background preloader

Page

https://lasochskrivportalen.skolverket.se/laslyftet/content/conn/ContentServer/uuid/dDocName:MLPROD009809?rendition=web

Related:  läsförståelse och lässtrategierspråkutveckling alla ämnenBFL och annat om lärande2marhja

Lässtrategier från fyra modeller 15 lässtrategier varav två, ställa frågor och sammanfatta, finns med i alla. Föregripa finns med i tre. Kontrollera samt visualisera och organisera finns med i två. Vad säger då detta mig? Jo, att det finns många sätt att presentera och/eller kategorisera strategierna både som överordnade och underordnade kategorier. En strategi är inte en egen, fristående färdighet utan motsvarar oftast en rad aktiviteter som tillsammans och samtidigt möjliggör, stöder och underlättar läsförståelsen.

Forskning om språklig kompetens Bevakningen ligger också mycket nära forskning som rör en av ”EU:s 8 nyckelkompetenser för livslångt lärande”: "Kommunikation på modersmålet, det vill säga förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (lyssna, tala, läsa och skriva) samt språklig interaktion i lämplig och kreativ form i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang. Dessa nyckelkompetenser är alla beroende av varandra och tonvikten för allihop ligger på kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor." EU:s 8 nyckelkompetenser Kamratbedömning förbättrar skrivande i engelska Hennes licentiatsavhandling Learning from giving feedback: Insights from EFL writing classrooms in a Swedish lower secondary school baseras på observationer och insamling av elevtexter från två klasser i årskurs 8. De arbetade i ett tre veckor långt arbetsområde med att lära sig att skriva svarsbrev på engelska. I arbetsområdet ingick att medverka till att ta fram bedömningskriterier och att i grupper läsa, bedöma och kommentera andra elevers svarsbrev. Viktigt att involvera eleverna – Jag tycker att det är viktigt att involvera eleverna i skolans bedömningspraktik, det ger dem möjlighet att ta ett större ansvar för sitt eget lärande.

Vässa språket - om ämnesspråk i matematik och no Vässa språket är namnet på Origos tema om vikten av att undervisa om språket i ämnesundervisningen. Här nedan finns en kort beskrivning av, och länkar till, de olika artiklarna: I Susanne Jönssons klassrum har matematik och språk alltid varit en självklar mix. Läsförståelsestrategier i praktiken: Språkinriktad undervisning i alla ämnen - idrott och hälsa Att lyfta språket i alla ämnen är viktigt och för mig som både är svensklärare och idrottslärare så blir det naturligt att knyta ihop de olika ämnena och i praktiken förstärka det vi gör i svenskämnet på idrottslektionerna. Sedan vi började att arbeta mer systematisk med genrepedagogik utifrån Cirkelmodellen och fokusera och fördjupa oss i en texttyp i taget blev det ännu mer naturligt att koppla det till idrotten. När vi arbetade med berättande texter förde jag in berättandet även i idrotten. Tillsammans byggde vi upp ett landskap med olika utmaningar och eleverna fick välja vilken huvudperson de vill vara i sagan. Antingen en sköldpadda eller en hare eftersom sagan handlade om just dessa två djur som en dag kom på att de skulle tävla om vem som var snabbast.

Inspiration till kollegialt lärande med UR:s programserie Språkforskningsinstitutet har i samarbete med Karin Rehman som medverkar i UR:s programserie Språket bär kunskapen (Länk till annan webbplats, tagit fram ett handledningsmaterial med diskussionsfrågor, språkövningar och fördjupning. Materialet ska ses som ett underlag för diskussion i det kollegiala lärandet och utger sig inte för att vara ett heltäckande läromedel. Förhoppningen är att det ska väcka nyfikenhet, intresse och inspiration till att vilja fördjupa sig i de undervisningsmodeller som berörs i programmet. Diskussionsfrågor och förslag till övningar Här finns en handledning med diskussionsfrågor och förslag till övningar.

Aktiva eleverna under högläsning Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning. Dessa diskussioner har lämnat en bitter eftersmak: Om det alltid är så att vi ”tappar” några elever vid högläsningstillfällena innebär det ju att ganska mycket undervisningstid är bortkastad för dessa elevers del. Någonting behövde göras och som så ofta när något behöver göras vänder jag mig till BFL och det tänkande som genomsyrar dess nyckelstrategier. Hur kan vi arbeta med kollegialt lärande och språkutvecklande arbetssätt? Vad är kollegialt lärande? På Skolverkets webbplats sammanfattas kollegialt lärande på följande sätt: Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete. Tillsammans har två eller flera lärare uppgifter att förbereda och lösa, diskutera och reflektera över innan de söker råd eller diskuterar vidare med en handledare.

Läsförståelsestrategier i praktiken Debattartikeln i Pedagogiska magasinet gör mig både ledsen, arg och frustrerad men inser att det är för att det känns så jobbigt i hjärteroten när någonting som man har lagt ner sin själ i kritiseras. Inser i samma stund, när hjärnan kopplats på, att det är viktigt och bra att saker och ting problematiseras och att även kritiska röster måste få ta plats i debatten. För fem år sedan gick jag på speciallärarprogrammet i Linköping och hade då Barbro Westlunds bok "Att undervisa som läsförståelse" som kurslitteratur. Jag läste denna bok om och om igen och var så evinnerligt lycklig att jag äntligen hittat verktyg för att hjälpa de elever som trots god avkodning inte hade någon behållning av texten för att de inte kunde tränga in i den och förstå den på djupet.

Man måste inte vara superhjälte för att undervisa nyanlända elever När Skolinspektionens dag arrangerades i Stockholm den 17 november var en av punkterna på programmet nyanlända elever. I sin granskning har inspektionen tagit fasta på vad som krävs av skolor och lärare som tar emot nyanlända elever. Även utbildningsminister Gustav Fridolin valde i sitt öppningsanförande att nämna nyanlända elever. Gustav Fridolin talade om bland annat ojämlikheten i skolan. Drygt 13 procent av eleverna går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet samtidigt som föräldrarnas utbildningsbakgrund får allt större betydelse för hur det går i skolan. När Gustav Fridolin redogjorde för hur han vill uppnå en jämlik skola talade han bland annat om att det finns en bred politisk enighet kring insatser som riktar sig mot exempelvis nyanlända elever. – Vi måste se till att det blir en tidig kartläggning och tydliga insatser så att man snabbt kan komma in i en klass som motsvarar de förutsättningar man har.

Övergångar inom och mellan skolor och skolformer Stödmaterial om hur övergångar kan främja en kontinuitet i skolgången från förskolan till gymnasieskolan. När ett barn eller en elev byter skola eller skolform finns risken att viktig information går förlorad. Det kan påverka alla barn och elever, men i synnerhet de som är i behov av särskilt stöd.

Related: