background preloader

Frågor jag ofta får

Frågor jag ofta får
Related:  Mer...Språkutvecklande arbeteSVAnyanlända

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Många skolor i Örebro arbetar med att implementera ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i sin undervisning just nu. Kvalitetsutvecklargruppen samarbetar med dessa skolor som ofta har många flerspråkiga elever. Men vad innebär ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och vilka elever gynnas? Alla lärare är språklärare Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt handlar om att alla lärare måste planera sin undervisning så den blir kommunikativ, flerstämmig och fokuserar på språkets roll i ämnet. På Västra Engelbrektsskolan är arbetet med att implementera ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i full gång. Vilka elever gynnas? ”Om alla lärare har en medvetenhet om språkets betydelse för lärandet och verktyg för att på bästa sätt möta elevernas behov, har fler elever möjlighet att nå de kunskapskrav som kursplanerna ställer. Greppa språket, sid 23. På Västra Engelbrektsskolan fick lärarna reflektera och resonera i flera övningar om planerad och direkt stöttning.

Ett språkhus för nyanlända Kompetens – Vad är det? Hur hänger det ihop med formativt arbete? Hur hänger det ihop med nyanlända? Jag har nu tänkt försöka sammanstråla dessa tre frågor utifrån ett pyttelitet häfte om Kompetens, som jag läste när jag studerade Skoledarskap på Uppsala Universitet. Häftet jag pratar om heter just Kompetens – Vad är det? och är skrivet av författaren och konsulten Kerstin Keen (fil.Dr. i historia och tidigare universitetslärare, riksdagsledamot och utbildningschef inom Volvokoncernen. Detta häfte skrevs i en första upplaga redan 1988 men tredje upplagan (med ovanstående namn) skrevs 2003. Kompetens – Vad är det? När man läser det jag plockat från de första sidorna i häftet förstår man att detta gäller både organisationens kompetensutveckling, personalens kompetensutveckling och elevernas kompetensutveckling. Hur hänger det ihop med formativt arbete? Pekfingret – kunskaper: För att utföra en uppgift måste man ha olika kunskaper, olika typer av fakta och metoder.

Vad finns det för tester i svenska som andraspråk? Bedömningsstöd Det finns nationella prov i svenska/svenska som andraspråk för årskurs 3, 6 och för skolår 9. Proven är obligatoriska och är avsedda att vara ett stöd för läraren inför betygssättningen. Förutom nationella prov finns Nya Språket lyfter, ett stöd för lärarens bedömning i ämnena svenska och svenska som andraspråk som kan användas för grundskolans årskurs 1-6. Materialet kan laddas ner eller beställas via blankett på Skolverkets webbplats: Nya språket lyfter! För årskurs 6-9 finns kartläggningsmaterialet Språket på väg för den som vill kartlägga elevernas språkutveckling. Europeisk språkportfolio Ett annat användbart pedagogiskt verktyg är Europeisk språkportfolio, ESP, som bidrar till att eleven blir medveten om sin egen inlärning och språkutveckling. Performansanalys och bedömning För att bedöma andraspråkselevers språkbehärskning kan man med hjälp av s.k. performansanalys (språkutvecklingsanalys) av elevers fria produktion i alla ämnen, göra en allsidig bedömning.

Spökskrivning ger motivation och självförtroende Att barnen känner sig som "läsare" och "skrivare" är viktigt för självförtroende och barnens vilja att börja läsa och skriva. Det menar Annika Forsvall, klasslärare i årskurs ett till tre på Mariebergskolan i Umeå. Datorn har en viktig roll när Annika Forsvall undervisar sina elever, det berättade hon när hon föreläste på Ämnestorget för språk-, läs- och skrivutveckling på Skolforum. Oavsett om eleverna kan skriva eller inte får de i årskurs ett ställa sig framför datorn och skriva en berättelse, de kallar det att spökskriva. Annika Forsvall översätter sedan berättelsen så att den blir läsbar och eleverna får därefter ta med sig den hem och lära sig den. - Det enda som avslöjar att de inte läser på riktigt är att de inte tittar på pappret. När eleverna har självförtroende och är motiverade utvecklar de sitt skrivande och läsande snabbare än när de börjar från den traditionella början - att forma bokstäver på ett papper. Text och foto: Sofia Ax

Fokus på språk lyfter alla elever | Gothia Fortbildning För mer än tio år sedan började Sveaskolan i Örebro ta emot nyanlända elever direkt i reguljär klass och inte i introduktionsklass. Att inte särskilja elever som är svaga i svenska gör att språket stärks i alla ämnen. Sveaskolan arbetar aktivt för att förverkliga ett inkluderande förhållningssätt. Det betyder också att skolan har valt att inte särskilja elever på grund av språklig kompetens. Innan en nyanländ elev kommer till Sveaskolan har eleven och vårdnadshavare haft möte med Perrongen. – Först var de nyanlända eleverna för få för att placeras i en särskild grupp, men nu har vi ingen sådan grupp för det är helt enkelt inte vår väg, säger Barbara Andersson, specialpedagog. Hon och Lena Wennergrund har ett särskilt ansvar för de nyanlända eleverna. Alla nyanlända elever som flyttar in i skolans upptagningsområde börjar på Sveaskolan, men skolan tar även emot elever från andra områden efter förfrågan från Perrongen. Av Hanna Wallsten, journalist och författare.

Utanförskolan som blev en kunskapsskola Att följa nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling är nödvändigt för att utvärdera hur väl undervisningen fungerar. På Dammhagskolan i Landskrona blev uppföljningen av de nyanlända elevernas färdigheter en modell för hela skolan. Lena Andersson är rektor på Dammhagskolan, en F–6-skola som ligger i centrala Landskrona. Av skolans 220 elever är 60 nyanlända. – Organisationen är flexibel men just nu har vi fyra introduktionsklasser, berättar Lena Andersson. Hon är själv mellanstadielärare från början, men blev biträdande rektor 2001. Modellklasser visade vägen för hela skolan På Dammhagskolan används idag en analysprocess som från början var ett verktyg att följa nyanlända elevers utveckling. Studien av de arabisktalande eleverna ledde till slutsatserna att eleverna behövde utveckla sitt modersmål parallellt med svenskan och att undervisningen av de nyanlända eleverna behövde utvecklas på gruppnivå. Färgkartor visar elevernas utveckling Färdigheter och förmågor Annelie Drewsen Läs mer

Att läsa mellan raderna utifrån bild Idag när jag ägnade morgonen åt att läsa de texter som vi valt ut till projektet En Läsande klass dök jag på en så bra bild. En bild som "tvingar" läsaren att läsa mellan raderna. D v s att hämta ledtrådar i text och bild, dra slutsatser och koppla till det som man tidigare har läst. På Touras blogg skrev hon någon gång i höstas ett inlägg om hur man bara genom bilder kan bedöma om elever kan läsa mellan raderna. Det där satte fart på mina tankar redan då men det var först i dag när jag dök på denna bild som det blev uppenbart för mig hur bra det faktiskt går arbeta med lässtrategier och att bedöma läsförståelse utifrån en bild. I denna bok som heter "Gamen Polly rymmer" av Mats Wänblad får vi möta Ebba och hennes kompis Boris Monstersson. De spelar fotboll och öppnar fönstret för att de blir så svettiga. -Varför säger Boris så?

7 sätt att få andraspråkselever att nå målen Ibland, när jag har tid, brukar jag sätta mig ner och läsa lite om hur man arbetar med språk- och kunskapsutveckling på Nya Zeeland och i Astralien. Mycket av deras arbete sprids till oss och även om inte allt går att överföra till svenska förhållanden så finns det ofta många godbitar att ta för sig av. Idag hittade jag ESOL Online, som är en enorm kunskapsbank för lärare som undervisar andraspråkselever på Nya Zeeland. På denna sida kan man hitta alltifrån deras läroplaner och bedömningsmatriser till konkreta pedagogiska tips och idéer för hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande. På en sida hittade jag en lista med rubriken Principles of effective teaching and learning for English language learners (ESOL principles) som jag tyckte var så bra att jag har försökt mig på att göra en översättning. Det är nämligen inom detta område som den svenska skolan, och svenska lärare, har en stor utvecklingspotential. 1. 7. Intressant?

Related: