Teorierna bakom görandet - välkomna in i mitt klassrum – Förstelärarbloggen Therese Linnér, förstelärare på Bäckaslövskolan, skriver om teorierna som ligger till grund för arbetet i klassrummet. I en till synes enkel uppgift gömmer sig många tankar och teoretiska röster. Vilka tankar och varför just de rösterna? En till synes enkel uppgift gömmer många teoretiska tankar. När jag läste frågan kom jag på att jag skrev en text om det i höstas. Det är så många delar som ingår i varje uppgift som eleverna jobba tillsammans med. Mina 6:or och jag jobbade precis som de flesta som undervisar i SO med valet i höstas. Det är tankar som grundar sig i forskning och beprövad erfarenhet. Flera norska forskare som Olga Dysthe, Frøydis Hertzberg och Hoel Torlaug Løkensgard samt den svenska språkforskaren Carolin Lidberg, har sett att stödstrukturer och kamratrespons är viktiga redskap för att lärande ska ske. Det är också vetskapen om att metasamtal, samtal om det som man lär sig, är viktigt för att förstå det man gör. Sedan finns Vygotskij med i uppgifterna:
Tips for Teaching Informational Text About the only thing we can count on in education is that something is always changing! Our society changes, technology changes, our students are changing, and as a result, the curriculum is constantly evolving. Change can be exciting, but often it’s frustrating as well. This is especially true when it comes to the Common Core Reading Standards and the new emphasis on informational text. Fortunately, I had the opportunity to explore this aspect of the CCSS while writing Graphic Organizers for Reading: Teaching Tools Aligned with the Common Core. One of the best ways to get started is to have your students compare informational text with literature. Choosing the Right Informational Text Most students are very familiar with fiction, but they may not be nearly as familiar with nonfiction. When you display a nonfiction book like Gravity: Forces and Motion, your students will see at a glance that informational texts look quite different from literary ones.
Orka plugga… en guldgruva för både lärare och elever! | Magister Karlsson Du har väl inte missat UR:s YouTube-kanal Orka Plugga som slog upp portarna för ungefär två månader sedan? Det är en fin liten samling med filmklipp som vart och ett hjälper, underlättar och förklarar på något sätt. Det första filmklippet publicerades i slutet av januari och det tillkommer hela tiden nya filmer. Mina favoriter är helt klart filmerna där olika kunskapskrav förklaras på ett tydligt sätt med hjälp av exempel, men även filmerna där olika lässtrategier presenteras är otroligt bra. Idag finns det nästan 60 stycken filmklipp som är sorterade i tio olika kategorier: Hitta motivationenNya pluggvanorFörstå kunskapskravenPlanera och sätt målHåll ditt fokusMat och sömnFörenkla läsningenTräna minnetRäkna mattePlugga tillsammans Om du, mot förmodan, har missat detta så föreslår jag att du klickar på länkarna här nedan och tar dig en titt på en gång… och glöm inte att tipsa era elever :) Här hittar du YouTube-kanalen och här tittar du UR-bloggen. Glad påsk! /Magistern
Elevaktiviteter | Djurförsök (Naturkunskap/religion/samhällskunskap) Aktivitetens inriktning: Utveckla kunskaper i naturvetenskap Att ta reda på fakta om djurförsök är viktigt för att sedan kunna använda kunskaperna i resonemang, reflektioner och argument. Det är dessutom viktigt att kunna skilja på fakta, värderingar och åsikter. Här nedan presenteras några frågor. Får man utföra djurförsök trots att det finns andra metoder som ger samma resultat? NEJ. Tycker de flesta forskare att det är bra att antalet djurförsök minskar? JA. Är det vanligt att man använder råttor och möss vid djurförsök? JA. Får man använda vilka djur som helst vid djurförsök? NEJ. Får man sälja smink och kosmetika som är testat på djur? NEJ. Måste läkemedel som ska användas på människor vara testade på djur? JA. Använder man till exempel grisar som försöksdjur? JA. Stämmer det att 90 procent av djurförsöken i Sverige utförs på fiskar? JA. 1700-tals filosofen Descartes ansåg att djur var själlösa maskiner som varken kände lidande eller smärta. NEJ. NEJ.
Vi skriver faktatexter – språkgrupp 3 I grupp tre har vi kommit en bit i vår skrivutveckling. I vårt förra tema om grodor, bekantade vi oss med sexfältaren i arbetet med att skriva faktatexter. Vi bestämde oss för att arbeta precis på samma sätt denna gång, förutom att föremålet nu var haren. Målpresentation. Material: Sexfältare, kladdpapper samt gula små faktaböcker. All vår undervisning utgår från samtalet, ofta i EPA-form. Välkända bilder som väckte vår tankeverksamhet. De senaste dagarna har vi även läst flera faktatexter om harar. En faktatext ska ha en viss struktur. Vi fyllde i sexfältaren. 1. 2. 3. 4. 5. 6. Utifrån sexfältaren fick var och en skriva en ”tränings-faktatext”. Slutligen skulle faktatexten renskrivas i den fina gula boken. Noggrant. Strukturen gjorde att alla kände sig säkra och kom igång direkt. Renskrivning. En faktatext börjar ta form. Ett myller av gula små faktaböcker om harar. Vi visade våra kunskaper i både text och bild. Illustrationerna skulle vara naturtrogna. En korrekt beskrivning av haren. …och fiende.
Fem strategier för läsning av faktatexter Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov. Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. De fem strategierna visualiseras som pusselbitar som kan läggas på huvudet. Varje pusselbit är en tankeaktivetet som finns i vår hjärna. De fem strategierna är: Zooma inStälla frågor och göra inferenserAvgöra vad som är viktigtGöra kopplingarTransformera Varje strategi gås igenom i ett eget kapitel i boken tillsammans med konkreta lektionsförslag. Textstrukturerna finns inlagda i ett formulär med rubriker som t.ex.: Vad är det? FKTB är en uppgift som behövs. Känner du dig säker på skillnaden mellan en inferens och en förutsägelse? […] processen är liknande genom att man fyller i vad man ännu inte vet, men när man har läst färdigt besannas förutsägelsen eller också gör den inte det.
Att arbeta med faktatexter När mina elever gick i årskurs 1 arbetade vi gemensamt och parvis med att skriva enkla faktatexter om flyttfåglar och stannfåglar. Vi använde tankekartan som stöd i skrivarbetet under årskurs 1 och de flesta eleverna använde den självständigt. För några barn var tankekartan däremot otydlig och de förstod inte vilka ord som var viktigast – nyckelorden. Uppstart Arbetet inleddes med att vi tittade på bilder och filmer om Afrika. Hur alla ska lyckas I arbetet med faktatexter har vi tagit små steg mot att bli självständiga. Direkt respons Arbetet med VÖL-strategin har medfört att mina elevers förmåga att identifiera nyckelord har förbättrats. Stjärnor och tips När jag analyserade elevernas faktatexter fick jag syn på vissa generella utvecklingsmöjligheter som jag ville uppmärksamma eleverna på. -Skulle de meningarna kunna stå tillsammans? -Vad bra att de har börjat meningarna på olika sätt, sa barnen och tyckte det var en stjärna. Bearbeta och förtydliga texten Skriva nyckelord för att minnas
Bonusmaterial - Prova på Majema - köp läromedel och kalendrar för lärare online Välkommen till Majemas arkiv med bonusmaterial!- Klicka på respektive bild för att komma till bokens bonusmaterial. Mitt i prick extramaterial Läsloppa Kalendrar Ämneslärarkalendern Lärarkalendern Planeringskalendern Hela året runt Förskolan Bullen och Siv leker kurragömma Bullen och Siv tävlar Bullen och Siv på utflykt Förskoleklass 123 och lite till ABC och lite till Veckologgen Apa En bok om mig Öva hemma facit Addition och subtraktion Läs och skriv Multiplikation och division Stavning Läslogg Lilla läsloggen Lärarpraktikan Vinter Vår Höst Bokverkstad Fröken, jag är klar! Hej kompis! Kom igång och skriv! Tea time - one Tea time - two Naturloggen Min naturlogg Språkskrinet Troll (åk 1) Clown (åk 2) Detektiv (åk 3) Alien (åk 4) Drake (åk 5) Bläckfisk (åk 6) Facit till Språkskrinet åk 4-6 finns i respektive kopieringsunderlag. Har du ej kopieringsunderlaget, så mejlar vi dig gärna facit. Kontakta oss på info@majema.se eller ring på 08-716 67 95. Stora Skattjakten Skattkistan facit (åk 1-2) Piraten facit (åk 1-2) Kreativt tänkande Träd
Magister Evas Blogg Korta berättelser Pennvässaren finns från 1 febr 2012 att beställa från Studentlitteratur. Bild: Gå-över-gatan-övning. © Veronica Grönte & Argument Förlag 2002 Lgr 2011 - Nya kunskapskrav i svenska Läs om hur MaketeMetoden kan underlätta vägen mot en ökad måluppfyllelse i svenska. Vad eller vem? Istället för att i planeringsskedet fundera över VAD berättelsen ska handla om, som är det traditionella tillvägagångssättet och kanske det mest korrekta, fokuserar Makete-metoden istället på VEM berättelsen ska handla om. På detta sätt går det lätt att komma igång att berätta och skriva eftersom författaren känner till huvudkaraktärens längtan och mål redan från början. Att börja med att berätta muntligt - att dramatisera berättelsen - är ett bra sätt att få in berättarstrukturen i kroppen. Bild: Gå-över-gatan-övning. © Veronica Grönte & Argument Förlag 2002 Pennvässaren: sid 32 - Gör över gata: eleverna dramatiserar / övn 11 sid 33 - Gör över gata: eleverna skriver / övn 12 sid 36 - Spelplan 1 med bildkort / övn 13