background preloader

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Det naturvetenskapliga och tekniska ämnesspråket är en av nycklarna till elevernas kunskapsutveckling i ämnena. I undervisningen får eleverna ofta möjlighet att läsa, skriva, tala och samtala om frågor med naturvetenskapligt och tekniskt innehåll. Beroende på ditt val av språkliga aktiviteter och redovisningsformer kommer eleverna lära sig det utvalda ämnesinnehållet på lite olika sätt. I det här stödmaterialet får du inspiration till att variera din undervisning med olika språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter och redovisningsformer. Du får också exempel på hur du kan stötta eleverna i arbetet med det naturvetenskapliga och tekniska språket. Du hittar också filmer och fördjupningsmaterial. Syftet med materialet är att visa att det inte innebär att göra avkall på det naturvetenskapliga eller tekniska innehållet när man använder sig av ett språkutvecklande arbetssätt. Kursplanerna I kursplanerna i naturvetenskapliga ämnen och teknik betonas det språkutvecklande perspektivet. Skriva Related:  språkutvecklande arbetssättSpråkutvecklingkonferens om språkmål o ämnesmål

Språkutveckling och BFL lyfter mina NO-lektioner Att tänka att lektionen ska fokusera på språkutveckling och innehålla inslag av bedömning för lärande har verkligen gett mig en helt ny arsenal av undervisningsmetoder. Att jag känner till genrepedagogik och Dylan Williams fem nyckelstrategier har hjälp mig att skapa lektionsaktiviteter som verkligen utmanar och utvecklar mina elever. Mina elever i åk 4 har nyligen planerat och genomfört ett odlingsförsök och det är nu dags för dem att skriva en rapport på försöket. För att få dem att förstå hur strukturen på en rapport kan se ut och vad som utmärker god kvalité genomförde vi idag följande aktiviteter: Dokumentation av undersökning elevexempel Som vi ofta gör använde vi oss av EPA/Think pair share och No hands up vilket gör alla elever aktiva och att många får komma till tals i helklass.

Språkutvecklande övningar med Kahoot! Med anledning av mitt förra inlägg där vi använde oss av Kahoot i elevernas språkutveckling har jag fått frågor om hur man kan använda Kahoot, om det behövs inloggning för eleverna mm. Därav skriver jag det här inlägget som enbart handlar om Kahoot och hur man kan använda sig av det i sin undervisning. Precis som alla andra verktyg tycker jag personligen inte att användandet av verktyget ska vara ett självändamål utan Kahoot bör ses som en resurs i lärandet som pågår. Använd Kahoot i det arbetsområde ni jobbar med! Hoppas det här inlägget ger svar på de frågor som uppstod i och med mitt förra inlägg! Länk till förra inlägg: Kahoot är en webbresurs där du skapar ett konto (gratis) för att sedan skapa interaktiva frågesporter så kallade Quiz. Vad behöver eleverna? Kan jag använda befintliga Kahoot? Det finns en hel del publika Kahoot som andra har skapat. Hur gör jag? Förförståelse

Lässtrategier som en del i en språkutvecklande undervisning En regnig eftermiddag behövdes för att jag skulle öppna Hanna Stehagens bok ”Språk i alla ämnen” som legat på skrivbordet sedan sommarlovet började. Nu har jag både öppnat den och läst den och blivit så där lyrisk som man bara kan bli när man läser någonting riktigt, riktigt bra. Det är underbart när någon annan sätter ord på ens tankar och på ett mycket enkelt konkret sätt beskriver det man själv vill förmedla med sin undervisning. I bokens första kapitel beskriver Hanna det som utgör grunden i en språkinriktad undervisning. Hanna presenterar också två modeller för planering och genomförande av en språkinriktad undervisning. SIOP lyfter fram vikten av att ge eleverna möjlighet att tala, lyssna, läsa och skriva inom varje område. Den andra modellen som Stehagen lyfter fram är Cirkelmodellen där eleverna genom en tydlig och strukturerad arbetsgång får strategier till det egna skrivandet. # Fas 1 Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper # Fas 2 Studera texter inom genren för att få förebilder

Skriva, läsa - lära David Rose och J.R.Martin Hallgren & Fallgren (2013) Originaltitel: Learning to Write – Reading to Learn Svenska utgåvan bearbetad av: Ann-Christin Lövstedt. Översättning: Kristina Aldén Skriva, läsa – lära beskriver Sydneyskolans forskning och arbete med genrebaserad skrivinlärning, de olika genrerna i skolans läroplaner och läsutvecklingsmetodiken Reading to Learn. Reading to Learn innehåller undervisningsstrategier som möjliggör för alla elever att utveckla de läs-och skrivkompetenser som krävs för att nå framgång i skolans alla ämnen. Reading to Learn pedagogiken används med framgång i många delar av världen och i Sverige. Boken bygger stegvis upp läsarens kunskaper om pedagogiken, den funktionella lingvistiken och den socio-kulturella kunskapsteorin. Författarna David Rose är Honorary Associate of the University of Sydney och ledare av Reading to Learn Programme och J.R.

Mitt språkutvecklande klassrum Minskat gap mellan starka och svaga med genrepedagogik När Karin Pettersson såg vilken positiv effekt genrepedagogiken hade på sina elever så ville hon sprida undervisningsmetoden till kollegerna. Idag är hon förstelärare och driver det språkutvecklande arbetet på Kvarnbackaskolan i Kista. - Om jag ska räkna ut arean på den här rektangeln, hur ska jag göra då? - Du ska mäta med linjalen, svarar en pojke. - Vill du komma och hjälpa mig? Pojken går fram till smartboarden och visar. Karin berättar att det är som att poletten trillar ner hos eleverna när de jobbar ihop och de får stöttning av henne. Den här inlärningsprocessen där elevernas kunskap växer fram genom frågorna som läraren ställer är karakteristisk för genrepedagogiken som är ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som syftar till att ge elever en förståelse för texters struktur och ett metaspråk för att diskutera språkets uppbyggnad. Från uträkning till instruktion - På så vis kan de som inte vet följa vår instruktion för att lära sig det, säger Karin till sina elever.

Feta öppna frågor Feta frågor är öppna frågor. De har inga rätt eller fel. Feta frågor ger möjlighet att tänka, kommunicera och lära. Öppna frågor hjälper också läraren att ge ordet till eleven och därmed sänka sitt eget talutrymme: Hur gör man en hög med vatten?Hur låter tystnad? ÖPPNA lärande frågor att ställa vid läsundervisning: Förhållningssättet är tillåtande, varsamt nyfiket, sonderande, undersökande, vägledande och medvetenhetsutvecklande: Vilket ord är det längsta? Då eleven kan läsa ord som du som lärare förvånas över kan läraren ställa dessa frågor. Frågorna har till uppgift att medvetandegöra eleven och faktiskt också läraren: Hur gör du för att lösa läsningen av vissa ord Du lyckades att utläsa – brandbilsslang… Hur gjorde du? Språkinriktad undervisning om Matsmältningen "Genom undervisningen skall eleven få möjlighet att ställa frågor om människan utifrån egna händelser och upplevelser. Undervisningen skall bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll." "Eleverna skall använda biologins begrepp, modeller och teorier för att förklara biologiska samband i människokroppen." "Undervisningen skall innehålla människans kroppsdelar, deras namn och funktion." (Lgr 11) Med dessa rader hämtade ur vår kursplan har vi planerat vårt tema om Människokroppen med fokus på matsmältningen och kroppens inre organ. Fas 1 Som en gemensam uppstart och som ett litet experiment gav vi oss ned i gymnastiksalen där hela hallen blivit omvandlad till en människokropp med kroppens alla inre organ som vi använder när vi äter mat och maten skall gå genom det vi kallar för matsmältningsapparaten.

Related: