background preloader

Läxor och läxhjälp

Läxor och läxhjälp
För att läxan ska bli ett stöd för elevernas lärande är det viktigt att läxor, när de används, hänger ihop med undervisningen, förbereds, förklaras och följs upp i undervisningen på ett bra sätt. Genom att tänka igenom hur läxorna förbereds, konstrueras och följs upp kan läraren se till att elever ges likvärdiga förutsättningar att göra läxorna. En illa förberedd läxa riskerar att leda till att elevens hemförhållanden får större betydelse. Elever vars föräldrar har låg utbildning eller ont om tid får svårare att göra sådana läxor eftersom de har sämre möjligheter att få hjälp av sina föräldrar. Det är också viktigt att se att det finns elever som är trångbodda och kan ha svårt att få lugn och ro för läxläsning i hemmet. Att följa upp läxor Om inte läxan följs upp av läraren finns stor risk att läxan upplevs som meningslös att göra. Inga lagar eller regler Det finns inga lagar eller regler som gäller läxor. Frågor och synpunkter på läxorna Stödmaterial: Läxor i praktiken Läxor i praktiken

http://www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-ansvar/laxor-laxhjalp-1.225166

Related:  BFL och lärande4

Tvärgruppsarbete gör alla aktiva – Fröken Jingfors Det är svårt att få till bra grupparbeten där alla elever bidrar och visar vad de kan. Jag jobbar ofta med tvärgrupper som ett sätt att göra alla i en grupp aktiva. Man kan göra det på många olika sätt både som en snabb klassrums aktivitet eller som slutredovisning av ett större arbetsområde. ”Mina barn ska inte ha läxor” En dag tröttnade Stefan Wennberg på att hans barn fick meningslösa läxor. Då anmälde han deras skola till skolinspektionen.– Jag har meddelat lärarna att mina två barn inte ska ha några läxor i fortsättningen. Hittills har det gått bra. Barnen klarar studierna bra. Stefan är lärare och undervisar i en förskole­klass. Utbildning för nyanlända elever Välkommen till Skolverkets konferens om utbildning för nyanlända elever. Konferensen vänder sig till dig som rektor, lärare och övrig skolpersonal som arbetar med att ta emot och utbilda nyanlända elever. Under dagen kommer du att få information om de nya allmänna råden om utbildning för nyanlända elever. Du kommer också att få information om Skolverkets kartläggningsmaterial och hur det kan användas som underlag för att fatta beslut om vilken årskurs och undervisningsgrupp en elev ska placeras i, samt för att planera den nyanlända elevens undervisning. Under dagen kommer det även att finnas möjligheter att samtala med andra deltagare om egna erfarenheter, utmaningar och framgångsfaktorer när det gäller mottagandet och den fortsatta utbildningen för nyanlända elever.

Hög tid att ifrågasätta läxorna - Start Det är måndag morgon, och Adam och Khadija promenerar lite smått yrvakna på sin väg mot skolan. Klockan närmar sig 08.00, och en lång och stundom arbetssam dag väntar. Från klockan 08.15 till 15.15 tar sig Adam och Khadija i tur och ordning sig an lektioner i matematik, svenska, idrott, samhällskunskap och engelska. Lektioner där Adam och Khjadija förväntas närvara med full koncentration, vara alerta på alla sätt och vis, och kunna visa upp sina kunskaper efter bästa förmåga. En dag som genomlevs i klassrum och korridorer, med ett ständigt flöde av ljud, förflyttningar mellan klassrum samt byten av lärare. Det blir väldigt många, och ibland komplicerade, intryck för hjärnan att bearbeta under en lång skoldag.

Formativ bedömning – motivation eller stress? Jag läser just nu Hjärnkoll på skolan av Martin Ingvar och Gunilla Eldh där de skriver om att eleverna måste känna att deras prestationer gör det möjligt för dem att nå målet. Vi som lärare måste alltså se till att våra uppgifter går att lösa på flera nivåer och att de tar eleverna ur sin trygghetszon och in i sin proximala utvecklingszon där lärandet kan ske. Blir det för svårt är ansträningningen inte värd det och eleven ger upp. Men för att eleverna ska kunna ta sig igenom även en perfekt anpassad uppgift som ligger lite utanför sin trygghetszon så behöver de all uppmuntran och stöd de kan få så att de känner att de är på väg åt rätt håll.

Hillevi Wahl: Därför älskar jag läxor 9 september 2014 HILLEVI WAHL: Just nu pågår det en het debatt om läxor. Behövs de? Är de bra? Är det rättvisa? Min absoluta övertygelse är att läxor är nödvändiga – och många gånger förbaskat roliga. Pernilla Alm, själv lärare, har nyss kommit ut med debattboken ”Läxfritt – för en likvärdig skola” (Hoi förlag). Konsten att ge strategier för att lyssna Det pratas mycket om att vi lärare måste bli bättre på att ge eleverna modeller/strategier för att förstå hur de ska göra för att nå ett mål. Vi har pratat mycket om läsandet och även skrivandet med olika stöd för det och jag har även skrivit en del om det på LR-bloggen. Om du vill läsa dem hittar du dem här i arkivet. Jag tänkte i detta inlägg skriva lite om hur jag ger stöd för lyssnandet i klassrummet.

Kunskaper och attityder viktiga i formativ bedömning Forskargruppen väljer att särskilt inrikta sig på Bedömning för lärande, BFL, som innebär att arbeta med de följande fem nyckelstrategierna: Tydliga mål, Undervisning som ger kännetecken på lärande, Formativ återkoppling, Självbedömning, Kamratbedömning. Resultaten i den systematiska översikten baseras på 25 artiklar eller avhandlingar som berör olika aspekter med betydelse för införandet av BFL.

Läxor behövs för att bli bra - gd.se Alla vet att för bli bra i idrott krävs det massor av träning. Men för att bli bra i skolan verkar det inte vara lika självklart att man behöver träna. Lärarna introducerar nya moment, går igenom, förklarar och hjälper eleverna att förstå. Sen gäller det att öva för att få de nya kunskaperna att fastna. Och det är det läxor är till för. Du blir inte bra i matte utan att ha övat på många tal.

Nya riktlinjer för nyanlända elevers utbildning – Nyanlända elever har samma rättigheter som alla andra elever i skolan. Men det finns några bestämmelser som specifikt berör nyanlända elever och som syftar till att stärka dessa elevers möjligheter att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål, säger Ulrika Lundqvist, chef för Förskole- och grundskoleenheten på Skolverket. Bedömning av nyanlända elevers kunskaper I grundskolan ska en inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper ske så snart som möjligt och senast inom två månader från det att eleven har tagits emot inom skolväsendet. Bedömningen av elevens kunskaper ska tillsammans med sociala faktorer och elevens ålder vägas in när rektorn fattar beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp. Den inledande bedömningen ligger till grund för den fortsatta planeringen och genomförandet av undervisningen.

Struktur: Vandrande reportern – Kooperativt Lärande Denna struktur stärker klasskänslan och engagerar eleverna att samtala och diskutera med alla i sin grupp. Vi ger två varianter på strukturen där den ena är en variant av EPA och den andra är uppgiftsbaserad där man vill arbeta igenom olika numrerade arbetsuppgifter genom Kooperativt Lärande. På engelska kallas denna ”StandUp, HandUp, PairUp!”. Om du använt dig av strukturen EPA ett tag i en klass kommer dessa vara en naturlig fortsättning! Vandrande reportern Alla elever ställer sig upp och sträcker upp handen! Säg nej tack till läxor Glosor, mattetal, läsuppgifter och inhämtning av fakta – under decennier har det varit självklart att svenska skolelever får hemläxor att göra efter skoldagen. Men trots att generation efter generation växer upp med hemläxor som en naturlig del av vardagen finns det i dag knappt något vetenskapligt stöd för läxan som effektiv inlärningsmetod. I hälso- och sjukvården får man överhuvudtaget inte rekommendera en metod som saknar stöd i forskning. I svenska skolor finns lärare som ger läxor utifrån sin individuella tro på vilken effekt läxorna har, och lärare som inte ger läxor alls. I gällande skollag finns krav på att skolan ska vila på ”vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet.” Trots detta delas läxor slentrianmässigt ut i svenska skolor och genom det överlåter vi en stor del av skolbarnens utbildning på outbildad personal, dvs föräldrarna.

Kartläggningsmaterial - kartläggning av nyanlända elevers kunskaper Den inledande bedömningen av en nyanländ elevs kunskaper är reglerad i skollagen och obligatorisk att genomföra. Sedan den 15 april 2016 är Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2 obligatorisk att använda i det här arbetet för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Den inledande bedömningen ska genomföras så att rektorn kan fatta beslut om placering av en nyanländ elev i årskurs och undervisningsgrupp inom två månader från att hon eller han skrivits in i svenska skolan. Det är elevens kunskaper (som han eller hon har visat vid kartläggningen), elevens ålder och personliga förhållanden i övrigt som ska ligga till grund för det här beslutet. Resultatet av kartläggningen ska även ligga till grund för planeringen av elevens fortsatta undervisning och hur undervisningstiden ska fördelas mellan ämnena. Nyanländ elev

Related: