background preloader

Hälsoprojekt med IKT

Hälsoprojekt med IKT
Att använda IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen kan vara ett redskap för dig som lärare för att ge eleverna möjligheter till ett fördjupat lärande och reellt inflytande över undervisningen. Som alltid gäller det att utgå ifrån läroplanen och planera undervisningen noggrant. Det ger en bra utgångspunkt för att sedan använda IKT tillsammans med eleverna. Helena Kvarnsell är lärare på Björknässkolan i Nacka. Hon ger här ett exempel på hur hon har arbetat med IKT inom arbetsområdet Hälsa i biologi. Exemplet är från årskurs 8 men går att överföra till andra arbetsområden och andra åldersgrupper. Planering för hälsolaboration Eleverna skulle planera och genomföra en laboration som gick ut på att leva ett hälsosammare liv under en vecka. Planering för hälsolaboration (202 kB) Planering för uppgiften podradio Eleverna fick i uppgift att, med hjälp av digitala verktyg, skapa ett radioprogram där de pratade om hälsa med sina gruppkompisar. Så planerade vi arbetsområdet

http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/ntundervisning/grundskoleutbildning/biologi/arskurs7-9/halsoprojekt-med-ikt-1.223803

Related:  IDH1NoIKT

Doping i samhället Användningen av dopningsmedel började uppmärksammas som ett samhällsproblem i slutet av åttiotalet. Idag är problemet med användningen utanför idrotten etablerad och preparaten säljs på en växande illegal marknad. Det finns mycket olika sätt att arbeta med detta på idrott och hälsa lektionerna. Har några förslag nedan. Flippad NO Terminen är nu i full rullning och i NO jobbar eleverna med området: Livets utveckling. Eleverna har hittills haft två, av mig, egenproducerade flippar att titta på och fundera kring inför kommande lektion. De har varit uppskattade och flera av eleverna har sett filmerna flera gånger, även tillsammans med föräldrar. Många elever har med sig fina anteckningar till lektion från filmerna när vi sedan ska jobba vidare i klassrummet Det finns även de som inte har anteckningar med sig, men sett filmen, så någon tanke har de ändå med sig till klassrummet.

IKT som verktyg i undervisningen Mitt uppdrag som förstelärare handlar om att utveckla IKT som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Jag börjar med att förklara vad IKT står för då jag har insett att det finns både kollegor och rektorer som inte vet vad det betyder. IKT som ett pedagogiskt verktyg betyder Information – och KommunikationsTeknologi som pedagogiska verktyg, hjälpmedel. "IKT–pedagogik är alltså en vidareutveckling av begreppet IT där ”K” står för kommunikation. Det statiska lärandet med en lärare som berättar/föreläser är under förändring och kommunikationen och interaktionen är bärande delar i pedagogiken. Samtidigt kommer tekniken in som verktyg" taget från Kreativ Pedagogik

Biologi, fysik, kemi och teknik - undervisningsstöd Här hittar du som lärare material som kan ge inspiration till arbetsområden som utmanar elevers tankar och idéer. Undervisningsstödet är uppdelat ämnesvis och i årskursintervallerna 1-3, 4-6 och 7-9 och visar på en progression i både centralt innehåll såväl som i de förmågor som eleverna ska utveckla. Biologi: Vilken nytta har vi av naturen? Vilken nytta har vi av naturen? Film: Likvärdig undervisning I filmen får du möta idrottslärare som berättar om sina utgångspunkter och förhållningssätt när de planerar och genomför en undervisning där alla elever deltar och ges möjligheter att vara delaktiga. Du får också möta en förvaltningschef och en rektor som visar hur de skapar förutsättningar för lärarna att planera och förbereda lektioner tillsammans med de elever som behöver extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. En specialpedagog berättar om hur hon samarbetar med läraren redan i planeringen för att underlätta och främja delaktighet för alla, men också för att förebygga svårigheter. Du får även möta elever som ger sin syn på hur en undervisning där alla kan delta, ska vara. Filmen är producerad i nära samarbete mellan Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Förslag på iPadappar för NO och teknik  På gårdagens workshop pratade vi om appar för NO och teknik för att arbeta med iPads. När jag gick igenom de appar jag tagit ner saknar jag flera områden. Jag fick ge mig ut på nätet för att hitta webbresurser att komplettera med. Problemet med ett antal av dessa webbresurser är att de innehåller flash-funktioner som inte fungerar så bra på en iPad om man inte går en omväg via en annan app. Här får man ställa sig frågan om webbresursen är tillräckligt bra, då går det att lösa via appen Puffin free. Kritiskt tänkande Det tillhör skolans uppdrag att stimulera kritiskt tänkande. Men vad är då kritiskt tänkande? Och hur hänger kritiskt tänkande och kunskapsdjup ihop? Nedan presenteras en modell över fyra nivåer av kritiskt tänkande att träna i skolan. På den första och lägsta nivån fokuserar lärandet på att minnas och att återupprepa.

Pojken som inte slutade samla: Pojketiden Carl växte upp i byn Stenbrohult i Småland. Hans pappa var präst och familjen bodde i prästgården. Där fanns en stor trädgård med många blommor, för Carls pappa var väldigt förtjust i växter och trädgårdsodling. Idrottslärarens drömmar och dilemman: Omöjligt uppdrag Vi träffar idrottsläraren Ragna Stridsberg, som undervisar nyanlända elever i idrott och hälsa. En del av eleverna har bott i Sverige i några år och andra har precis flyttat till Sverige. Hon berättar om utmaningen att anpassa lektionerna efter alla elevers individuella förutsättningar. Vi träffar också idrottsläraren Marie Graffman Sahlberg som menar att hälsoaspekten ofta saknas i ämnet idrott och hälsa. Hon har under sin nuvarande forskningstjänst utarbetat en undervisningsmodell som inkluderar hälsa. Någon som också arbetar med hälsoaspekten inom ämnet idrott och hälsa är Aldo Castillo som har bestämt sig för att börja ha teorilektioner i hälsa redan i mellanstadiet med sina elever.

Lattjo lajban lådan i min NO bedömning. Som avslutning av mina elevers vädertema, och en del av min bedömning, har jag använt ”Fem myror är fler än fyra elefanter” och den för de flesta bekanta Lattjo Lajban lådan. Vi tittade på nedanstående klipp, vilket lockade mina fyror till många skratt och jag förstod att det här var något som de flesta kände igen. Klippet är noga utvalt då det innehåller de påhittade djuren gronk, karaff och snyckling ( bara det ). När vi tittat klart var de flesta jättesugna på att berätta om sina val och varför de tyckte det ena eller det andra. Det blev många olika motiveringar kring ränder, ben och färg. Flippat klassrum hos mattelärare på Videdalsskolan Christopher Häll, matematik- och NO-lärare på Videdalsskolan gör filmade mattegenomgångar som hans elever kan ta del av på YouTube. För Christophers del handlar det om att kunna handleda eleverna mer individpassat när de väl är i skolan. Christopher förklarar att det finns flera saker som har lett fram till att han började filma sina matematikgenomgångar. Dels dök tanken upp när han utanför skoltid gav mattesupport till elever som satt hemma och hade kört fast med matteuppgifter.

En ny syn på ljus: bygg din egen spektrometer Översatt av Per Kornhall Vitt ljus är egentligen inte vitt – det består av en mängd olika färger. Ljusets sammansättning – dess spektrum –studeras med hjälp av en spektrometer. I den här artikeln beskriver vi hur man kan bygga sin egen fullt fungerande spektrometer med hjälp av i princip ingenting annat än ett flingpaket och en CD. Vi kommer att använda det hemmagjorda instrumentet för att låta oss förvånas av den fantastiska värld av färger som döljer sig bland vardagsföremål som glödlampor, ljusrör, dataskärmar och stearinljus. Låt oss börja upptäcka!

Related: