Teachmeetnotek 16/10 Facebook-grupperna "NO i grundskolan" & "Teknikämnet i fokus" Upload Subscription preferences Loading... Working... NO i grundskolan ► Play all Teachmeetnotek 16/10 Facebook-grupperna "NO i grundskolan" & "Teknikämnet i fokus" by NO i grundskolan18 videos668 views1 hour, 12 minutes Play all Sign in to YouTube Sign in Sign in to add this to Watch Later Add to Plan a Better iMovie Trailer with These PDFs Here are a few trailers made by teachers and students. Next to each one is the iMovie trailer template it uses. My Dream Destination - Italy uses the Expedition template.Verbs uses the Superhero template.Properties of Ionic Compounds uses the Adrenaline template.The Giver Book Trailer uses the Adrenaline template.Project-Based Learning uses the Swashbuckler template.Stylus Status uses the Retro template. Because trailers are so short, the information you convey has to be concise. iMovie’s templates do not leave much room for text. And, the more you write, the smaller the text becomes and harder it is to read. iMovie provides an outline and storyboard for each template. To help plan trailers with more original text and shots, I’ve created a fillable PDF for each template. Each PDF is fillable, so you can open in an app like Adobe Reader or Preview and easily add your own text.
Riktlinjer för kurser på iSkolor | iSkolor iSkolor är en organisation för pedagoger och andra som tycker om att arbeta med iTunes U och gärna vill dela med sig, inspireras och samarbeta kring sina egna och andras kurser. Kreativitet, fantasi och öppenhet är naturligtvis de viktigaste faktorerna, men följande riktlinjer bör man ha i åtanke när man bygger sin kurs. En kurs består av en serie lektioner och varje kurs representerar ett område inom ett ämne. Det kan antingen vara ett övergripande område som genomsyrar hela ämnet (till exempel formatet på en novell inom svenska) eller en del av det centrala innehållet i ämnet (till exempel andra världskriget i historia). Då kurserna är öppna för alla är det viktigt att de är helt självgående. Med det menas att alla delar av kursen är så informativa att de kan genomföras av en vikarie eller på egen hand av kursdeltagare som deltar i kursen på egen hand. Kursinformationen presenterar kursen med en lockande beskrivning och tar kursens syfte och vad den vill uppnå.
Förmågor i matematik Ja, de nationella proven i matematik för åk 3 är klara för våra elever. Alla … vi lärare och eleverna drar en lättande suck, trots att vi arbetet på att proven ska ingå som en naturlig del i undervisningen, uppstår ändå en rejäl anspänning hos oss alla. Efter en första rättning (att skriva omdömen och kunskapsprofiler återstår) ser vi mycket goda resultat och kunskaper hos eleverna. Vi har lyckats lyfta alla elever minst ett snäpp upp i nivå. Och självklart funderar vi nu på vilka framgångsfaktorer som spelar in. Vi har gjort flera förändringar under åk 3 och det har självklart påverkat. MetoderKommunikationBegreppProblemlösningResonemang I diskussion med eleverna kom vi fram till vad varje förmåga kunde innehålla, dessa gjordes till en presentation som du kan se här under. Dessa sattes sedan upp på väggen. De flesta lektioner både börjar och avslutas med att vi fokuserar på vilka förmågor vi ska och har arbetat med.
Mattelektion om subtraktionsalgoritmen där alla elever var aktiva Den här veckan har jag haft en fantastisk lektion med båda min klasser i åk 4 om subtraktionsalgoritmen. Lektionens mål var att: Bli supersäker på alla steg i algoritmen.Träna på att analysera varför det blivit fel.Träna på att redogöra för tillvägagångssätt. Vi har tidigare träffat på Knatte, Fnatte och Tjatte som tyvärr ofta gör lite fel. Nu hade de gjort varsin subtraktion där det blivit lite tokigt. Jag visade eleverna en bild i taget och arbetsgången var följande: 1. 2. 3. 4. 5. Sedan likadant med de andra bilderna. Bilderna jag visade ser ni här. I slutet av lektionen tittade vi på målen för lektionen igen och jag ställde frågor om när vi tränat på vad under lektionen för att medvetandegöra eleverna om att vårt arbetssätt är effektivt och för att de ska förstå syftet med EPA, glasspinnar och hur viktigt det egna deltagandet är i alla olika moment. Varför blev det så bra? Vi varvade enskilt tyst tänkande med diskussioner vilket gör att alla har chans att tänka själva.
