background preloader

Genrepedagogik.

Genrepedagogik.
Related:  Läs- och skrivundervisningCirkelmodellen/genreskrivandeMalins PP

Läsförståelsestrategier, fantastiska verktyg i NO-undervisningen | Min undervisning På vår skola har vi tagit emot materialet En läsande klass med öppna armar. I varenda klassrum sitter bilder av spågumman, detektiven mfl upp på väggarna. Ett fantastiskt material att låta sig inspireras av! Det vore synd om materialet enbart blir en serie lektioner i svenska tänker jag. Det kan verkligen berika undervisningen i alla ämnen där eleverna möter text. Idag har vi fortsatt vårt arbete med att träna på att läsa och förstå faktatext. Idag var det dags att låta reportern ta sig an samma text. Att låta reportern arbeta medan man läser en faktatext är viktigt, den gör att vi tänker på och funderar kring det vi läser.

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Fas fyra avslutar

Recensioner – ny genre Eller ny och ny men ny som genre i form av genreplansch som stöttning. Målet är som vanligt att eleverna ska klara sig utan planscherna iaf tills de börjar fyran. Tills dess hoppas jag att jag har gett dem alla en bra grund att stå på inför mellanstadiets utmaningar. Vi började med att läsa bilderböcker, den här gången med lite Astrid Lindgren-tema eftersom Pippi råkade fylla 70 för någon vecka sedan. Nästa lektion har eleverna gruppläst och tillsammans hjälpts åt att skriva en recension. Eftersom vi jobbar med 4-rutan för att skriva sagor och berättelser så använder vi tänket i bokrecensionerna. Se arbetet kring 4-rutan på länken här!

Bas | Läsmuskler En viktig del i fysisk träning är koordination, att till exempel hålla koll på både armar och ben samtidigt. Och det är svårt! Man måste liksom tänka på många saker på en gång, i alla fall om man vill klara lite svårare rörelser. Precis så är det med läsningen också, faktiskt. Man måste koordinera sin läsning av texten med tankar om den, det vill säga man måste samtidigt läsa texten och tänka om den. Först måste man förstås få ordning på läsningen av texten, det som ibland kallas avkodning. Text-själv handlar om att man samtidigt som man läser en text försöker koppla det som texten beskriver till egna upplevelser. Text-text handlar om att fundera över om man känner igen något i texten från någon annan text – eller en bild eller en film – som beskriver eller handlar om ungefär samma sak. Text-omvärld, till sist, handlar om att fundera över om man kan koppla det man läser till omvärlden.

Läsa är att tänka | Språk och lärande Just nu läser jag Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter (Natur och Kultur, 2015). Där hittade jag ett lektionsföslag, en författarstudie av en faktaboksförfattare. Jag gillade upplägget och tänkte att jag kunde använda det även om vi håller på att avsluta ett tema om en skönlitterär författare, Astrid Lindgren. Uppgiften påminner om när vi skrev ett brev till Gonzalo Moure efter att ha läst hans bok Karamellens ord. Vi började med att tillsammans läsa en text om Astrid Lindgrens liv som jag hittade i Låt språket bära, av Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring. I sista uppgiften fick eleverna välja en av de böcker vi läst tillsammans och skriva om den. -Jag vet! Jag hade inte tänkt just den tanken. Jag har valt… Den handlar om… Först… Sedan… Till slut… Jag valde den här boken för att … När jag läste den här boken kom jag att tänka på… En bild som stannade kvar i mitt huvud efter att jag stängt boken var…

-Berätta! i matten.  Vi har jobbat med strategin: Punkt, stopp, rita när vi jobbat med problemlösning i matematiken. Jag fick till mig genom en kollega i mattelyftet att be eleverna att berätta vad det stod i uppgiften. Inte läsa utan berätta! Berätta för mig vad det stod. Väldigt viktigt för förståelsen och förstår jag inte så jag kan berätta så måste jag läsa igen a’la detektiven bland läsfixarna. Vi har jobbat så ett tag nu och det är så viktigt och så bra. Läs till punkt, stopp, berätta och rita!

Pauline Gibbons och cirkelmodellen | Magister Karlsson Under förra läsåret började det en helt ny språkklass med nyanlända somaliska barn på ”min” skola. Ungefär samtidigt blev jag för första gången bekant med begreppen Genrepedagogik och Cirkelmodellen via det utvidgade kollegiet. Min nyfikenhet på dessa nya begrepp i kombination med min nyfikenhet för skolans nya elever fick mig att börja läsa en del artiklar och blogginlägg för att fördjupa mig i ämnet och för att utveckla mina egna kunskaper. Nu har språkklassen gått hos oss på Adolfsbergsskolan i snart ett år och det börjar bli dags att slussa ut dessa elever i den övriga verksamheten. Att arbeta med språkutveckling utifrån cirkelmodellens fyra faser främjar både utvecklingen av elevernas skrivande och ger dem en fördjupad förståelse för hur olika typer av texter är uppbyggda. Cirkelmodellens fyra faser: 1. Är du också nyfiken på detta och vill ha inspiration? Kör hårt!

Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. I slutet av denna text finns ett delat dokument samt Canvas här med de olika texttyperna likt bilden nedan om ni vill skriva ut och sätta upp i klassrummet: Varför reda ut det? Till att börja med ska jag svara på varför det här är viktigt för mig. Vad gäller? Svaret jag kom fram till är att vi ska använda oss av begreppet texttyper i grundskolan. Litteraturvetenskap och språkvetenskap förväxlar begreppen Olika indelningar eller familjer – vilken gäller i Lgr11? Texxtyper i skolan enligt Lgr11 Ledin, Per.

Problemlösning. För mycket information? Studieteknik – gångertabell. Vi har fortsatt vårt jobb med att lösa problem. Den här gången lämnar vi programmeringen åt sidan men vi ska ändå hitta på lösningar för att ta oss till målet. Idag är det inga Bluebotar som ska ta sig till ett mål utan vi ska nå målet att lösa problemet. Det finns dock fortfarande många vägar att gå… På länken finns problemlösningsuppgifterna som vi jobbat med. Vi gör klart för oss vilka strategier vi hittills har jobbat med: Punkt, Stopp, Rita.Kan jag använda det jag vet? Vill ni läsa om ”berätta-pratbubblan” finns det i ett tidigare inlägg. Och så dagens strategi: Finns det information som jag inte behöver? Vi försöker också att hitta på ett liknande problem. Och så inte att förglömma EPA!

Related: