Gastarna på Gården / Oknytt Brunnsgubben Det här är en tomteliknande figur som vaktar brunnen på gården. Han ser till så barn inte faller i och utdelar örfilar till alltför nyfikna ungar. Brunnsgubben håller vattnet rent och ser till att det alltid ligger på en jämn nivå. Men om godsägaren är slarvig och själv förorenar vattnet kan brunnsgubben ställa till med rejäla översvämmningar. Bysen En tomteliknande gubbe från Gotland. Drakar Den svenska draken finns huvudsakligen i två sorter. Gloson Den s k galoppson, gluppson eller gloson; var en enorm sugga av ytterst motbjudande karaktär. Gruvfrun Också kallad bergfrun eller gruvrået. Havsmannen Ett manligt naturväsen som lever kring de svenska kusterna. Jättar Jättar har funnits i alla länder i alla tider. Källarglutten Ett svenskt manligt dvärgaktigt väsen som bor i källare inne i städernas hyreshus. Lindormar Den svenska lindormen har man hört talas om ända sedan vikingatiden. Lyktgubben Mylingar Näcken Ett skandinaviskt manligt naturväsen som lever i vattendrag. Sjörå Sjötroll
Monster och ASL Tänk att du kommer till din arbetsplats en tidig morgon. Din arbetsplats är fylld av rosa, klibbigt slime – hur reagerar du? Troligtvis inte som ett gäng sjuåringar som kommer till skolan och fullständigt jublar och driver igång varandras fantasi. Det är fantastiskt att arbeta med ASL – dock behöver vi ge eleverna upplevelser och inspiration till sitt skrivande. Här finner du lektionsbeskrivning och material, glöm inte – bjud på dig själv så fångas eleverna i leken Lektionstillfälle 1 – husetEleverna kommer till skolan och i klassrummet möts de av ett hus. Lektionstillfälle 2 – slimeEleverna kommer till skolan och möts av rosa slime i klassrummet. Läs merklassblogg Lektionstillfälle 3 – fotspår och brevNumera sprids en spänning på morgonen innan dörren till klassrummet öppnas. Material:brev Lektionstillfälle 4- monstervännerI fönstret ligger ett brev. Ett busigt monster biter fröken i örat Material:Monstervännerinstruktionhäfte Lektionstillfälle 5 – monstervantarÄnnu ett brev från Xéno.
Sagotorget-Startsidan Om du inte tidigare har berättat sagor eller andra berättelser för barn är första steget att börja bygga upp din repertoar. Då gäller det att dels välja sagor som passar för dem du skall berätta för och dels att du skall lära in de sagorna. Välja saga - ur barnens perspektiv När du väljer saga måste du fundera på vem det är du skall berätta den för. Här är några saker att tänka på: Hur gamla är barnen du skall berätta för? Välja saga - ur ditt perspektiv Du kan inte välja saga enbart efter vad som passar barnen. Välj gärna en saga som du känner igen sedan tidigare.
Instruerande text | Ciccis Plugg Cirkelmodellen- Instruerande text i årskurs 1 ”Hem och expertgrupper” Vi inleder Instruerande text med språkutvecklande aktiviteten från boken ”Stärk språket, stärk lärandet” som heter ”Hem -och expertgrupper” för att samla fakta . I denna lyssnarövning tränar vi förmågorna, Big five. Vi använder texten som modelltext och närläser instruktionen för att se hur en instruerande text är uppbyggd och typiska språkliga drag . Den instruerande genren har jag valt att dela in i två delar: instruktioner och recept 1. Tidsord Tre olika sätt att använda tidsorden När vi arbetar med instruerande texter är tidsorden viktiga. Eleven säger till exempel: först lägger jag en cirkel. Nästa lektion får eleverna två och två lägga bilder i rätt ordning om hur man planterar ett frö. Innehållet är redan känt för eleverna därför blir innehållet ganska lättförståeligt vilket gör att de kan fokusera mer på att använda tidsorden rätt. Eleverna bygger legofigurer utifrån en mindre figur och bygger på fem bitar. 2.
EN LÄSANDE KLASS Stjärnsvenska Läs i nivåer - Sagor Skönlitteratur och fakta Svenska Grundskola år F-3 Grundskola Liber Serien & Lgr11 Lgr11 tar upp strategier för att skriva olika typer av texter, samt att eleverna ska kunna tillämpa olika lässtrategier. Detta och mycket mer innehåller Stjärnsvenska (pdf). Titlar/box översikt Läs mer KomponenterStjärnsvenska består av böcker för upplevelseläsning i olika genrer och faktaböcker inom flera temaområden. Läs i nivåer- Upplevelseböcker - Faktaböcker - Sagor - Lärarhandledningar - Diagnoser Skriv i nivåer- Arbetsböcker - Lärarmaterial - Skriv i nivåer S (för specialundervisning) StjärnläsebokenSkriv från A-ÖMaterialet består av Omgång 1/Box 1 (nivå 1-11), Omgång 2/Box 2 (nivå 2-11) och Omgång 3/Box 3 (nivå 2-8), Faktaböcker (nivå 2-11) samt Sagor (nivå 4 - 8)
Hur börjar man? En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Därefter så går det att hitta otroligt mycket bra tips på nätet och något kanske du kan hitta här på denna blogg. Som alltid måste man pröva och göra tipsen, arbetssättet till sitt eget. Jag kan ju bara skriva om hur vi gjort i vår undervisning och hur vi har lagt upp arbetet i ELK. Så här gör vi; Vi har några introduktionslektioner där vi försöker få med eleverna i tanken: Läsa är att tänka. När det sedan är dags att arbeta mer grundligt med en strategi i taget har vi valt att starta med Spågumman. Nu är det inte långt kvar! Marie och Elisabeth
Lektionsförslag – första dagen i skolan Låt eleverna få ett papper med olika uppgifter på. De ska söka efter någon i klassen som har …. och det får vara olika namn på alla. Det betyder att man inte kan ha tre namn som är lika oavsett om personen har gjort flera saker av det som står. Det blir mycket frågande och mycket skratt, mycket gå omkring i klassrummet. Men det är som det ska vara. Leta efter någon som har: dykt från en bryggabakat en jordgubbstårtaplockat russin ur en kakabyggt en lådbilklättrat i ett trädtalat engelska i sommartalat franska i sommartalat rövarspråket i sommarläst en bok baklängesläst en tidning om en ankasett en huggormsett en snok simma i vattnetlärt sig simmaätit fyra glassar på en dagfyllt årridit på en hästklappat ett farligt djurfått ett fästingbettfortfarande har myggbettgrillat korv vid en lägereldpromenerat i en skogtältatskrivit dagboksjungit högt i badrummetträffat en lärare Om man har en klass med 29 elever så ställer man 30 frågor så att läraren får vara med – för det ska läraren vara.
Att skriva ett bra svar. | Tankar om svenska Jag har precis kört igenom en typ av lektionspass som jag verkligen gillar. Inte för att det är det mest lustfyllda vi gör kanske, utan för att jag alltid går från de lektionerna med känslan att eleverna verkligen har lärt sig något. Vilket ju alltid känns tillfredsställande. Jag brukar vika någon eller några lektioner under varje läspass till att prata om kvalitet i elevsvar. Den här gången gjorde vi så här: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Läs igenom frågan noggrant så att du verkligen svarar på rätt sak.Ta det lugnt så att du hinner tänka till. De är kloka mina 7:or! Nu ska jag lägga någon lektion till på att läsa och svara på frågor innan vi avslutar den delen av läsandet, sen går vi vidare mot en skrivuppgift. /Hanna
50 olika sätt att redovisa en bok Jag hittade ett gammalt papper hemma bland mina gamla skolböcker. Det var en lista som vi fick från vår svenska lärare när jag gick i grundskolan. Det var någon gång under 90-talet men det går fortfarande att använda dessa idéer till redovisningar, så nu delar jag med mig av listan till er. Uppträd som en av personerna i boken - berätta om dig själv och din roll i berättelsen.Gör en intervju med en av personerna i boken.Spela upp en scen ur boken.Gör en beskrivning av en av personerna, muntligt eller skriftligt. Vill du ha fler tips på hur man kan redovisa en bok? Kika in på några av länkarna nedanför:
Korta berättelser Pennvässaren finns från 1 febr 2012 att beställa från Studentlitteratur. Bild: Gå-över-gatan-övning. © Veronica Grönte & Argument Förlag 2002 Lgr 2011 - Nya kunskapskrav i svenska Läs om hur MaketeMetoden kan underlätta vägen mot en ökad måluppfyllelse i svenska. Vad eller vem? Istället för att i planeringsskedet fundera över VAD berättelsen ska handla om, som är det traditionella tillvägagångssättet och kanske det mest korrekta, fokuserar Makete-metoden istället på VEM berättelsen ska handla om. På detta sätt går det lätt att komma igång att berätta och skriva eftersom författaren känner till huvudkaraktärens längtan och mål redan från början. Att börja med att berätta muntligt - att dramatisera berättelsen - är ett bra sätt att få in berättarstrukturen i kroppen. Bild: Gå-över-gatan-övning. © Veronica Grönte & Argument Förlag 2002 Pennvässaren: sid 32 - Gör över gata: eleverna dramatiserar / övn 11 sid 33 - Gör över gata: eleverna skriver / övn 12 sid 36 - Spelplan 1 med bildkort / övn 13