background preloader

Presentationslekar

Presentationslekar
Är ni 52 stycken på ert kalas eller fest? Då är detta en bra lek (obs, passar även för färre) Att införskaffa: 1 Kortlek ev .13 pennor ev. 13 pappersbitar Gör så här: Blanda korten ordentligt. Sätt ev. en penna och pappersbit på vart 4:e kort. Dela ut korten till deltagarna när de anländer till festen, kalaset eller eventet. Eller så använder man inga papper och pennor alls utan bara låter alla få mingla med varandra ifred. Är ni färre personer än 52 stycken så plockar ni bara ut så många ni är. Detta är en väldigt bra lära känna lek/presentationslek för människor som aldrig har träffat varandra tidigare.

http://barnensskattkista.wordpress.com/category/presentationslekar/

Related:  LEKAR/ÖVNINGARFritidshema04

Att själv få komma på vad man inte kan! Idag provade vi att använda mini-post-it-lappar när vi läste om ”Nedbrytning” i vår NO-bok. Ett arbetssätt som beskrivs i boken ”Läsdidaktik” av Astrid Roe. Hon kallar den här strategin för ”kontrollera läsningen”. Detta arbetssätt stimulerar eleverna att ta kontroll över och övervaka sin egen läsförståelse.

Toppen med Topplistor Nyss hemkommen från Mitt Lärande i Sundsvall, är jag full av inspiration. Jag vill börja programmera med eleverna, köra med QR koder och en massa annat spännande som görs i olika klassrum i Sverige och samtidigt vet jag att även andra blivit inspirerade av det vi gör, vårt arbete med ASL och vårt förhållningssätt till undervisningen i vårt klassrum här på Mårängskolan. Ett mycket bra utbyte i skolvärlden. Helt enkelt toppen! Jag känner jag ligger efter lite i blogginlägg. Har en del färdiga deckare som ska upp, ett större inlägg om vårt rymdarbete och ett litet kortare om Topplistor – som kommer här.

Bolibompahuset Om cookies på våra tjänster Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av SVT:s webb. Om cookies på barnkanalen.se ASL – språklekar och motorikövningar istället för bokstavsformande Vi är just nu inne i ett skifte när det handlar om läs- och skrivinlärning i skolan. Om 10 år kommer det vara helt främmande för oss hur vi fram till nu har tänkt att det ska gå till. Det tror Carola Rehn-Lindberg som träffade 60 pedagoger i Malmö som vill använda sig av skriv- och läsinlärningsstrategin ‘Att Skriva sig till Läsning’ på dator (ASL) när de tar emot nya barn inför höstterminen.

Förskoleburken: Samlingsidéer (Jag har även lagt till en etikett som heter tips till samlingen där jag kommer stoppa inlägg som kan inspirera till aktiviteter i samlingen.) Vad har man samlingen till? Detta varierar ju runt förskolorna, men ofta är det just om att träffas, samla ihop sig och göra något gemensamt. Huvudsaken är att det är trevlig och roligt! Räkna barnen – vilka är här, borta? Man kan göra en aktivitet vid “uppropet” t ex att alla får lägga varsin kloss så att man bygger ett torn tillsammans(räkna sedan klossarna=antal barn!).

 Datorn en genväg till skrivning och läsning  Att lära barn läsa och skriva ingår inte i den svenska förskoleklassens uppdrag, men det är likväl under året i förskoleklassen som många barn ”knäcker läskoden”. Att tala och lyssna följs av skriva och läsa. Upptäckten av bokstävernas magi och betydelse brukar ge upphov till långa räckor av bokstäver. När så insikten om att bokstävernas ljud kan ordnas så att de bildar ord som andra kan tolka kommer, får bokstavsleken ny mening. Denna basverksamhet i skolans yngre år formuleras fortfarande så att läsandet står före skrivandet. All senare forskning kring läsoch skrivprocessen pekar dock mot att skrivandet kommer före läsandet. barnlänkar, barnsajter, pyssel , målarsidor Äntligen har världens mest populära Astrid fått sin officiella sajt. På Astrid Lindgrens 93-årsdag öppnade astridlindgren.se där du bland annat kan fördjupa dig i författarinnans liv och författarskap. Självklart hittar du också massor av information om alla Astrid Lindgrens böcker och hennes figurer. Vill du veta hur iden till Bröderna Lejonhjärta kom till eller om hur figuren Pippi Långstrump föddes så är det här sajten för dig. Det finns gott om Pippi Långstrumpspel att köpa men få om ens några gratis.

Stödstrukturer med bildstöd – ett bra stöd med många olika syften Jag fortsätter min inläggsserie om bildstöd inom skolan genom att skriva om ett av mina absoluta favoritämnen – stödstrukturer. (I slutet av det här inlägget kommer du att hitta länkar till tidigare inlägg.) I tidigare arbete, och privat, har jag träffat på många vuxna personer som upplever olika typer av svårigheter med studier och framförallt med att ta till sig och själva producera texter. Gemensamt för dessa är ofta att de saknar strategier och verktyg för att ta sig an en uppgift (t.ex. att läsa eller skriva en lite svårare text). Spel - Junior Det här är ljudspelaren på sverigesradio.se. Just nu spelas ingenting. Klicka på en ljudlänk så startar den. Du kan göra spelaren mindre genom att klicka på knappen Min radio.

Träna läsflyt i skolan Det viktigaste man kan göra för att eleverna skall uppnå en flytande läsning är att låta eleverna läsa mycket och helst med hjälp av vuxnas stöd och respons. Eleverna skall ha tillgång till olika slags texter med varierande svårighetsgrad. Metoder för att uppnå flytande läsning Var en god förebild Kvalitet i fritidshem! Jag skrev ett inlägg på Skollyftet. Det var nästan precis ett år sedan. Idag ramlar jag över Jessica Sjöbloms fina film om förmågorna, The Big 6, som man tränar på fritidshemmet och i skolan. I Jessicas fall, på Årstaskolan. AnnaBe – Specialpedagogen spekulerar Skolinspektionens senaste granskning av elevhälsans arbete visar att skolors förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete inte har kommit så långt som vore önskvärt. Skolornas förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete omfattas sällan av en strategi och ett systematiskt utvecklingsarbete som inbegriper uppföljning, analys, planering och genomförande. Oftast initieras och genomförs arbetet av lärare utan elevhälsans medverkan. Arbetet omfattar sällan psykologiska insatser och motsvarar därmed inte elevernas behov. Citatet belyser hur samverkan mellan lärare och elevhälsa sker i alltför liten utsträckning, att hela elevhälsans kompetens inte tas tillvara eller ens finns tillgänglig och att elevhälsoarbetet inte systematiseras som en del av skolans systematiska kvalitetsarbete i stort. Och det här är så klart inget som sker av sig självt.

Vad är kvalitet i fritidshemmen? ”På fritids lär vi oss hela tiden – vare sig vi märker det eller inte”. Så uttryckte sig ett av barnen på Årstaskolans fritidshem, som presenterade sin verksamhet via en film för närmare 100 personer som samlats hos oss på SKL idag för att prata om kvalitet i fritidshemmen. Fritidshemmens roll och förutsättningar har varit en fråga som tyvärr alltför ofta hamnat i skymundan när allt ljus under lång tid riktats mot skolan. Men det finns tecken på att det håller på att bli ändring på det.

Specialpedagogen en konservator eller generator? I min roll som specialpedagog får och har jag olika uppdrag. Lite då och då efterfrågas jag i verksamheten, inte utifrån min specifika kompetens, utan för att jag är en extra person och för att den ordinarie undervisningen inte kan tillgodose elevens behov av stöd så som den är utformad eller för att läraren i stunden inte räcker till. Det kan i dessa fall handla om att ta hand om en elev som fått ett utbrott eller som inte kan sitta still eller att reda ut en konflikt mellan några elever. Men det kan också handla om att undervisa en elev som inte hänger med i den ordinarie undervisningen. I studien Samverkan – professionellas föreställningar på elevhälsoarenan av Ingrid Hylander finns beskrivningar som överensstämmer med mina erfarenheter:

Related: