grupp av barn i Karlskrona kommuns skolprojekt TIL – Tidig Intensiv Lästräning. Anita Kullring och Åse Rubin bildar TIL-teamet. TIL drog igång hösten 2011. Intensivläsningen pågår i åtta veckor i sträck. Åse Rubin fyller i:

Att mäta läsförståelse: utmaningar och fallgropar Hur mäter vi läsförståelse och identifierar de elever som har läsförståelsesvårigheter? Forskarna Keenan och Meenan (2014) ville jämföra fyra olika amerikanska standardiserade tester av läsförståelse och svara på (bland annat) följande frågor: Spelar det någon roll vilket test man väljer om man vill identifiera elever med läsförståelsesvårigheter? Är det någon skillnad i mellan yngre och äldre elever? Skiljer det sig mellan tester hur mycket avkodningsförmåga och arbetsminne inverkar på resultaten? Även om de specifika tester som de utvärderade inte finns på svenska så tror jag att deras resultat och diskussion kan appliceras på svenska förhållanden och de svenska tester som används i både skolan och av logopeder. LäsförståelseTESTER SOM utvärderades Eleven läser kortare stycken faktatext och berättande text högt (85-150 ord) och svarar sedan muntligt på flervalsalternativfrågor som testledaren läser upp. 995 elever ingick i studien. ENDAST 20 av 995 ELEVEr(!) Ha en fin vecka alla! Referenser

Läsförståelse, hur får vi tag i den? Att förstå texter – det är en konst som alla kan lära sig men som inte kommer av sig själv. Det behövs undervisning för att hjälpa elever att förstå vad läsförståelse är men också för att förstå hur man själv kan använda eller redan använder olika strategier för att förstå. Eleverna måste tidigt förstå varför vi läser och att läsa är ett sätt att tänka. Elever som håller på att lära sig läsa lägger ner all sin energi på att läsa orden och då får läsförståelsen ge vika. Jag har arbetat med de olika läsfixarna när jag haft högläsning och själv stannat upp och modellerat högt för att visa för eleverna, men jag kände ändå att alla inte riktigt var med i diskussionerna. Jag skrev ner en enkel text på tre meningar som jag sedan klippte sönder, numrerade och delade ut till mina elever. Första meningarna tog jag rakt från boken. Bo sitter i en gammal gungstol av trä. Han gungade fortare och fortare. Plötsligt satt han på golvet. Jag arbetade på likanande sätt vid flera tillfällen. Frågor:

Related: