background preloader

Nykomling i stängd ordklass skapar öppet bråk

Nykomling i stängd ordklass skapar öppet bråk
Min kollega stormar in i lärarrummet med en fråga. – Ett jävla snack om öppna och stängda ordklasser i dag! Vad är grejen? En öppen ordklass är en ordklass som välkomnar nya ord med öppna armar. Typiska öppna ordklasser är verb, adjektiv och substantiv. Mina elever i svenska för invandrare skulle verkligen välkomna en ny och allmängiltig preposition. Pug tanke pug att vi kan skapa nya ord hejvilt och prata pug både snippgympa och fäbodifiering, borde vi inte ha några problem pug att uppfinna en ny preposition. Men det har vi. En annan sluten ordklass är räkneorden. Det är inte bara ordklasser som kan vara slutna, utan också grupper inom ordklasserna. Bland verben, till exempel, är det bara konjugation ett som är riktigt välkomnande. Och så har vi pronomen. Jag ska inte dra hela historien om hen. Jag skulle vilja påstå att det var miljoner människor, som våren 2012 kände det klia och irritera, när författarna till en barnbok informerade om att de valt pronomenet hen till sin huvudperson. Related:  Grammatikgrammatik

Grammatik i Svenska 2 | Lejonet och räven Under våren genomförde jag ett grammatikmoment med min N-tvåa som jag tycker föll väldigt väl ut. Så här gjorde jag: Målbild Jag började med att försöka konkretisera för mig själv vad det är eleverna ska kunna göra, utifrån det som står i det centrala innehållet och kunskapskraven, och hur de ska kunna visa att de kan göra detta. Jag tänkte på de resonemang som förs i lärarmaterialet till NP i Svenska 3, där vad som menas med ett rikt och varierat språk diskuteras. Kanske kunde man använda den texten som målbild: att eleverna skulle förstå vad som där sades? Hur skulle eleverna kunna visa sina kunskaper på området? Slutresultatet hittar du här. Tidsåtgång Jag genomförde det här momentet i maj, och det var kaos. Lektionsserie Lektion 1 Så här sammanfattade en av eleverna på vår klassblogg den första lektionen: ”I tisdags så jobbade vi med Grammatik! Lektion 2 Samma elev som sammanfattade lektion 1 skrev också om lektion 2: ”Nästa dag fick vi jobba mer med grammatik och ordklasser. Lektion 3

Det obotliga verbala viruset Min mamma brukar säga att om jag svär för ofta så försvinner kraften – orden blir nötta och kantstötta av att upprepas. Jag hör vad hon säger, men fortsätter ändå att språkligt svavelosa. Letar uttryck, eftertryck. Slarvar. Och tänker att det kanske inte gör så mycket om jag tycker att saker är skitbra eller förbannat fåniga. När jag svär fortsätter sorlet, men när min mamma gör det stannar vi alla av, tystnar, lyssnar. Jo. I Linn Ullmans senaste roman Det dyrbara finns en berättelse om en notoriskt otrogen man, Jon. Men när hon hittar en text där mannen kallat sin älskarinna ”sitt ljus” kommer förtvivlan och raseriet. Så blir hon ensammast i världen. Jag tänker på det. Det var länge sen. Kan man göra så? Det finns ett engelskt uttryck som lyder: Sticks and stones may break my bones, but names will never hurt me. Orden sitter kvar, lämnar spår, har vikt. ”Jag tar tillbaka det jag sa!”

Lässtrategier i kursen Svenska 2 De elever jag undervisar i Svenska 2 har i ettan på olika sätt och i olika situationer bekantat sig med de olika lässtrategierna. Trots detta tycker jag inte att eleverna behärskar dem självständigt i alla sammanhang, och i takt med att texterna blir svårare behövs också mer stöttning och modellering. Att eleverna i dessa klasser håller på att ta ett stort kliv framåt i sin läsutveckling var något som jag skrev om i förra inlägget. Vi har dels arbetat med svårare faktatext i Svenska 2, dels läst antingen Candide av Voltaire eller Dvärgen av Pär Lagerkvist. Både skönlitteraturen och faktatexterna blir mer utmanande i tvåan och jag vet att många även har svårt för de ämnesspecifika texterna i till exempel Psykologi 2a, som jag själv undervisar i. I årkurs ett har vi arbetat utifrån följande mallar: I sammanställningen av strategierna har jag och min kollega Jenny Bergman utgått ifrån Barbro Westlund, Marie Trapp och Josefin Nilsson. Åsa

Språkbruk De mekanismer som används för att ange samband mellan satser och meningar i en text brukar kallas för textbindning. Ofta talar man om tre grundläggande slag av textbindning, nämligen referensbindning, konnektivbindning och tematisk bindning. Konnektivbindningen och den tematiska bindningen har jag behandlat i tidigare artiklar i Språkbruk. ”Referensbindning kan sägas vara den allra viktigaste bindningsmekanismen i en text, den bindning som ingen text klarar sig utan” säger Catharina Nyström i sin bok Hur hänger det ihop? Det finns flera olika slag av referensbindningar. En annan huvudgrupp är enligt Nyström bindningar som bygger på semantiskt släktskap. Hon arbetar bäst på natten. Referensbindning kan skapa sammanhangskedjor genom en hel text, när det finns återkommande referenser till samma eller besläktade begrepp. I mitt arbete med att språkgranska läromedel stöter jag ibland på texter där referensbindningen inte fungerar som den borde. eller Ett exempel till:

Vem älskar grammatik?: Tyst kunskap Tomas Riad, professor i nordiska språk, menar att vi inte kan prata om språkets struktur om vi inte har gjort den tysta kunskapen hörbar. Vi kan använda språket, men vi kan inte prata om det utan grammatiska kunskaper. Han berättar hur den tysta kunskapen om grammatik kan utnyttjas i grammatikundervisningen och ger också flera exempel på färdighetsutvecklande grammatikövningar och övningar av problemlösningstyp. Från Grammatikdagen 2012. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac. Oliver Emberton's answer to How do I find my passion? Måltext om grammamtik med slutuppgift Käraste, finaste, bästa! - gd.se Överdrivet, skrytsamt och självgott, tycker somliga. Eller bara irriterande, fult och tramsigt. Bästa kollegan innebär ju att de andra kollegorna är sämre, invänder någon. Det stämmer att superlativ som finast och bäst i vanliga fall förutsätter en jämförelse. Men på Facebook verkar superlativen ha förlorat det mesta av sin jämförande betydelse. Även grammatiken har förändrats. Vid sidan av dessa har det funnits enstaka jämförande uttryck där den, det eller de har fallit bort: Han vann (det) högsta priset. Det är just den sortens formuleringar som har exploderat på nätet och bytt innebörd. Superlativ utan jämförelse har undantagsvis förekommet även tidigare. Det udda i Facebook-uttryckens grammatik är att det heter käraste systern och finaste tjejen, inte käraste syster eller den finaste tjejen. Hur modern är då den här företeelsen? Varför väcker de här Facebook-uttrycken irritation och till och med förakt? Men jag tror att det även finns en annan viktig orsak. Hanna Lundquist

Övningar: Att arbeta med konstruktioner i klassrummet. | Joel Olofsson Svenskans beskrivning 34, Lund. Övningar: Att arbeta med konstruktioner i klassrummet . joel.olofsson@svenska.gu.se, sofia.tingsell@svenska.gu.se, Inst. för svenska språket, Göteborgs universitet. Övning 1 I denna övning får eleverna arbeta med lexikal variation i en konstruktion. för sedan ], som används för att beskriva ’en viss tidsperiod tillbaka i tiden’, tillsammans med en uppsättning autentiska språkexempel (hämtade från korpusen Bloggmix): Nisse Bergström, som för två år sedan spelade i division 1 och körde taxi, ska nu spela i elitserien med Rögle. för några dagar sedan och då visade det sig att pumpen hade bränt sönder. för 6 år sedan , rev vi allt utom den bärande väggen. för ett tag sedan att segelbåten ( och bloggen ) Mary of Rövarhamn , med dess besättning , befinner sig på Langkawi. för två säsonger sedan. Gunnar Svensson berättade för någon dag sedan för MrMadhawk.se att det var allsvenska konkurrenter som jagade Johan Björk. för några somrar sedan

Related: