olofjonsson-lekrum.se - Välkommen Att själv få komma på vad man inte kan! Idag provade vi att använda mini-post-it-lappar när vi läste om ”Nedbrytning” i vår NO-bok. Ett arbetssätt som beskrivs i boken ”Läsdidaktik” av Astrid Roe. Hon kallar den här strategin för ”kontrollera läsningen”. Detta arbetssätt stimulerar eleverna att ta kontroll över och övervaka sin egen läsförståelse. Jag började med att berätta att vi skulle utveckla vår metakognitiva förmåga under vår NO-lektion. Jag skrev metakognition på smartboarden och plockade fram symbolen för metakognitiv förmåga (vi använder dessa bilder: Thebig6). Först gick vi igenom rubrikerna, bilder och bildtexter för uppslaget vi skulle läsa. Därefter fick de i uppgift att sätta in post-it-lappar i boken, varje gång de kom till något som de inte förstod och varje gång de lärde sig något nytt. + = är helt nytt för mig – det visste jag inte”? Eleverna fick sedan arbeta i par och 4:orna läste texten högt för 3:orna.
1999 - 2014 Din lekplats på nätet! - Toppen med Topplistor Nyss hemkommen från Mitt Lärande i Sundsvall, är jag full av inspiration. Jag vill börja programmera med eleverna, köra med QR koder och en massa annat spännande som görs i olika klassrum i Sverige och samtidigt vet jag att även andra blivit inspirerade av det vi gör, vårt arbete med ASL och vårt förhållningssätt till undervisningen i vårt klassrum här på Mårängskolan. Ett mycket bra utbyte i skolvärlden. Helt enkelt toppen! Jag känner jag ligger efter lite i blogginlägg. Arbetet med topplistor: De finns att hämta hem här Att skriva topplistor är förutom en mycket enkel och stimulerande skrivuppgift, en träning i argumenterande text, skriva på datorn om man väljer det alternativet, eller handstilsträning om man väljer att lägga upp det så. Vi använder det också som en digitalträning att infoga bilder i dokument. Vilket gör att produktionen blir rätt omfattande. Varför topplistor? Topplistor är en toppidé. Vem gillar inte att läsa topplistor?
Découvrez Google Drive : tous vos fichiers au même endroit. One account. All of Google. Sign in to continue to Google Drive Find my account Forgot password? Sign in with a different account Create account One Google Account for everything Google ASL – språklekar och motorikövningar istället för bokstavsformande Vi är just nu inne i ett skifte när det handlar om läs- och skrivinlärning i skolan. Om 10 år kommer det vara helt främmande för oss hur vi fram till nu har tänkt att det ska gå till. Det tror Carola Rehn-Lindberg som träffade 60 pedagoger i Malmö som vill använda sig av skriv- och läsinlärningsstrategin ‘Att Skriva sig till Läsning’ på dator (ASL) när de tar emot nya barn inför höstterminen. De sista åren har ett stort antal pedagoger i Stockholm fått utbildning och handledning i ASL av Carola Rehn-Lindberg och hennes kollega på Medioteket i Stockholms stad. Den 26-27 februari hade Centrum för Pedagogisk Inspiration och FoU Malmö-Utbildning fått möjlighet att låna Rehn-Lindberg för att ge lärare i Malmö kom-igång-hjälp i ASL. ASL möter barnet där den är Varför är det bra att först lära sig skriva? Arne Trageton, som står bakom strategin ASL, har utgått från att det är lättare att lära sig skriva än att läsa. -Fast då tänkte man på pennan som skrivredskap. Avkodning och inkodning 1. 2. 3.
Datorn en genväg till skrivning och läsning Att lära barn läsa och skriva ingår inte i den svenska förskoleklassens uppdrag, men det är likväl under året i förskoleklassen som många barn ”knäcker läskoden”. Att tala och lyssna följs av skriva och läsa. Upptäckten av bokstävernas magi och betydelse brukar ge upphov till långa räckor av bokstäver. När så insikten om att bokstävernas ljud kan ordnas så att de bildar ord som andra kan tolka kommer, får bokstavsleken ny mening. Denna basverksamhet i skolans yngre år formuleras fortfarande så att läsandet står före skrivandet. Utvecklingen av den pedagogiska grundsynen har genomgått viktiga skiften. Under tre år följdes 14 klasser i Norge, Danmark, Finland och Estland i forskningsprojektet ”Textskapande på dator 1–4 klass” där datorn användes som redskap i läs- och skrivinlärningen. I skolans verksamhet är kommunikation ett nyckelord. Vardagserfarenheter och nya kollektiva utmaningar bidrar till att utforma innehållet. Bokstavskunskap är nyckeln till god läsfärdighet.
Stödstrukturer med bildstöd – ett bra stöd med många olika syften Jag fortsätter min inläggsserie om bildstöd inom skolan genom att skriva om ett av mina absoluta favoritämnen – stödstrukturer. (I slutet av det här inlägget kommer du att hitta länkar till tidigare inlägg.) I tidigare arbete, och privat, har jag träffat på många vuxna personer som upplever olika typer av svårigheter med studier och framförallt med att ta till sig och själva producera texter. Gemensamt för dessa är ofta att de saknar strategier och verktyg för att ta sig an en uppgift (t.ex. att läsa eller skriva en lite svårare text). De vet inte hur de ska lägga upp sitt arbete och vilka knep att ta till om de fastnar längs vägen. En typisk strategi som jag träffat många som använder sig av för att ta till sig innehållet i en text (t.ex. läsa in litteratur inför en tenta) är att börja läsa där texten börjar och läsa ”rakt upp och ner” tills texten är slut. Det finns många olika typer av stödstrukturer och många olika syften med att använda sig av dessa. Vad ska jag göra? Bokrecension
2 Easter Paper Crafts 1. Big paper eggs - easy to cut off and assemble, suitable for Easter decoration. We cut 4-5 green printer sheets into thin strips to make the grass on the photos. After that we crumpled it well and it turned into fresh spring grass. We used paper in different colors and it turned out well. Print out our paper egg template on colored A4 sheets. 2. Color the legs, the beak and the comb after cutting out and folding the template. See more Easter ideas:
Mattelekar i förskolan Träna läsflyt i skolan Det viktigaste man kan göra för att eleverna skall uppnå en flytande läsning är att låta eleverna läsa mycket och helst med hjälp av vuxnas stöd och respons. Eleverna skall ha tillgång till olika slags texter med varierande svårighetsgrad. Metoder för att uppnå flytande läsning Var en god förebild För att barnet skall kunna veta vad målet med flytande läsning är, är det viktigt att den vuxna fungerar som förebild för hur flytande läsning låter. Högläsning är viktig i hemmet, i daghemmet och i skolan för att barnet skall få så många modeller av läsflyt som möjligt. Högläsning varje dag Barnets egna hörselintryck stöder synintrycken. Upprepad läsning Upprepad läsning av samma text har visat sig vara en bra strategi för att uppnå bättre flyt i läsningen. Minutläsning Barnet läser samma ställe i läseläxan varje vardag under en veckas tid. Bekanta sig med en ny text genom att läsa den högt för sig själv Parläsning Läskvart Körläsning Körläsning innebär att hela klassen läser samma text i kör. Drama
Systematiskt elevhälsoarbete | AnnaBe – Specialpedagogen spekulerar Skolinspektionens senaste granskning av elevhälsans arbete visar att skolors förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete inte har kommit så långt som vore önskvärt. Skolornas förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete omfattas sällan av en strategi och ett systematiskt utvecklingsarbete som inbegriper uppföljning, analys, planering och genomförande. Oftast initieras och genomförs arbetet av lärare utan elevhälsans medverkan. Arbetet omfattar sällan psykologiska insatser och motsvarar därmed inte elevernas behov. Citatet belyser hur samverkan mellan lärare och elevhälsa sker i alltför liten utsträckning, att hela elevhälsans kompetens inte tas tillvara eller ens finns tillgänglig och att elevhälsoarbetet inte systematiseras som en del av skolans systematiska kvalitetsarbete i stort. I tidigare blogginlägg har jag kort skrivit om elevhälsoarbetet på skolan där jag arbetar. Kvalitetsarbete i praktiken, Skolverket (2015) Var är vi? Terminsutvärdering Hälsosamtal Vart ska vi? /AnnaBe
Specialpedagogen en konservator eller generator? | AnnaBe – Specialpedagogen spekulerar I min roll som specialpedagog får och har jag olika uppdrag. Lite då och då efterfrågas jag i verksamheten, inte utifrån min specifika kompetens, utan för att jag är en extra person och för att den ordinarie undervisningen inte kan tillgodose elevens behov av stöd så som den är utformad eller för att läraren i stunden inte räcker till. Det kan i dessa fall handla om att ta hand om en elev som fått ett utbrott eller som inte kan sitta still eller att reda ut en konflikt mellan några elever. …specialpedagogerna vill genom handledning bidra med ett förändrat förhållningssätt, medan lärare hellre ser specialpedagogen som en extra aktör på den pedagogiska arenan d.v.s. en aktör som gör samma sak som läraren skulle ha gjort om det fanns tid till det” (2011, s. 21). I det här blogginlägget fortsätter jag resonemanget kring specialpedagogik som jag senast och nyligen skrev om här. Historiskt sett är specialpedagogiken en särskiljande pedagogik. Är du nyfiken på att veta mer? /AnnaBe
Hur får man elever att ta emot stöd? Det är vanligt att personal inom skolan frågar mig hur de ska göra för att få elever att ta emot det stöd som erbjuds. På gymnasienivå är det inte ovanligt att timmar utanför lektionstid inte framstår som lockande för elever. Man kanske jobbar eller så vill man inte gå i skolan mer än vad som verkligen är nödvändigt. Frågebatteriet nedan är till för att ta reda på vad som verkligen ligger bakom tankar om att inte gå på stödtimmar, till exempel ”mattestuga”. Andemeningen i samtalet med eleven måste vara att hitta en lösning som funkar för både skolan och eleven genom att bygga tillit. Tryck gärna på att stödtimmen är till också för att se när eleven faktiskt kan något. När du har samlat ihop dina svar från eleven så kan det vara så att du inte vet vad du ska göra med all information. Jag/vi har märkt att du inte har kommit på de stöd timmar som vi ordnar och som vi tänker ska hjälpa oss (tryck på det gemensamma ansvaret) att nå målen.