Creative Commons En infographic skapad av Shihaam Donnelly som förklarar hur CC (creative commons licenser) fungerar. Nedan beskriver jag de olika delarna av en CC-licens. Tänk på att andra lagt ner tid och energi på att skapa sådant som du har användning för (bilder, musik, texter, filmer mm), så länka hellre en gång för mycket än en gång för lite till ursprungsskaparen av verket. CC Erkännande. Alla cc-licenser har erkännande. Det betyder att de som använder det du skapat måste ge dig erkännande, d v s ange dig som upphovsman och i övrigt följa de andra cc-villkor som du lagt i licensen. CC Icke kommersiell. CC Inga bearbetningar. CC Dela lika. De sex vanligaste licenserna av CC där man kombinerar ihop ovanstående symboler. ”CC BY” Andra får ändra, bygga vidare på, distribuera vidare (även kommersiellt) det som du skapat. ”CC BY SA” Andra får ändra, bygga vidare på, distribuera vidare (även kommersiellt) det som du skapat. ”CC BY ND” Andra får sprida (även kommersiellt) det som du skapat.
Sustainability: the card game At TED2013, Leyla Acaroglu pondered the question: Paper or plastic? Below, play her sustainability card game. Photo: James Duncan Davidson Leyla Acaroglu aims to make people think about how the choices they make on a daily basis affect the environment. Leyla Acaroglu: Paper beats plastic? This week, Eco Innovators held an “E-Waste Autopsy” at the National Gallery of Victoria in Australia, where passerbys dissected keyboards and computer mice to see what’s inside and think about how the parts could be better designed for recycling. Want to play? Challenge 1: How can you encourage cell phone users to keep their phones for longer than the usual 15 months before getting a new one? Challenge 2: What kind of design tweaks could give our laptops a longer lifespan? Challenge 3: Is there a tea kettle tweak that will lead users to only boil the amount of water that they need? Challenge 4: Could the design of a refrigerator influence users to throw out less food?
Hjärngym Kattegattgymnasiet | Hjältebolaget Hjärngymmet ska fungera som en arena, en plattform där neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi kopplas samman. Vi vill använda forskares resultat om hjärnans förmågor och utvecklingsmöjligheter och omsätta detta till praktisk pedagogik. Detta tror vi kommer att ge positiva konsekvenser för den pedagogiska verksamheten och skapa inspiration till framtidens skola. FÖR ELEVERNA på Kattegattsgymnasiet kommer Hjärngymmet att användas för att öka deras kunskaper om hjärnan samt att skapa en förståelse för att hjärnan är ett fantastiskt verktyg som är formbart och utvecklingsbenäget genom hela livet! För pedagogen innebär Hjärngymmet nya möjligheter till lärandesituationer med en vetenskaplig grund och en verkstad för kreativ pedagogik. MED HJÄLP AV EU-MEDEL från SMILE-projektet, får vi möjlighet att utforma Hjärngymmet tillsammans med stöd av forskare och andra experter.
Klassrumsregler | Mitt öppna klassrum Jag blev så inspirerad av Malin Larssons klassrumsregler, så jag gjorde egna till mitt klassrum. Det blev en enorm spridning på sociala medier då många fick inspiration av detta precis som jag. Upprinnelsen till bilderna kommer från Tommy Lucassi som var med i ett radioprogram. Här hittar du hans regler som är riktade till pedagoger samt de han har i sitt klassrum. Hej då ”lydnadskultur” och välkommen ”eget ansvar” för att eleverna ska utveckla sitt bästa jag. Vill du skriva ut dem eller dela? Längre ner hittar ni ljudkort att ha i klassrummet. Klassrumsregler från Phoster Ljudkort från Canva De finns här som pdf – Ljudnivåer – om du vill skriva ut dem!
App Smashing: Combining Apps for Innovative Student Projects At this month's CUE conference in Palm Springs, California, a lot of people were geeking out about "app smashing": the process of using -- or "smashing" -- different apps together to complete tasks and create rich student projects. In the session "App Smashing: Using Several Different Apps to Do Richer Student Projects," Jon Corippo introduced the concept to an eager audience of educators. (You can see his slides here). Corippo, Director of Curriculum and Instruction at Mariposa County Office of Education, attributes the concept to Greg Kulowiec. App smashing involves these steps: Create content with one app. Corippo notes that app smashing can help maximize the potential of digital tools by combining their features and functions. Google Docs: Use their book review to script a storyboard. For example, Donna Young's fifth graders did an app smash as a way to analyze characters in a book they read. To learn more about app smashing, watch Greg Kulowiec’s video, "What is App Smashing?"
Why App Smash? Inspired by the last #1to1iPadChat , I thought it was time to post on the world craze that is App Smashing. The term App Smash was coined by the great Greg Kulowiec (@gregkulowiec) from EdTech Teacher fame. It is a hot topic in EdTech and obviously has its own Hashtag – #AppSmash. What is an App Smash? Content created in one app transferred to and enhanced by a second app and sometimes third. Preferably the final product is then published to the web – remember, digital presence is the new résumé (CV). Reasons to App Smash: It demands creative thinkingIt demands more from the technology (value for money)It turns the issue of not having a ‘wonder app’ into a positiveIt removes any restrictions to take a topic as far as it can be taken.It often results in more engaging learning productsIt’s a fun challenge for ‘digital natives’ Key rules for successful App Smashing: Key Apps when App Smashing: Examples I’ve used: Watch me here chatting about App Smashing Final thought Other links: Like this: Related
Lärstilarnas återkomst? – Nicklas Mörk Den senaste tiden har jag allt oftare stött på begreppet lärstil när jag läst skolrelaterade texter. Det är inte heller var som helst som begreppet lyfts utan myndigheter som SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten), Skolinspektionen och Skolverket har publicerat artiklar (t.ex. här, här, här, här och här) i ämnet och det kan för många lärare betraktas som vägledning. Lärstilar är, för er som inte minns, ett begrepp som framförallt var i ropet under första halvan av 2000-talet men sedan stötte på kritik och sedan på de flesta håll försvann ur rampljuset. När nu myndigheter som Skolinspektionen, i sitt bedömningsunderlag (s. 2) då de kartlägger undervisningen vid inspektioner, använder parametern lärstilar som något läraren ska anpassa undervisningen till funderar jag givetvis om detta på senare tid fått stöd i någon forskning som är accepterad? Jag ställde frågan via Twitter till Skolinspektionen och blev hänvisad enligt bilden nedan: Ytterligare läsning om lärstilar:
Bo Hejlskov Elvéns blogg Senaste åren har jag flera gångar stött på skolor och andra verksamheter som säger sig ha nolltolerans mot problembeteende. När jag frågar vad det innebär säger de att de polisanmäler alla hot och allt våld. När jag sedan frågar varför har de inte riktigt något bra svar. Man har bara valt att göra så. Jag tycker det är ganska konstigt. Det finns ingen forskning som tyder på att människor blir mindre våldsamma eller hotfulla om polisanmäler dem. Jag pratade med en representant för danska kontorsfacket. Facket ville i stället att arbetsgivaren skulle ta hotet som ett arbetsmiljöproblem, där det helt klart är arbetsgivaren som måste vidta åtgärder för att det inte händer igen. Om vi flyttar det tänket till skolan skulle det innebära att om ett barn hotas eller är våldsam måste skolan, för att klara sina åtaganden kring elevernas och lärarnas arbetsmiljö, vidta relevanta åtgärder så att det inte hände igen. Då är det mera effektivt att låtsas att skolan är en bilverkstad!