Apprentissage par problème — EduTech Wiki Qualité: à améliorerDifficulté: débutant Amélioré par Sandrine Favre 1 Introduction L'apprentissage par problèmes (problem-based learning, PBL) est défini par Finkle et Torp (1995) comme "un développement de programme d'études et un système d'instruction qui développe simultanément des stratégies de résolution des problèmes et des bases et qualifications de connaissances disciplinaires en plaçant les étudiants dans le rôle actif des résolveurs de problème confrontés avec des problèmes mal structurés qui leur renvoie le monde réel". Les apprenants sont engagés dans des expériences authentiques. Pour avoir un aperçu du fonctionnement de l'apprentissage par problème, regardez la vidéo de la sous page "Quels rôles pour chaque auteur de l'apprentissage par problèmes" 2 Qu'est-ce que l'apprentissage par problème? 2.1 Un peu d'histoire L'apprentissage par problème (PBL) est devenu populaire à cause de son apparent bénéfice quant à l'apprentissage des apprenants. 2.3 Centré sur l'apprenant Engel, C.
Organisation av undervisningen betyder mest för skolresultaten – Sveriges Skolledarforbund Nr 7/14 2014-09-16 Debatt: Det är skolors sätt att organisera undervisningen som har störst betydelse för resultaten. Men de behöver stöd av sina huvudmän, skriver Jonas Österberg, utredare och författare. Efter de senaste internationella kunskapsmätningarna råder en omfattande debatt om hur resultaten i den svenska skolan ska förbättras. Med dagens mål- och resultatstyrda skola följer att varje skola ansvarar för sina resultat och att den utvärderar sin verksamhet. Detta står i motsats till de skolor som hamnar i en försvarsposition och som söker förklaringar till resultaten enbart i yttre faktorer. För att de verksamma i skolan ska få möjlighet att vända resultatutvecklingen behöver de stöd av sina huvudmän. Statens roll för att stödja skolutveckling är i dag i stort sett begränsad till insatser såsom utgivande av inspirationsmaterial, konferenser och fördelning av statsbidrag.
Méthodes pédagogiques : plaidoyer pour l’apprentissage profond | Formation 3.0 Au milieu des années 1970, quelques chercheurs ont élaboré la théorie de l’apprentissage profond. Ils soulignaient l’importance pour les étudiants d’exercer leur pensée critique, de créer du lien entre les concepts et de relier les nouvelles notions aux connaissances dont ils disposaient. Un ensemble de démarches qui correspond bien à ce qui se passe lorsqu’on utilise les cartes mentales, conceptuelles ou argumentaires. Cela fait maintenant quelques années (doux euphémisme !) que je travaille comme formateur et enseignant. Quelques années aussi que je recherche inlassablement outils et méthodes pédagogiques pour leur offrir le meilleur et surtout pour les aider à réaliser leur potentiel. Cliquez sur la mindmap Mindomo pour ouvrir la carte mentale interactive dans une autre fenêtre : Méthodes pédagogiques Approche profonde versus approche de surface J’ai trouvé un article de l’Université d’Oxford qui résume très bien les trouvailles de Marton et Säljö. Formations pour étudiants J'aime :
Hur ska skolan se ut i Nederländerna 2032? I slutet av förra året nämnde jag kort Onderwijs 2032, Nederländernas stora satsning på att skapa en skola som kan möta samhällsutvecklingen. För att klara detta bjuder utbildningsdepartementet in till dialog på och utanför nätet, där forskning, näringsliv, organisationer och allmänhet kan bidra med synpunkter och perspektiv. I likhet med bland andra Norge och Finland, vill Nederländerna ta fram en ny läroplan som kan lägga en god grund för skolans arbete. Eleverna som började skolan det senaste läsåret, kommer – om de studerar på högskolan – att komma ut på arbetsmarknaden omkring 2032. Hur ser samhället ut då? Den inledande brainstormingfasen varade till och med januari. 12 februari inleddes dialogfasen. På Ons Onderwijs 2032 presenteras nio centrala frågor och problemställningar. Hur kan skolans undervisning förbereda eleverna för yrken och arbeten som ännu inte finns? Det andra plattformsmötet tog upp hur grundskolans och gymnasiets läroplaner behöver förändras och utvecklas.
Dipsticks: Efficient Ways to Check for Understanding What strategy can double student learning gains? According to 250 empirical studies, the answer is formative assessment, defined by Bill Younglove as "the frequent, interactive checking of student progress and understanding in order to identify learning needs and adjust teaching appropriately." Unlike summative assessment, which evaluates student learning according to a benchmark, formative assessment monitors student understanding so that kids are always aware of their academic strengths and learning gaps. Alternative formative assessment (AFA) strategies can be as simple (and important) as checking the oil in your car -- hence the name "dipsticks." In the sections below, we'll discuss things to consider when implementing AFAs. Observation: A Key Practice in Alternative Formative Assessment A fundamental element of most AFAs is observation. New to Alternative Formative Assessment? Integrate alternative assessments gradually, while still using the traditional assessments.
Helen Timperley: Lärares professionella lärande och utveckling Helen Timperley är professor vid universitetet i Aukland på Nya Zeeland. På väg hem från konferensen Stockholm Summit 2012 gjorde Timperley ett stopp i Malmö hos FoU Malmö-Utbildning. Helen Timperleys forskningsområde är främjandet och organiserandet av lärares professionella lärande och utveckling – i syfte att förbättra elevernas lärande och utveckling. Hos FoU Malmö-utbildning höll Timperley i två seminarier för skolledare och de lärare som har en nyckelfunktion när det gäller skolornas utvecklingsarbete i Malmös olika förvaltningar. Lärares kompetensutveckling lösningen för skolan? Timperley inleder med att lärares professionella utveckling ofta framhålls som ett universalmedel för att förbättra skolan. - Det finns tusentals studier och artiklar kring lärares kompetensutveckling – men effekten av kompetensutvecklingen i de flesta fall slutar just hos läraren, säger Timperley och fortsätter. Lärare behöver arbeta annorlunda! Vad gör skillnad för eleverna? Lärarens motivationsfaktor!
3 règles pour stimuler l’apprentissage - L'École branchée - actualité Stimuler l’imagination et favoriser l’apprentissage des élèves, facile à dire, pas nécessairement à faire. L’enseignant de chimie Ramsey Musallam a partagé le temps d’un « TED Talk » ses 3 règles pour y parvenir. Cultiver la curiosité des élèves. Voilà ce que Ramsey Musallam, enseignant de chimie au secondaire à l’école Sacred Heart Cathedral Prep, à San Francisco, définit comme étant le vrai rôle de l’enseignant. Il l’a découvert « à la dure », après avoir subi une opération à cœur ouvert ayant remis en perspective plusieurs aspects de sa vie. Ses trois règles : 1- La curiosité d’abord. Il rappelle que, tout comme son chirurgien l’a fait pour lui, ce que fait l’enseignant peut littéralement sauver des vies. Les conférences TED ont lieu partout dans le monde et mettent en vedette des gens qui ont des idées qui valent la peine d’être propagées (d’où le slogan « Ideas Worth Spreading »). Voici donc cette fameuse conférence de l’enseignant Ramsey Musallam, sous-titrée en français.
Forskning i korthet - Kommunförbundet Skånes startsida I FoU Skolas skriftserie Forskning i korthet sammanfattas resultat av relevans för skolutveckling. Serien består dels av kunskapsöversikter, vars syfte är att ge en snabb inblick i forskningsläget inom skilda fält, dels sammanfattningar på svenska av intressanta internationella forskningspublikationer. Det handlar om rapporter som endast finns tillgängliga på engelska och som därför ofta fått begränsad spridning i vårt land. Nedan finns även särtryck som tagits fram i samarbete med andra aktörer. Förändringens sex hemligheter – vad goda ledare gör för att deras organisationer ska utvecklas och överleva I detta nummer görs en sammanfattning av Michael Fullans bok "The six secrets of change". Rektorers pedagogiska ledarskap – en kunskapsöversikt I denna kunskapsöversikt behandlar fil dr Ulf Leo frågan om rektors pedagogiska ledarskap - ett både svårfångat och mångtydigt begrepp. Lärandets natur – forskningsresultat av betydelse för skolutveckling Videoklipp
Moins de devoirs c'est grave ? Les devoirs à la maison sont-ils indispensables à la réussite scolaire ? La publication d'une étude par la revue académique d'Aix Marseille "La Durance" relance la polémique. Elle relève une chute considérable du temps consacré au travail à la maison. Selon La Durance, les élèves de 6ème ne consacreraient plus que 3 à 5 heures hebdomadaires au travail à la maison au lieu de 6 à 8 heures en 1993. Comment expliquer la chute ? " Le contrôle parental allant en diminuant, l’élève en profite pour faire juste le nécessaire (exercices demandés, leçons) et pour réaliser le tout au dernier moment", conclue La Durance. Cette étude sort au même moment qu'un travail de chercheurs américains, C M Kalenkosi et S W Pabilonia, sur le travail à la maison en lycée. Les points faibles de l'étude de La Durance sont sans doute de généraliser l'évaluation scolaire en raisonnement moral et d'y associer tous les niveaux. L'Ecole ne peut s'abstraire de ces considérations. François Jarraud La Durance Etude IZA