Doping i samhället | Idrottslärare.se Användningen av dopningsmedel började uppmärksammas som ett samhällsproblem i slutet av åttiotalet. Idag är problemet med användningen utanför idrotten etablerad och preparaten säljs på en växande illegal marknad. Det finns mycket olika sätt att arbeta med detta på idrott och hälsa lektionerna. Har några förslag nedan. Denna skrift ger på ett enkelt sätt en grundläggande förståelse kring dopningproblematiken. Syftet med att använda dopningsmedel skiljer sig delvis från syftet att bruka exempelvis narkotika eller alkohol. Huvudsakligen finns tre syften till användning: -förbättra den idrottsliga prestationen genom bättre styrka, kraft, snabbhet, ökad muskelstorlek och explosivitet -kosmetiskt syfte för att närma sig ett önskat fysiskt yttre genom framför allt en mer muskulös kropp -öka förmågan att slåss och skrämmas genom större kroppsvolym, ökad styrka och även ofta aggressivitet.
Klassrumsregler | Mitt öppna klassrum Jag blev så inspirerad av Malin Larssons klassrumsregler, så jag gjorde egna till mitt klassrum. Det blev en enorm spridning på sociala medier då många fick inspiration av detta precis som jag. Upprinnelsen till bilderna kommer från Tommy Lucassi som var med i ett radioprogram. Här hittar du hans regler som är riktade till pedagoger samt de han har i sitt klassrum. Hej då ”lydnadskultur” och välkommen ”eget ansvar” för att eleverna ska utveckla sitt bästa jag. Vill du skriva ut dem eller dela? Längre ner hittar ni ljudkort att ha i klassrummet. Klassrumsregler från Phoster Ljudkort från Canva De finns här som pdf – Ljudnivåer – om du vill skriva ut dem!
Film: Likvärdig undervisning I filmen får du möta idrottslärare som berättar om sina utgångspunkter och förhållningssätt när de planerar och genomför en undervisning där alla elever deltar och ges möjligheter att vara delaktiga. Du får också möta en förvaltningschef och en rektor som visar hur de skapar förutsättningar för lärarna att planera och förbereda lektioner tillsammans med de elever som behöver extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. En specialpedagog berättar om hur hon samarbetar med läraren redan i planeringen för att underlätta och främja delaktighet för alla, men också för att förebygga svårigheter. Du får även möta elever som ger sin syn på hur en undervisning där alla kan delta, ska vara. Filmen är producerad i nära samarbete mellan Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Film: Likvärdig undervisning i idrott och hälsa (24 min) Kortversion av filmen (4 min)
Handboken Schyst! för att kommunicera mer jämlikt För att motverka att omedvetet förstärka och vidmakthålla myter och stereotypa föreställningar har Region Värmland tagit fram en handbok med tips och exempel som hjälper dig kommunicera mer jämlikt. Handboken Schyst! innehåller bilder, tydliga exempel kring ordval och bildkomposition, råd vid fotografering och andra tips som hjälper dig kommunicera schystare. Målet är jämlik kommunikation där alla känner sig inkluderade i ord och bild. Regional tillväxt genom jämställdhet Handboken är en del i Region Värmlands arbete för jämställd regional tillväxt och ska bland annat delas ut till landstinget och Värmlands kommuner. – Region Värmland har ett uppdrag från regeringen att jobba med tillväxtfrågor, och i det uppdraget är jämställdhet en viktig fråga. Läs mer
Idrottslärarens drömmar och dilemman: Omöjligt uppdrag Vi träffar idrottsläraren Ragna Stridsberg, som undervisar nyanlända elever i idrott och hälsa. En del av eleverna har bott i Sverige i några år och andra har precis flyttat till Sverige. Hon berättar om utmaningen att anpassa lektionerna efter alla elevers individuella förutsättningar. Vi träffar också idrottsläraren Marie Graffman Sahlberg som menar att hälsoaspekten ofta saknas i ämnet idrott och hälsa. Hon har under sin nuvarande forskningstjänst utarbetat en undervisningsmodell som inkluderar hälsa. Någon som också arbetar med hälsoaspekten inom ämnet idrott och hälsa är Aldo Castillo som har bestämt sig för att börja ha teorilektioner i hälsa redan i mellanstadiet med sina elever. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac.
Klassrumsmöblering – rummets berättelse Vi möblerar klassrum av gammal tradition. Vi möblerar dem kanske inte alls. Vi får dem. Hur som helst. Klassrummet och dess möblering ska inte handla om det ”hemtrevliga” utan mer om det pedagogiska. Det ska vara skillnad att gå i skolan än att vara hemma. Så här tänker jag då jag organiserar mina klassrum: Om jag är en elev här inne – hur kan jag ta mig från en plats, exempelvis min bänk till pennor och papper. Då jag arbetar med mina klassrum, bygger upp dem, är jag medveten om varje sak och varje pedagogisk betydelse. Jag skulle vilja säga att det är det. Vad vill jag med klassrummet? Jag grubblar mycket på klassrumsorganisationen. Och när vi är därinne – är det här en miljö för lärandet? Undvik idrottsskador | SISU Idrottsböcker En av idrottens baksidor är skador. Allt från mindre fotledsstukningar till allvarliga överbelastningsskador utgör både oönskade och smärtsamma avbrott i många aktivas idrottande. I Tränarpasset ställer vi denna gång frågan om varför skador uppstår och om det går att undvika dem. Den mest avgörande orsaken till att en skada uppstår är en tidigare skada Vi börjar med att lyssna på vad Anna Frohm, idrottsmedicinskt ansvarig på Riksidrottsförbundet, säger om varför idrottsskador uppstår: – Den mest avgörande orsaken till att en skada uppstår är en tidigare skada. Utöver detta listar hon en mängd andra möjliga orsaker till varför idrottsskador uppstår, exempelvis: Dålig grundträningEnsidig träningAlltför tidig specialiseringOtillräcklig återhämtningDålig kosthållningÖkande och striktare internationella krav inom olika idrotterBrist på systematisk träning under lång tid En optimal träningsmiljö ställer alltså stora krav på tränare kring långsiktighet och allsidighet. Mer o
Regler i klassrummet knutna till lärande och utveckling... ...istället för "ording och reda" - regler knutna till vett, etikett och uppförande.. Malin KumMilla | Lärare i IKT och Idrott och Hälsa Skol-HLR | Svenska rådet för hjärt-lungräddning Hjärt-lungräddning finns i skolans kursplan för idrott och hälsa. HLR är en central del i detta, men utbildningen måste anpassas till elevernas mognad och utvecklingsnivå. I en lärarhandledning beskrivs innehållet i 10 steg. Varje nytt utbildningstillfälle inleds med repetition av de tidigare stegen. Förskoleklass - livsfarliga lägen 1:a årskursen - kontroll av medvetande, ropa på hjälp och att öppna luftvägen 2:a årskursen - stabilt sidoläge och ringa 112 3:e årskursen - andningskontroll 4:e årskursen - mun-till-mun-andning 5:e årskursen - luftvägsstopp 6:e årskursen - mun-till-mun-andning på vuxen 7:e årskursen - pulskontroll och bröstkompressioner 8:e årskursen - luftvägsstopp på medvetslös person 9:e årskursen - HLR (filmbaserad utbildning) Det finns ingen instruktörsutbildning för att bli instruktör i Skol-HLR utan det är samma som instruktör HLR samt AED-Hjärtstarartare med komplettering av kursmaterialet för Skol-HLR
Obligatorisk (nåja) fortbildning för alla som tror sig veta allt om sambandet... På UR har det gått en serie som tydligare än tidigare försöker bena ut begreppen när det gäller fetma och de som tjänar pengar på fetman. Nedan bifogar jag en länk till det senaste avsnittet, om jakten på boten mot den epidemi av övervikt och fetma västvärlden har drabbats av. För er som har följt med i vetenskaplig forskning är det troligen ingen nyhet att det är mycket svårt att träna sig smal. Ha en trevlig stund när du ser detta program! #viktnedgång #fetma #träning #bantning Och här är länken: Videoföreläsningar - SPSM Den här filmen är ett stöd för lärare i idrott och hälsa att planera och genomföra undervisningen så att alla elever fullt ut kan delta och därmed ha möjlighet att nå kunskapskraven. Innehåll och omfattning I filmen berättar idrottslärare om sina utgångspunkter och förhållningssätt när de planerar och genomför en undervisning där alla elever kan vara delaktiga. I konkreta lektionsexempel visar lärarna hur en sådan undervisning kan se ut för elever i årskurs 7-9. Du får också möta en förvaltningschef och en rektor som visar hur de skapar förutsättningar för lärarna att planera och förbereda lektioner tillsammans med elever som behöver extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. I filmen får du också en bild av aktuell forskning inom området och av skolans uppdrag och bestämmelser i skollagen, läroplanen (Lgr11) och allmänna råd. Samproduktion Filmen är producerad i nära samarbete mellan Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Kortversion av filmen